Demokratin kan inte tas för given och inte heller bara ses som ett tekniskt system när medborgare väljer representanter till olika beslutande organ. Den kräver också något av oss, särskilt i tider av ökad polarisering.
– Vi behöver bli ännu mer uppmärksamma på hur vi talar med varandra och var gränser går för uttryck och ageranden. Den liberala demokratin som vi känner den utmanas från många olika håll. Det innebär att de som arbetar i församlingar och pastorat bör ha god kunskap om den kristna värdegrunden, vilka värderingar som är centrala för kyrkan och i förlängningen också vilka värderingar som inte är det, säger Petter Karlsson, som förutom sin roll som stiftsadjunkt och kris- och beredskapshandläggare i Västerås stift också är samordnare för hela Svenska kyrkans arbete mot våldsbejakande extremism – en satsning som inleddes i samband med att Nordiska motståndsrörelsen (NMR) trappade upp sina aktiviteter i Dalarna för 4–5 år sedan.
Undvik konfrontation och skapa en oenighetens gemenskap
Ta hot på allvar och polisanmäl lagöverträdelser, men var öppen för kritik och åsiktsskillnader i såväl kyrkoråd som arbetslag och ungdomsgrupper. Petter Karlsson, samordnare för Svenska kyrkans arbete mot våldsbejakande extremism, uppmanar arbetsgivare att skapa ett klimat där vi får tycka olika men där det finns tydliga regler för hur vi uttrycker oss och agerar.
I SITT JOBB stöttar han lokala församlingar i att hantera hat och hotfulla situationer på olika sätt. Händelser som den i Högsbo i Göteborg sticker ut som typexempel på oacceptabla ageranden som ska polisanmälas. Men gränsdragningarna för vad som ryms inom ramen för yttrandefrihet är inte alltid så tydliga och allt handlar inte om extremism, poängterar Petter Karlsson. Han tycker ordet bör användas med viss försiktighet, dels för att det inte finns någon allmängiltig definition av vad som är extremt och dels för att det kan spela de grupperingar vi vanligen benämner som extrema i händerna.
– Att de känner sig nedtryckta och utanför är en del av den berättelse som många av de här grupperna och individerna målar upp. När vi möter dem i olika sammanhang är det därför otroligt viktigt att undvika en konfrontativ process, som riskerar att öka på konfliktnivåer. De mer erfarna och vana ledamöterna, arbetsgivarna och anställda bör istället alltid vara korrekta och hålla sig till de regler som vårt samhälle och församlingen har satt upp. Gör man det grundjobbet tillsammans, så klarar man också av att ha en oenighetsgemenskap inom ramen för en demokratisk diskussion, äger Petter Karlsson.
I BEGREPPET oenighetsgemenskap lägger han att vi ska kunna samtala och argumentera utifrån tydliga regler och riktlinjer, men ändå kunna tycka väldigt olika. En god demokrati kan härbärgera en massa varierande åsikter, men självklart finns det yttringar som är mer
utmanande att hantera.
– Det är svårt att jobba med tillit, demokrati och yttrandefrihet. Det innebär att vi måste jobba mer med detta – och det finns resurser och stöd att få från såväl stift och nationell nivå som andra aktörer i kommunen där församlingen verkar. Viktigast är att i samverkan med andra få koll på lägesbilden lokalt, finna sin roll i det förebyggande demokratiska arbetet, men också våga agera baserat på den kunskap som byggs upp, säger Petter Karlsson.
Petters fem tips till arbetsgivare och chefer
som bas för hur ni jobbar med demokrati- och värdefrågor.
det politiska landskapet i er omvärld och skapa planer för vad som kan hända utifrån det.
långsiktiga och görs i samverkan med andra.
”husregler” kring möten och sammanträden som kan hänvisas till vid behov.
HAN POÄNGTERAR ATT kraftiga uttryck från extrema rörelser, till exempel nazistiska symboler eller antisemitisk aktivism, inte uppstår över en natt utan som regel har legat och grott under längre tid. I områden där det finns starka rasistiska strömningar fångas oroväckande signaler ofta upp av skolpersonal och församlingspedagoger som reagerar på ökad främlingsfientlighet eller nedsättande uttryckssätt i ungdomsgrupperna.
Tänk på att.....
...regler och handlingsplaner för hur vi uttrycker och beter oss på arbetsplatsen är bra. Men göm dig inte bakom policydokument, utan prata med dem som bryter mot dem.
– det behöver inte alltid vara jättedramatiskt, utan kan märkas på hur det pratas eller vad som sprids i sociala medier. Men det gäller att i ett tidigt skede både reagera och agera på detta och säkerställa att man verkligen samtalar om sådana frågor i ungdoms och konfirmandgrupper på ett klokt sätt, säger Petter Karlsson och återkommer till vikten av att inte konfrontera, utan snarare vara ”empatiskt nyfiken” och lämna plats för ungdomars berättelser:
– Som ung måste man få prova sina tankar och testa gränser. Ibland går man över en gräns. Då ska jag som vuxen inte passera nästa gräns, utan lyssna och ta diskussionen. Att inkludera och hålla kvar relationen utan att för den skull acceptera överträdelser är en svår balansgång. Det behöver vi träna på i alla möjliga sammanhang, såväl i ungdomsgrupper som i arbetslag och kyrkoråd.
Intresserad av att läsa mer?
Arbetsgivarens ansvar vid hat och hot: Förebygg och stötta långsiktigt
Hat och hot på jobbet är en arbetsmiljöfråga som behöver före- byggas och hanteras på ett systematiskt sätt och som ingår i arbetsgivaransvaret.
Svåra samtal som inte blir av skapar osund arbetskultur
Personalproblem som inte hanteras i ett tidigt skede kan lätt växa till sig och kräva många besvärliga samtal för att redas ut. Det fick kyrkoherdarna "Katrin" och "Peter" erfara när de tillträdde sina tjänster.
Rapport om möjliga vägar till stabila och bärkraftiga samhällen (2020)
– Vissa platser har högre grad av social oro, säger författaren Miriam Holmer. Där skulle kyrkan kunna ta en än mer aktiv roll.
Demokratistärkande arbete - praktiska tips och teologiska råd
Svenska kyrkan driver sedan flera år ett stiftsövergripande program för social hållbarhet med fokus på tillit och demokrati. Genom detta kan församlingar och pastorat söka stöd för ökad kunskap, förståelse och motståndskraft mot strukturell rasism och antidemokratiska ideologier.
Ducatus på webben kompletterar den tryckta medlemstidningen Ducatus. Den både återpublicerar tryckt material och producerar eget, exklusivt för webben.
Ducatus i tryckt version utkommer med fyra nummer per år. Den ingår i medlemsavgiften till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Läs mer och skaffa egen prenumeration!