En bokmärkesängel hänger som prydnad i julgranen.
Foto: Haq /Mostphotos/Ikon

Julfriden känns nu som något avlägset men mycket efterlängtad

Nyhet Publicerad Ändrad

Krigslarmen har påverkat allas våra liv. Många har tvingats fly från kriget och söka skydd. Dörrarna har stängts för flyktingar, både här och på andra håll, och den växande osäkerheten ger näring åt misstänksamheten.

I denna tid, kanske mer än någonsin, behöver vi fred på jorden och välvilja oss människor emellan.

Traditionerna har alltid burit människor genom svåra tider. Trots allt utlyses julfreden i Åbo för hela Finland på medeltida vis. Det ger ett gemensamt ansvar för freden. Julpsalmerna berättar att ett ljus tänds mitt i mörkret och redan när man sjunger tillsammans händer något.

Det fanns säkert ingen julbastu i Betlehem, men för finländaren blir vardagen till helg i bastun och speciellt i julbastun. I bastun tvättar man sig inför fest och bastun har också varit den fattiges apotek, det ställe där kropp och själ läks från vardagens krämpor.

Julen är de modiga valens tid. De vise männen från Östern begav sig i väg mot det okända; de vågade följa en stjärna. Av det egna gav de gåvor till en liten nyfödd och de angav inte barnet till den grymma härskaren, utan valde en annan väg hem från Betlehem.

Att vara närvarande, att ge tid och kärlek är gåvor som håller.

Vad blir mitt eget modiga val?

Vågar jag bryta den långa tystnaden i en relation genom att önska julefrid? Vågar jag dela glädjen en annans barn ger eller ändra på en tradition som inte längre känns bra?

Att vara närvarande, att ge tid och kärlek är gåvor som håller. De kostar inte mycket, men är värdefullare än guld. Istället för att överkonsumera, kan jag stödja krigsdrabbade barn till exempel genom det internationella arbete kyrkan i Sverige driver (Act Svenska kyrkan).

Den grönare julens svampsallader och lådor har smak av kärlekens röda färg – små val öppnar en framtid för världens barn.

En fridfull och glädjerik jul!

Anna Toivonen