Kulturminneslagen säger att kyrkobyggnader, kyrktomter och begravningsplatser ska vårdas och underhållas så att det kulturhistoriska värdet inte minskas och utseende och karaktär inte förvanskas . Därför ställs höga kvalitetskrav på reparationsarbeten, vård och underhåll.
Det är församlingarna som ansvarar för underhållet av de kyrkor och andra byggnader som de äger. De bestämmer vad som ska göras och i vilken ordning. Det är ett stort ansvar och kan också medföra stora kostnader. Av Svenska kyrkans totala kostnader för vård och underhåll av kulturarvet utgör den kyrkoantikvariska ersättningen från staten cirka 25 procent, resten betalas av kyrkan.
Det viktiga skalet
Tak, fasad, fönster och dörrar är kyrkobyggnadens yttre delar. De fungerar som ett skal som skyddar stommen och är därför extra viktiga att vårda och underhålla. Vanliga takmaterial på äldre kyrkor är tjärade träspån, målad plåt, och under sent 1800-tal koppar om man haft råd.
Koppartaken kräver inte lika mycket vård som plåttaken och de tjärade trätaken. Men sköts ett tjärat tak på rätt sätt kan det hålla i 50-100 år. På fasaderna kan putsade ytor och murbruk behöva lagas, och målade ytor hållas målade. Fönsterbågar behöver med jämna mellanrum också kittas och målas om för att hålla.
Arbetet måste utföras på rätt sätt och med rätt material så att inte karaktären renoveras bort. Brist på underhåll kan leda till att delar till slut måste bytas ut och då går kulturhistoriska värden förlorade i onödan, och kostnaderna ökar.
Klimatet spelar roll
För att föremålen inne i kyrkan ska må bra är det viktigt att ha rätt luftfuktighet. Bemålade ytor kan torka och spricka om det är för varmt och torrt, medan textilier kan börja mögla om det är för kallt och fuktigt. En lösning är så kallad zonindelning, att förvara textilier i till exempel sakristian där man då kan hålla en jämnare luftfuktighet och högre temperatur än i resten av kyrkan.
Att underhålla bemålade ytor som bänkar och andra delar hör också till vården av kyrkans interiör. Den kan även handla om rengöring eller restaurering av konstnärlig utsmyckning. För ett par år sedan gjordes en stor renovering av interiören i Storkyrkan i Stockholm. Då rengjordes både takvalvens kalkmålningar och hela det stora silveraltaret. På flera föremål, de båda kungsstolarna till exempel, förbättrades förgyllningen och färgerna som under årens lopp spruckit och ramlat av.
Kyrkogården och gröna arvet
Inte bara byggnaderna utan också kyrkogårdarna kräver rätt skötsel för att behålla sina olika karaktärer med kvarter, planteringar, grusgångar och mer sentida skogspartier och minneslundar. Träd och växter behöver med tiden ersättas av nya, och då är det bra om återplanteringen kan ske med samma sorter eller goda ersättare.
Kontakta redaktionen