Under många av orden finns länk till en webbsida som berättar mer.
Ordlista – kyrkliga ord
I Svenska kyrkan används en del ord och begrepp som ofta har en lång tradition. Men deras betydelse är inte självklar utanför kyrkan. Ett antal av dem listas här med en kort förklaring.
A
Adjunkt – En präst inom Svenska kyrkan som inte arbetar i en församling utan har andra uppgifter i kyrkan, till exempel inom stiftet som stiftsadjunkt.
Alba – Ett liturgiskt plagg i form av en hellång vit skjorta, som bärs av präst eller diakon. Kan även bäras av den som ska döpas. Ursprungligen en dopdräkt som symboliserar renhet.
Prästens kläder.
Altare – Först och främst ett centrum för firandet av nattvarden. I många kyrkor också en symbolisk plats som församlingen riktar sig mot i bön till Gud.
Vad är vad i kyrkan?
Altarring, altarrundel – Ofta en möbel formad som en halvcirkel där församlingen kan falla på knä under nattvarden och där brudpar knäfaller under en del av vigseln.
Altarskåp – Ett skåp bakom altaret med luckor, ofta prytt med bilder och statyer. Luckorna är oftast öppna, men stängs under fastan. Altarskåpen är ofta från medeltiden.
Kyrkorummet under reformationen – altaruppsatser och altarskåp
Altaruppsats – Altarprydnad som består av både statyer, bilder och ibland reliefer. I de f d danska landskapen kan bildfälten istället utgöras av bibelcitat på danska eller latin.
Kyrkorummet under reformationen – altaruppsatser och altarskåp
Amen – Används som avslutning på en bön eller predikan. Ordet kommer från hebreiskan och betyder ”Sannerligen”, ”Må så ske”.
Andakt – Från tyskans andenken, som betyder att tänka på något. En kort gudstjänst.
Andakt
Ansvarsnämnden för biskopar – Nämnden utövar tillsyn över biskoparna och prövar frågor om biskoparnas rätt att utöva sitt ämbete.
Ansvarsnämnden för biskopar
Apostolisk succesion – Omfattar vigningssuccession och lärosuccession. Vigningssuccession är en obruten kedja av biskopsvigningar sedan kyrkans äldsta tid, Lärosuccession är en kontinuitet i tro, bekännelse och lära.
Ärkebiskopslängden i Svenska kyrkan
B
Begravningsavgift – Betalas av alla som är folkbokförda i Sverige, oavsett om de är medlemmar i Svenska kyrkan eller inte. Begravningsavgiften täcker de kostnader som begravningsverksamheten för med sig, den är alltså inte kopplad till en enskild persons begravning.
Begravningsavgiften
Bibeln – Består av två delar, Gamla testamentet och Nya testamentet. Gamla testamentet innehåller 39 böcker. Dit räknas även elva böcker som kallas apokryfer, som finns med som tillägg i Bibel 2000. Den översättning som togs fram av Bibelkommisionen till millenieskiftet. Nya testamentet består av 27 böcker. De äldsta böckerna i Bibeln skrevs ca år 700 f. Kr och de yngsta cirka år 100 e. Kr.
Bibeln
Bikt – Enskild syndabekännelse och förlåtelse inför präst under den starkaste sekretess som finns i Sverige.
Bikt
Biskop – En biskop leder Svenska kyrkans arbete i ett stift.
De tretton stiften
Biskopsbrev – Skrifter med pastorala råd och anvisningar som de 14 biskoparna ger ut tillsammans.
Biskopsbrev
Biskopsmötet – Biskopsmötet består av landets 13 biskopar samt ärkebiskopen. Mötet diskuterar biskoparnas uppdrag och ämbete. Biskopsmötet har även ett kollegialt tillsynsansvar över biskoparnas verksamhet.
Bön – Samtal eller annan kommunikation för att komma nära Gud. Kan ske både enskilt och tillsammans med andra.
Bön
C
Celebrera – Att fira mässa, vilket man gör under en gudstjänst med nattvard.
Colombarium – Ett gravrum där urnor förvaras. Finns även för kistor, vilket dock är ovanligare.
D
Diakon – Yrke för kvinnor och män som blivit vigda av biskopen till ett kyrkligt uppdrag med sociala förtecken. En diakon är vanligen utbildad till sjuksköterska eller socionom, och har kompletterat den utbildningen med utbildning vid någon av Svenska kyrkans diakoniinstitutioner.
Diakonexamen – Tillfället då domkapitlet prövar diakonkandidaters kunskaper och lämplighet inför vigning.
Diakoni – Svenska kyrkans sociala arbete, som betyder att kyrkan har omsorg om människor i utsatta situationer.
Diakoni
Domkapitel – Det finns ett domkapitel i varje stift. Domkapitlet behandlar till exempel ärenden som rör Svenska kyrkans lära och utövar tillsyn över präster, diakoner och församlingar. Domkapitlet fattar också beslut i överklaganden och beslutsprövningar.
Domkyrka – En domkyrka är den kyrka som är stiftets centrum och där biskopen finns. Förutom de 13 domkyrkorna, finns dessutom domkyrkor i både Kalmar och Mariestad, som en gång varit centrum i ett stift.
Domkyrkor
Domkyrkoförsamling – Den församling som stiftets domkyrka ligger i.
Domprost – Kyrkoherden i en domkyrkoförsamling.
Yrken och titlar
E
Egendomsförvaltning – Funktion som förvaltar prästlönetillgångarna i stiftet.
Egendomsnämnd – Förvaltar prästlönetillgångarna. Nämnden utses av stiftsfullmäktige. Det är inte obligatoriskt att ha en egendomsnämnd i ett stift.
Ekumenik – Kyrkornas och de kristna samfundens arbete för enhet. Läs om ekumenik.
Ekumenik
Emeritus, emerita – Pensionerad präst eller biskop.
Enförsamlingspastorat – En tidigare beteckning på församling som ensam utgjorde pastorat. Ordet har ersatts av begreppet församling som inte ingår i pastorat.
Episkopal kyrka – En kyrka som leds av biskopar. Svenska kyrkan är en episkopal kyrka.
Eukaristi – Ett annat ord för nattvarden. Ordet är grekiska och betyder tacksägelse.
Evangelikal, evangelikala – På svenska syftar evangelikal på protestantiska kyrkor och kristna som har fokus på individuell omvändelse. På engelska betyder evangelical antingen samma som på svenska, eller evangelisk.
Evangelisk – Något som fokuserar på evangeliet. I luthersk tradition betyder det att fokus ligger på Guds erbjudande, vilket är motsatsen till Guds krav. På svenska ska evangelisk inte förväxlas med evangelikal. Svenska kyrkan är en evangelisk-luthersk kyrka.
Evangelium – Glatt budskap, med fokus på berättelserna om Jesus i de fyra evangelierna. I luthersk teologi delas Guds tilltal upp i evangelium – Guds erbjudande – och lag – Guds krav.
Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS – EFS är en självständig organisation inom Svenska kyrkan, som betonar lekmannaengagemang och mission.
F
Flerförsamlingspastorat – En tidigare beteckning på pastorat som består av flera församlingar. Dessa har en gemensam kyrkoherde. Idag används det kortare ordet pastorat.
Flerpastoratssamfällighet – Ett ord som tidigare användes för församlingar i flera pastorat som använde sig av ekonomisk utjämning, resurshushållning och service.
Friluftsgudstjänst – En gudstjänst som firas utomhus.
Förbön – Omsorg om andra i bönens form.
Församling – Svenska kyrkans primära enhet på det lokala planet. Församlingens grundläggande uppgifter är att fira gudstjänst, bedriva undervisning, samt att utöva diakoni och mission.
Församlingen
Församlingsförbundet – Namnet är numera Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. En arbetsgivar- och serviceorganisation som företräder församlingar, samfälligheter och stift i kollektivavtalsfrågor. I rättsliga tvister företräder förbundet de kyrkliga arbetsgivarna.
Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation
Församlingsinstruktion – Församlingens pastorala grunddokument som beskriver hur församlingen vill fullgöra sitt uppdrag – sin mission – att vara kristen kyrka i sin tid och på sin plats.
Församlingsråd – I varje församling som ingår i ett pastorat finns ett församlingsråd. Rådet väljs av kyrkofullmäktige efter nomineringsmöten i församlingarna.
Förtroendevald – Församlingsmedlem som genom medlemsval fått en post i församlingens styrelse.
Så styrs Svenska kyrkan
G
Gravfrid – se griftefrid.
Griftefrid – Ett lagfäst skydd av kvarlevorna efter en avlidna, gravar, kyrkogårdar och begravningsplatser. Dessa får inte vanäras eller skadas.
Gudstjänst – Ett samlingsnamn för olika former av gudstjänster, som samlar församlingen och som innehåller psalmsång, läsning ur Bibeln, predikan och bön. Ofta firas också nattvard.
Olika former av gudstjänster
H
Högmässa – Den fullständiga formen för gudstjänst i Svenska kyrkans församlingar. I högmässan ingår nattvarden.
Olika former av gudstjänster
I
Interreligiös dialog – Samtal mellan representanter för olika religioner. I stort sett samma sak som religionsdialog.
Relgionsdialog
K
Kantor – Kantor är det grundläggande steget i den kyrkomusikaliska utbildsningstrappan. En kantor har ansvar för musiklivet i församlingen.
Kaplan – Äldre beteckning på en präst som var kyrkoherdens medhjälpare i större pastorat. Idag är kaplaner präster med speciella uppgifter, exempelvis domkyrkokaplan.
Katekes – Sammanfattande lärobok om den kristna trons innehåll.
Lilla katekesen
Komminister –En präst med tjänst i en församling.
Yrken och titlar
Konfirmation – Ordet betyder bekräftelse. I konfirmationen bekräftar konfirmanden sitt dop.
Konfirmation
Kontrakt – Stiftet är indelat i kontrakt. Indelningen har enbart sin grund i det inomkyrkliga regelsystemet. Det är en praktisk modell för att biskopen ska kunna fullgöra sitt uppdrag ute i stiftet. Kontraktet underlättar ofta också samverkan över församlings- och pastoratsgränserna. Kontraktet kan därför sägas vara en punkt där stift och församling möts. Det är ingen egen juridisk person och inte heller någon egen administrativ nivå.
Kontraktsprost – I varje kontrakt finns en kontraktsprost. Kontraktsprosten biträder biskopen med ledning och tillsyn och kan på biskopens uppdrag visitera församlingarna. Man kan säga att kontraktsprosten utgör biskopens förlängda arm i kontraktet.
Korset – Den viktigaste symbolen för kristen tro och för den kristna kyrkan. I antiken var korset det grymmaste avrättningsredskapet.
Korum – Kort gudstjänst, främst i militära sammanhang.
Kräkla – Biskopsstaven. Den är böjd som en herdestav och är en symbol för biskopens uppdrag att leda hjorden så att den får näring och skydd.
Biskopens kläder
Kyrkliga handlingar – Ett samlingsbegrepp över dop, konfirmation, vigsel samt begravning.
Kyrkoantikvarisk ersättning – Alla medborgare som betalar skatt bidrar till den kyrkoantikvariska ersättningen, som staten betalar ut till Svenska kyrkan. Med ersättningen upprätthåller Svenska kyrkan kyrkornas kulturhistoriska värden och gör kyrkorna tillgängliga för alla.
Kyrkoantikvarisk ersättning
Kyrkoavgift – Kyrkoavgiften är den medlemsavgift som alla medlemmar i Svenska kyrkan betalar. Den är grunden i kyrkans ekonomi. Kyrkoavgiften beräknas på samma sätt som kommunalskatten.
Kyrkoavgiften och hur den används
Kyrkobyggnadsbidrag – Kyrkobyggnadsbidrag är ett bidrag som fördelas inom Svenska kyrkan, det vill säga utan statliga medel. Det är ett stöd till reparationer och underhåll av kyrkor.
Kyrkofullmäktige – Församlingens eller pastoratets högsta beslutande organ. Ledamöterna väljs i kyrkovalet.
Kyrkohandbok – Bok med ordning för kyrkans olika gudstjänster.
Kyrkohandboken
Kyrkoherde – Den högsta prästtjänsten i en församling eller ett pastorat. Kyrkoherden är arbetsledare för församlingens eller pastoratets medarbetare.
Yrken och titlar
Kyrkomöte – Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och består av 251 ledamöter som är direktvalda av Svenska kyrkans medlemmar i kyrkovalet.
Kyrkomötet
Kyrkoordningen – Svenska kyrkans regelverk. Kyrkoordningen reglerar Svenska kyrkans bekännelse, organisation, gudstjänstliv, verksamhet med mera. Den trädde i kraft år 2000, efter Svenska kyrkans skilsmässa från staten.
Kyrkoordningen
Kyrkoråd – Kyrkorådet är församlingens eller pastoratets styrelse. Ledamöterna i kyrkorådet väljs av kyrkofullmäktige.
Kyrkostyrelse – Svenska kyrkans styrelse på nationell nivå. Det är kyrkomötets beredande, verkställande och förvaltande organ.
Kyrkostyrelsen
Kyrkoval – Ett val vart fjärde år där medlemmar i Svenska kyrkan som har fyllt 16 år väljer representanter till kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomöte.
Kyrkoval
Kyrksilver – De föremål som används vid nattvard. En kanna och en kalk – bägare – för vin, samt en ask och ett fat för bröd. Föremålen kan även vara av annat material. Ibland räknas även ljusstakar som står på altaret och andra föremål av ädelmetall in i kyrksilvret.
L
Lagen om Svenska kyrkan – En lag som reglerar vad Svenska kyrkan är, hur den organiseras samt hur kyrkoavgift, arkiv, offentlighet och insyn i kyrkan ska fungera. Lagen är en ramlag som finns sedan år 2000, då staten och kyrkan skildes åt. Den kan bara ändras av riksdagen.
Läronämnden – Ett organ bestående av de fjorton biskoparna och åtta valda ledamöter, ofta teologiska experter. De prövar om förslag till kyrkomötet överensstämmer med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.
Läronämnden
M
Mitra – Biskopens särskilda mössa. Den fick sin form under 1100-talet. Läs om mitran på sidan om biskopens kläder.
Biskopens kläder
Musikgudstjänst – Gudstjänst med musiken i fokus, med gemensam psalmsång eller medverkan av till exempel körer, solister, instrumentalister.
Olika former av gudstjänster
Mässa – En gudstjänst med nattvard, men med färre moment än högmässan.
Nattvarden
N
Nattvard – Vard är ett gammalt ord för måltid. Nattvarden är en gudstjänst där man delar bröd och vin, instiftad av Jesus kvällen innan han korsfästes. I Svenska kyrkan är nattvarden ett sakrament, där den som tar emot bröd och vin tar emot Jesus själv.
Nattvarden
Nicea – Kyrkomöte i Nicea år 325. Omkring 250 kristna biskopar från hela romerska riket deltog. Syftet med kyrkomötet var att skapa en gemensam troslära för hela kristenheten. Detta kyrkomöte fastställde Kyrkans lära om Jesu gudomlighet.
O
Organist – Liksom kantorn har organisten ansvar för musiklivet i församlingen. För att bli organist krävs högskoleutbildning.
P
Pastor – Används mest som titel för predikanter i frikyrkliga samfund. Titeln kan också användas om präster utan prästtjänst.
Pastoral – Ett slags handlingsprogram för bland annat dop, själavård, diakoni och gudstjänster.
Pastorat – Två eller flera församlingar som samverkar om ekonomi, personal och fastigheter bildar ett pastorat. Tidigare användes begreppet samfällighet som benämning på sådan samverkan.
Pastorsadjunkt – En präst som jobbar sitt första år, introduktionsåret, i en församling som stiftet har valt åt prästen.
Pentekostal – Ordet kommer från grekiskan och har gett upphov till ordet pingst. Den pentekostala teologin i karismatiska kristna rörelser hade sitt ursprung i väckelserörelser i Los Angeles och Wales under 1900-talets första årtionde. Ordet pentekostal relaterar till pingströrelsen.
Pilgrimsled – I Sverige finns ett 40-tal pilgrimsleder, ofta med rötter i medeltiden. Många av dem leder till Nidaros i Norge, som var ett mål för många pilgrimer på medeltiden.
Prost – Hederstitel som en biskop kan ge en präst.
Yrken och titlar
Präst – En präst leder gudstjänster, predikar, döper, konfirmerar, leder begravningar och utövar själavård. En präst har, före sin prästvigning, utbildats, antagits av ett stift och prövats. En biskop förättar prästvigningen, där den blivande prästen lovar att i trohet, lydnad och liv följa kyrkans lära och ordning.
Yrken och titlar
Prästexamen – Tillfället då domkapitlet prövar prästkandidaters kunskaper och lämplighet inför vigning.
Prästlönetillgångar – Jord, skog och fondmedel som förvaltas i stiftelseliknande form. Avkastningen från tillgångarna har använts i församlingarnas verksamhet i århundraden.
Prästlönetillgångarna
Psalm – I skandinaviska språk är en psalm en del av psalmboken, som används för församlingssång. I andra språk är en psalm en del av Psaltaren i Gamla testamentet.
Psalmboken
Psalmbok – Bok med psalmer enligt den skandinaviska definitionen av psalm.
Psalmboken
R
Religionsdialog – Se interreligiös dialog.
Religionsdialog
Röklin – Liturgiskt plagg som prästen bär vid gudstjänster utan nattvard, eller av assisterande präster vid nattvardsfirande.
Prästens kläder
S
Sakrament – Heliga handlingar. I Svenska kyrkan är dopet och nattvarden sakrament.
Sakrament
Sakristia – Ett rum, ofta vid sidan av altaret, där prästen byter om och bland annat de liturgiska plaggen förvaras. Ordet betyder ungefär "de heliga tingens plats".
Vad är vad i kyrkan
Sjukkommunion – En mässa som firas i hemmet, på sjukhus eller på särskilt boende för någon som inte har möjlighet att komma till gudstjänst i kyrkan på grund av exempelvis hälsotillstånd.
Stadsmission – Diakoniinstitutioner som bedriver social verksamhet. Finns bland annat i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Uppsala.
Stift – Svenska kyrkan delar in Sverige i 13 stift – geografiska områden som leds av en biskop. Stiftets primära uppgift är att främja församlingsverksamheten. Stiften delas in i kontrakt, pastorat och församlingar.
De 13 stiften
Stiftadjunkt En präst som har sin tjänst på ett stiftskansli.
Stiftsfullmäktige – Stiftets högsta beslutande organ. Ledamöterna, väljs i kyrkovalet.
Stiftskansli – Stiftets kansli vars anställda arbetar med tillsyn och främjande av verksamheten i församlingarna. De bereder och verkställer beslut som fattas av stiftsfullmäktige, stiftsstyrelse, egendomsnämnd och domkapitel.
Stiftsstyrelse – Stiftets styrelse med biskopen som ordförande. Styrelsen ska bland annat främja församlingslivet i stiftet och verka för dess utveckling. Den fördelar också den kyrkoantikvariska ersättningen.
Stola – Ett långt band som symboliserar Kristi ok. Diakoner, präster och biskopar bär stola på olika sätt.
Prästens kläder
Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation – En arbetsgivar- och serviceorganisation som enligt kyrkoordningen företräder församlingar, pastorat och stift i kollektivavtalsfrågor, exempelvis vid lönesättning för biskopar och präster.
Svenska Kyrkans Unga – En fristående och demokratisk barn- och ungdomsorganisation inom Svenska kyrkan.
Synd –Att missa målet. Det som leder oss bort från Gud och varandra.
T
Treenigheten – De tre sidorna av Gud: Fadern, Sonen och Anden.
Treenigheten
Trosbekännelsen, apostoliska – Ursprungligen en dopbekännelse från Rom, nu den vanligaste trosbekännelsen i Svenska kyrkans gudstjänster.
Trosbekännelsen
Trosbekännelsen, nicenska – En längre och mera högtidlig trosbekännelse, i nuvarande formulering sedan kyrkomötet i Konstantinopel 381. Används främst vid biskops-, präst- och diakonvigningar.
V
Vapenhus – Kyrkans hall, där kyrkobesökaren i historien ställde ifrån sig sina vapen innan hen gick in i kyrkan.
Vad som är i kyrkan?
Visitation – Besök som biskopen gör i en församling eller ett pastorat för tillsyn, rådgivning och för att ge inspiration. Ibland gör kontraktsprosten visitationer på biskopens uppdrag.
Ä
Ärkebiskop – Biskop med säte i Uppsala. Har till uppgift att företräda hela Svenska kyrkan. I Uppsala finns även biskopen i Uppsala stift.
Ärkebiskopen
Ö
Överklagandenämnd – Den högsta instansen för överklagande av beslut i Svenska kyrkan. Består av fem ledamöter som väljs av kyrkomötet. Nämndens beslut kan inte överklagas.
Överklagandenämnden