Martin Luther som legofigur.
Foto: Magnus Aronson /Ikon

Reformationens arkitekt

Martin Luther var ung när han gick i kloster och blev munk. Han var en grubblande person, som kämpade för att vara en så perfekt människa och munk som han trodde att Gud förväntade sig. Men hur Luther än kämpade, så tyckte han att han misslyckades.

Den reformatoriska upptäckten

Luther studerade intensivt och brottades med texterna i Bibeln under sin tid som professor vid universitetet i Wittenberg. Men en dag hände något. Han förstod bibelordet på ett nytt sätt. Han gick från att ha ångest över att inte kunna leva upp till Guds förväntningar på honom, till att lyckligt inse att tron var en gåva från Gud. Han kom fram till att gudsrelationen – rättfärdigheten – är en gåva som Gud ger helt gratis till den människa som tror. 

Detta brukar kallas för Luthers reformatoriska upptäckt. Man tror att det skedde strax efter att han hade spikat upp de 95 teserna, alltså år 1518 eller 1519. I skriften ”Om en kristen människas frihet” från 1520 sammanfattade Luther vad han hade kommit fram till. Upptäckten påverkade Luthers liv och teologi på ett mycket radikalt sätt.

Luther blev bannlyst

Under Luthers tid såg kyrkan väldigt annorlunda ut än idag. Det var en organisation skild från staten med påven i Rom som allsmäktig ledare. Vad Martin Luther inte visste var att hans egen ärkebiskop, Albrecht av Mainz, hade kommit överens med påven om att de två skulle dela på inkomsterna från avlatsbreven som folket köpte för att bli fria från synd.

Ärkebiskopen var skyldig påven pengar och använde sin del av pengarna till att betala av sin skuld. Påven använde sin del till att bygga Sankt Peterskyrkan i Rom.

Ärkebiskopen skickade Martin Luthers 95 teser, som argumenterade starkt emot avlatsbreven, till Rom. Det ledde med tiden till att påven bannlyste Martin Luther och han uteslöts ur kyrkan.

Många ville lyssna på Martin Luther

Trott bannlysningen fortsatte Martin Luther att arbeta och undervisa vid universitetet och han fick skydd av andra makthavare.

Tack vare de nyligen uppfunna tryckpressarna spred Martin Luther sina budskap. Dessutom reste många som studerade för att bli präster till Wittenberg för att lyssna på Martin Luther. Från Sverige kom präststudenten Olaus Petri.

Makthavare drog nytta av Luthers teologi

Konflikten som så småningom bröt ut mellan kyrkan och Martin Luther ledde till en brytning inom kyrkan även om det inte var Luthers avsikt. Han ville bara att kyrkan skulle hitta tillbaka till vad den en gång hade varit.

Brytningen berodde dock inte bara på religiösa frågor, utan också politiska. Det fanns nämligen makthavare som ville minska påvens inflytande över deras egna landområden och det kunde de göra med stöd av Martin Luthers teologi. I Sverige fick därför Gustav Vasa, som blev kung 1523, en viktig betydelse för hur reformationen utvecklades här.

Samhället och vår kyrka förändrades

Luthers tankar om kyrkan och tron på Gud spreds över världen. Reformationen var ett faktum. Snart bröt Sverige med kyrkan i Rom och följde i stället i den tyska reformationens spår. Vår kyrka, vår tro och vårt samhälle förändrades.

 

Från reformationen till idag i Sverige

Reformationen började på 1500-talet. 1527 beslutade riksdagen i Västerås att kyrkan i Sverige skulle bryta med Rom och följa den tyska reformationens spår och Luthersk katekesundervisning blev ett tvång från staten.

Under 1600-talets många religionskrig blev Sverige känt som den lutherska trons försvarare. Kung Gustaf II Adolf lyftes fram som ”Lejonet från Norden”. 

Den reformatoriska traditionen levde vidare i en ny sekulariserad form under 1700-talet . Upplysningen lyfte fram individens eget tänkande och individens rätt att frigöra sig från tron på Gud.

Under 1800-talet började Luther för första gången läsas i stor skala i Sverige. Någon stor luthersk folkrörelse växte aldrig fram i Sverige. Hans budskap inspirerade dock till kamp för demokratiska reformer i andra länder. 

En stor teologisk återupptäckt av Luther i svensk tro kom under 1900-talet. Folkkyrkan blev genom sitt utspridda nät av församlingar ett erbjudande om nåd till alla inom det svenska territoriet.

Kristna har två sorters frihet

Luthers teologiska huvudpoäng är att en kristen människa har en tvåfaldig frihet genom sin tro på Jesus Kristus.

Den första friheten handlar om att när människan hör evangeliet, det vill säga det glada och befriande budskapet om Jesus Kristus, väcker Gud en hoppfull tro i henne som gör att hon befrias från synd och död, menar Luther.

Man kan förklara det enkelt som att Jesus och människan förenas till en enda person genom tron. Jesus tar över de egenskaper hos människan som leder till hennes död och synd. Människan får i sin tur ta del av Jesus gudomliga egenskaper.

Den andra friheten som en kristen människa har, sa Luther, hänger ihop med att hon genom att tro får ta del av Kristus kärlek. Genom sin tro befrias den kristna människan så att hon kan handla kärleksfullt mot sina medmänniskor. Den kärlek som hon får ta emot från Gud blir en drivkraft som gör att hon försöker göra gott mot andra.

Läs mer om Luther och hans tankar om den kristna människans friheter.

Läs mer om Martin Luther

Martin Luther som legofigur står på marken. Människor rör sig runt om.

Martin Luther och reformationen – en fördjupning

Martin Luther inledde reformationen för mer än 500 år sedan. Den förändrade både kyrkan och samhället, och gör så än idag. Ordet reformation betyder flera saker. Dels handlar det om att återge något sin ursprungliga form, dels om att omforma till något nytt.