Sakramenten är handlingar som ger gemenskap med kristna i alla tider. De ger en möjlighet att se det egna livet, med allt vad det innebär som en del av Guds liv. De uttrycker människans livsvillkor. Vi lever i människolivets rikedom och brister, men i dopet och nattvarden svarar Gud oss med löfte om kärlek och förlåtelse.
Sakramenten ger ett synligt tecken på Guds närvaro i vatten, bröd och vin. De sänder oss också ut i vardagen, samhället och världen med nytt förtroende att ta emot en ny dag och ta vara på det liv och det ansvar vi fått som människor.
I sakramenten är handling och ord nära knutna till varandra. Till orden är också knutet ett tecken, i dopet vattnet och i nattvarden brödet och vinet. De är sakrament för att de innehåller mönstret Jesu död och uppståndelse och utgår från hans uppmaning till oss att döpa och fira nattvard och hans löften om närvaro hos oss. Dopet (Matteusevangeliet 28:16-20) och nattvarden (Markusevangeliet 14:22-24) är Guds gåvor till människan.
Kristen livsväg
Dopet är början på den kristna livsvägen. Genom dopet förs vi in i kyrkan. Vi får inte vårt namn, men Guds namn – Fadern, Sonen och Den helige Ande – nämns tillsammans med vårt eget namn. Vi får bli en del av Jesu liv, död och uppståndelse, och därmed också en bland alla som döpts genom tiderna. Jesus sa till sina lärjungar ”vänner kallar jag er”. (Johannesevangeliet 15:15)
Dopet är varje människas
påsk, vändpunkten från mörker till ljus. Varje människa går genom smärta och mörker i livet. I Gamla testamentet var vattnet ett uttryck för de makter som hotar livet, som skapar kaos. Därför är det vanliga vattnet som används i dopet ett uttryck för att Gud går med människan genom mörker till ljus, genom död till liv, genom skuld till förlåtelse, till något nytt.
Guds närvaro blir verklighet
I nattvarden delas bröd och vin, för att vi skall minnas att Jesus gått genom mörkret och döden före oss. Ordet nattvard betyder nattlig måltid. Jesus åt tillsammans med sina lärjungar natten innan han korsfästes. Skärtorsdagen är den dag vi firar till minne av den sista måltiden Jesus delade med sina lärjungar. När Jesus åt med sina lärjungar var han i Jerusalem för att fira den judiska påsken för att fira uttåget ur Egypten, befrielsen av det judiska folket från slaveriet. Det är för det judiska folket Guds förbund, avtal med sitt folk. Nu knöt Jesus måltiden till ett nytt förbund, det nya som sker i och med att Jesus dör och uppstår och Gud visar sig på ett annat, nytt sätt. Varje gång nattvard firas läser prästen berättelsen, orden om denna sista måltid (Markusevangeliet 14:22-24), de kallas instiftelseorden.
Nattvarden är mycket mer än att vi minns Jesus. I måltiden blir vi indragna i Jesu död och uppståndelse. Guds närvaro blir verklighet. I nattvardsmåltiden omsluts brödet och vinet av Guds kärlek och löfte genom orden som sägs: Kristi kropp och blod för dig utgivna. Förlåtelse och löftet om evigt liv är närvarande och vi sänds ut i vardagen med ny kraft.
I Svenska kyrkan är alla döpta välkomna att ta emot nattvarden. Prästerna har uppdraget att förvalta och se till att sakramenten delas ut som gåva till den som vill ta emot dem. Den som är döpt, och som prästen utser, kan vara med och dela ut nattvard.
Kontakta redaktionen