.jpg?DoProcessing=&ci=0,208,4000,2250&w=1680)
Svenska kyrkan tar årligen fram en rapport om arbetet kring hållbara investeringar och hållbarhetsarbetet inom kapitalförvaltningen på den nationella nivån. Det finansiella resultatet för året och på längre sikt belyses också i rapporten. Rapporten utformas av finansteamet efter samråd med kyrkostyrelsens kapitalförvaltningsråd. Kapitalförvaltningen i stift, pastorat och församlingar tas inte upp i denna rapport. Arbetet med hållbar utveckling bedrivs i hela Svenska kyrkan.
Under året har investerare oroat sig över geopolitik och ekonomi. Samtidigt har den teknologiska utvecklingen med allt större fokus på artificiell intelligens (AI) byggt upp en förväntan som även gav ett avtryck på aktiemarknaden. 2023 blev till slut ett starkt år för aktiemarknaden trots geopolitisk oro, hög inflation och ränteoro. Stockholmsbörsen och den globala aktiemarknaden steg med drygt 19 procent medan aktier på tillväxtmarknader (emerging markets) steg med närmare 6 procent, allt räknat i svenska kronor.
I stort sett hela uppgången på Stockholmsbörsen kom under årets två sista månader. Centralbankernas signal om en mindre stram peningpolitik tillsammans med fallande inflation bidrog till den starka avslutingen på året. Den fallande inflationen ger förhoppning om att räntetoppen med fokus på centralbankernas styrräntor ligger bakom oss och att det framöver väntar räntesänkningar.
Den negativa avkastningen för räntebärande värdepapper under det historiskt svaga 2022 byttes mot det motsatta under 2023. Avkastningen på våra jämförelseindex för räntebärande värdepapper och företagsobligationer blev 5 procent respektive 8 procent. Förräntningstakten i ränteplaceringarna har kommit upp i och med de stigande räntorna. Möjligheten att erhålla en real avkastning på ränteplaceringar känns åter realistisk efter många år med extremt låga räntor.
Kapitalförvaltningens onoterade innehav inom fastigheter och alternativa placeringar hade en svagare utveckling med negativ avkastning under året. Här ser vi en eftersläpning i värderingar och dessa tillgångsslag är inte immuna mot utvecklingen i den reala ekonomin. De snabba uppvärderingar som skedde inom dessa tillgångsslag och som nådde sin kulmen under 2021–2022 har förbytts mot nedvärderingar.
Året var således starkt avkastningsmässigt för de båda tillgångsslagen aktier och räntor medan fastigheter och alternativa placeringar hade en negativ avkastning under året. Resultatet blev 1 018 miljoner kronor, motsvarande en avkastning på 9,9 procent.
Förvaltningen har haft en positiv avkastning under nio av de senaste tio åren. Avkastningsmålet har överträffats under åtta av de senaste tio åren.
Svenska kyrkan hade representanter på plats vid COP28 för att bevaka förhandlingarna. Kritik riktades mot risken för att klimatmötena blir en plattform för fossilindustrins lobbyister, och Svenska kyrkan betonade vikten av att inte överlåta förhandlingarna till sådana krafter utan i stället säkerställa bred representation, särskilt för grupper som redan drabbats av klimatförändringarna. Svenska kyrkan var tydlig med att klimatfrågan är en fråga om rättvisa och åtar sig att arbeta för att uppnå 1,5-gradersmålet.
Uppdraget från kyrkostyrelsen fokuserar på det långsiktiga resultatet för kapitalförvaltningen för Svenska kyrkans nationella nivå. Det övergripande avkastningsmålet är tre procent per år utöver inflationen, mätt över rullande tioårsperioder. Kapitalet ska därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.
Den modell vi har inom förvaltningen för att uppnå detta mål består av: allokering av kapitalet (dvs. fördelning mellan olika tillgångsslag), val av förvaltare och uppföljning av förvaltningen.
För att skapa förutsättningar för att nå det långsiktiga målet utgår vi från en strategisk normalportfölj som vi sedan också använder som referensportfölj vid utvärdering av vår förvaltning. Normalportföljen utgår från avkastningsmålet om 3 procent realt och en tidshorisont om 10 år. Normalportföljen visar på den optimala fördelningen mellan tillgångsslagen (aktier, räntebärande värdepapper, fastigheter och alternativa placeringar) för att nå avkastningsmålet men hänsyn till den risknivå som beslutats. Fördelningen inom normalportföljen är en referens vi kontinuerligt följer. Beroende på hur de olika marknaderna utvecklas förändras också fördelningen mellan tillgångsslagen i vår portfölj.
Vid val av förvaltare fokuseras på två övergripande områden: hållbarhetsinriktningen i förvaltning och förmågan att leverera en stabil finansiell avkastning.
Vad gäller hållbarhet måste förvaltaren leva upp till kraven enligt finanspolicyn och våra placeringsregler för etik och hållbarhet. Förvaltaren ska ha god förmåga att kunna integrera faktorer som gäller miljö, natur, sociala frågor och bolagsstyrning i den finansiella analysen av företagen. Förvaltaren bör även se hållbarhetsfrågor som möjligheter i förvaltningen och inte enbart som riskhantering. Riskhantering är ett viktigt område men förvaltaren ska även kunna identifiera bolag som beaktar hur hållbarhetsarbete kan skapa nya affärsmöjligheter och värden, snarare än problem och kostnader. Det är även viktig att se att hållbarhetsarbetet genererar en stabil finansiell avkastning. Det underlättar om förvaltaren kan visa upp en stabil finansiell historisk avkastning men i slutändan handlar det främst om förtroende.
I den analys vi gör av förvaltaren och förvaltningen säkerställs också att förvaltarna har ett regelverk som gör att vi kan undvika placeringar i bolag som strider mot finanspolicyn. Det gäller exempelvis bolag verksamma inom fossil energi, vapen, tobak och pornografi. Det är viktigt för Svenska kyrkan att känna sig trygg med förvaltarens organisation, strategi och förmåga att leva upp till de krav som ställs i finanspolicyn samt placeringsanvisningarna.
Förvaltarnas investeringsprocess kan beskrivas som en strut enligt bilden ovan. Beskrivningen gäller främst aktieförvaltning, men hållbarhetskraven gäller samtliga tillgångsslag. Förvaltarna väljer ut ett antal bolag ur sitt investeringsuniversum, som är den stora mängd bolag som finns att välja på för aktieportföljen i fråga. Sedan gör förvaltarna både en finansiell analys och en hållbarhetsanalys för att säkerställa att urvalet av bolag som portföljen kan välja bland uppfyller Svenska kyrkans finanspolicy. Därefter sätts den optimala portföljen ihop (steg 1-3). Steg 4 och 5 visar hur förvaltarna aktivt arbetar med portföljen genom kontinuerlig uppföljning och dialog med innehaven.
Utöver det tioåriga avkastningsmålet sker en kontinuerlig utvärdering av de enskilda förvaltningarna och totalportföljen. Förvaltarna jämförs mot relevanta jämförelseindex och för totalportföljen jämförs avkastningen mot vårt sammanvägda jämförelseindex.
Utöver den finansiella utvärderingen granskar Svenska kyrkan även förvaltarna och innehaven utifrån våra hållbarhetskrav med hjälp av Sustainalytics screeningverktyg. Mer om detta under avsnittet “Hållbarhetsgranskning av investeringsportföljen visar på ett långsiktigt värdeskapande”.
Resultatet 2023 för Svenska kyrkans kapitalförvaltning på den nationella nivån uppgick till 1 018 miljoner kronor. Detta motsvarar en avkastning på 9,9 procent (jämförelseindex 11,6 procent).
Under sju av de senaste tio åren har avkastningen överträffat den sammanvägda normalportföljens jämförelseindex. Avkastningen för 2023 blev dock 1,7 procentenheter lägre än detta index. Den främsta anledningen till detta är att våra svenska aktier inte nådde indexavkastning samt att Fastigheter och Alternativa placeringar genererade negativ avkastning under året samtidigt som dess jämförelseindex (KPI + 3 procent) slutade på 7,4 procent.
Marknadsvärdet för placeringstillgångarna uppgick per den 31 december 2023 till 11 143 miljoner kronor (föregående år 10 324 miljoner kronor). I december gjordes ett uttag på 200 miljoner kronor från kapitalförvaltningen till likviditetsförvaltningen på Svenska kyrkans nationella nivå.
För att skapa förutsättningar för att nå det långsiktiga målet utgår vi från en strategisk normalportfölj som vi sedan också använder som referensportfölj vid utvärderingen av vår förvaltning mot en tidshorisont på 10 år.
Beroende på hur de olika marknaderna utvecklas förändras ständigt fördelningen, även kallat allokeringen, mellan tillgångsslagen i vår portfölj.
Fördelningen mellan tillgångsslagen visas i diagram 1, avkastningen per tillgångsslag, tabell 2 och de största aktieinnehaven i tabell 3.
Aktieförvaltningen utgör portföljens största tillgångsslag och uppgick vid årets utgång till 55,1 procent av portföljen. Tillgångsslaget bidrog positivt under året med 906 miljoner kronor, motsvarande en avkastning på 16,0 procent.
Största bidragsgivare var globala aktier som hade en avkastning på 19,8 procent (index 19,3 procent). Svenska aktier avkastade 17,4 procent (index 19,2 procent) och emerging markets genererade en avkastning på 6,9 procent (index 5,9 procent). Tillgångsslaget aktier bidrog med 8,8 procentenheter till portföljens totalavkastning.
Högst avkastning bland svenska aktier hade Ethos aktiefond Sverige med en avkastning på 19,4 procent (index 19,2 procent). Bland globala aktier hade Generation IM Global Equity Fund högst avkastning på 23,2 procent (index 19,3 procent). Stewart Investors EM genererade högst avkastning inom aktieslaget emerging markets med en avkastning på 8,9 procent (index 5,9 procent).
Den svenska ränteförvaltningen gav 6,5 procent i avkastning vilket är 1,1 procentenheter bättre än index (5,4 procent). Företagsobligationer genererade en avkastning på 10,5 procent vilket var 2,4 procentenheter bättre än index som slutade på 8,1 procent.
Den samlade ränteförvaltningen utgjorde 22,4 procent av portföljen och bidrog med 1,7 procentenheter till portföljens totalavkastning.
Fastigheter gav ett negativt resultat om -42,4 miljoner kronormotsvarande en avkastning på -3,0 procent och bidrog negativt med -0,4 procentenheter till avkastningen för totalportföljen. Avkastningen var 10,4 procentenheter sämre än jämförelseindex som var 7,4 procent (KPI + 3 procent). Marknadsvärdet för fastigheterna uppgick till 1 395,2 miljoner kronor.
Alternativa placeringar gav en negativ avkastning på -25,4 miljoner kronor vilket motsvarar -2,3 procent. Det är betydligt lägre än det jämförelseindex på KPI + 3 procent (som för 2023 slutade på 7,4 procent) vi använder för fastigheter och alternativa placeringar. Resultatet bidrog negativt med -0,2 procentenheter till portföljens totalavkastning. Marknadsvärdet för de alternativa placeringarna per 31 december 2023 uppgick till 1 107,1 miljoner kronor.
Den löpande värderingen för fastigheter och alternativa placeringar som är illikvida tillgångar förknippas med osäkerhet. I de allra flesta av våra innehav inom detta tillgångsslag får man avvakta till förfall, innan man kan fastställa det slutliga resultatet.
Tillbaka till innehållsförteckningen
Ur ett tioårsperspektiv står sig förvaltningen stark. För tioårsperioden 2014–2023 var den ackumulerade avkastningen 121,3 procent, motsvarande 8,3 procent i årlig genomsnittlig avkastning. Avkastningsmålet uppgick för samma period till 75,0 procent, motsvarande 5,8 procent per år (se diagram 4 nedan).
Kapitalförvaltningen har överträffat avkastningsmålet åtta av de senaste tio åren. Utfallet för enskilda år har dock varierat kraftigt vilket framgår av stapeldiagrammet (se diagram 5 nedan).
En del i kyrka-statöverenskommelsen på 1990-talet var att i samband med relationsförändringen år 2000 överföra det av Kammarkollegiet tidigare förvaltade kapitalet från staten till Trossamfundet Svenska kyrkan.
De mycket svaga börsåren 2001, 2002 och 2008 är den främsta orsaken till den svaga avkastningen under det första decenniet på 2000-talet (se diagram 6 nedan).
Den starka utvecklingen under 10-talet samt inledningen av 20-talet ledde till att avkastningen under 2021 kom i kapp och förbi det ackumulerade avkastningsmålet om man mäter det sedan starten år 2000.
2022 års negativa utveckling i relation till det årets höga avkastningsmål (till följd av den kraftiga inflationen) ledde till att det ackumulerade avkastningsmålet återigen gick förbi avkastningen sedan start.
För 2023 överträffade avkastningen däremot avkastningsmålet med 2,5 procentenheter och därmed stängdes en liten del av gapet som uppstod 2022.
Svenska kyrkan har ett tydligt och långsiktigt åtagande när det gäller hållbara investeringar. Svenska kyrkan har under året fortsatt vara engagerad och proaktiv i sitt arbete med hållbara investeringar, med ett starkt fokus på att integrera sina värderingar och principer i kapitalförvaltningen för att bidra till en mer hållbar och rättvis värld.
Under 2023 har flera betydelsefulla initiativ och beslut präglat hållbarhetsarbetet för företag och organisationer:
Under det gångna året har Svenska kyrkan fortsatt dialogen kring hållbarhetsfrågor med förvaltarna av de 29 fondmandaten. Genom samarbetet med Investors Integrity Forum (IIF) inom Transparency International Sverige (TI Sverige) har även diskussioner förts med företag inom samhällsbyggnadssektorn om korruptionsbekämpning.
Som en del av avtalet med Sustainalytics har Svenska kyrkan haft möjlighet att, tillsammans med andra investerare, träffa bolag inom teknik- och utvinningssektorn för att diskutera mänskliga rättigheter. Även deltagande i möten med företag inom livsmedelssektorn och finansbranschen för att diskutera biologisk mångfald har skett under året. Syftet med dessa initiativ är att få ökad insikt i hur företag och kapitalförvaltare värderar och hanterar dessa risker kopplade till kommande EU-lagstiftning om tillbörlig aktsamhet.
Svenska kyrkan har även fortsatt med ett aktivt deltagande inom Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC). Under året har Svenska kyrkan varit med och utvecklat ett vägledningsdokument för investerare avseende hantering av koldioxidutsläpp inom scope 3.
Scope 3 omfattar indirekta utsläpp som bolagen inte äger eller kontrollerar och därför har mindre möjlighet att påverka. Genom att inkludera scope 3 i utsläppsberäkningar får investeraren en mer komplett bild av portföljens totala klimatpåverkan. Detta kan ge en mer realistisk och informativ bedömning av portföljens klimatavtryck.
Övriga nätverk som Svenska kyrkan har deltagit i under 2023 är SISD, Swesif, GNI, Hållbart värdeskapande och Faith Invest.
Varje år genomför Svenska kyrkan en granskning av sin investeringsportfölj med hjälp av Sustainalytics screeningverktyg för att säkerställa att innehaven är i linje med finanspolicyn och placeringsanvisningarna för etik och hållbarhet. Resultaten från årets granskning bekräftar att våra investeringar inte bara uppfyller våra hållbarhetskrav utan också genererar en god finansiell avkastning.
Utöver den årliga granskningen genomfördes även en djupgående analys av innehav inom riskfyllda branscher såsom teknik-, fordon-, textil- och livsmedelssektorn för att säkerställa att de uppfyller finanspolicyn.Denna analys baseras på etablerade rankingar och externa analyser för att identifiera branschledande innehav och hantera eventuella utmaningar.
Även om hållbarhetsgranskningen visade på att innehaven i hög utsträckning lever upp till Svenska kyrkans krav på hållbarhet och etik identifierades några avvikelser. För att hantera dessa avvikelser förs en nära dialog med kapitalförvaltarna. Avvikelserna var relaterade till arbetsmiljö, mänskliga rättigheter, integritet och korruption. Sustainalytics för även samtal kring vissa av dessa avvikelser med bolagen direkt, i linje med deras dialogmodell med företagen.
Framöver förväntar sig Svenska kyrkan att hållbarhetsarbetet både inom företag och organisationer får en ökad betydelse. Detta drivs av en rad initiativ och beslut, inklusive skärpta krav och riktlinjer från organisationer som OECD och ökade insatser för att adressera naturrelaterade risker och klimatförändringar genom initiativ som Science Based Target Networks och Taskforce on Nature-related Financial Disclosure.
Svenska kyrkan kommer fortsätta att vara aktiv inom dialog och samarbete kring hållbarhetsfrågor med investerare och företag, med en särskild tonvikt under 2024 på att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter.
Kapitalförvaltningen har förbundit sig att minska portföljens koldioxidavtryck med 25% till 2030 jämfört med nivån vid utgången av 2021. I linje med detta kommer en strategi för att aktivt bidra till klimatomställningen utvecklas under kommande år vilken kommer främja långsiktiga investeringar i linje med våra mål.
Tillbaka till innehållsförteckningen
Svenska kyrkans finanspolicy för nationell nivå
Placeringsanvisningar för etik och hållbarhet
Svenska kyrkans kapitalförvaltning
Svenska kyrkans alla verksamheter genomsyras av långsiktigt tänkande och hållbar utveckling för människor och miljö. Därför är det självklart att även våra investeringar ska vara förenliga med dessa värderingar. Hur det ska ske uttrycks i Svenska kyrkans finanspolicy som kyrkostyrelsen beslutar över. Vår finanspolicy vilar på två grundprinciper: människovärdesprincipen och förvaltarskapstanken som idag återspeglas i Internationella konventioner som gäller mänskliga rättigheter och miljö.
Svenska kyrkans finanspolicy för nationell nivå
Placeringsanvisningar för etik och hållbarhet
Svenska kyrkans kapitalförvaltning
Tillbaka till innehållsförteckningen
Finanschef, Ekonomi- och finansavdelningen
Växel: 018-169500
E-post: johan.barkfeldt@svenskakyrkan.se