Du som är äldre minns kanske fortfarande så kallade Poesialbum, vänskapsböcker kallades de senare, för det där med poesi kom ur mode. Ordspråk, visheter och skämt på rim stod det i mitt, vissa sidor smyckade med vackra lackbilder eller vackra teckningar.
Jag minns inte alla som någon gång på 80-talet skrev ner några rader till mig. Inte heller den grabben som till exempel skrev ” Sist i boken vill jag stå men främst bland vännerna ändå.” – vet jag vad som blivit av efter skoltiden. En av de goda önskningar som främst tjejerna skrev, ofta med målade blommor till var: ”Rosor är röda, violer är blå, men störst av allt, är kärleken ändå”.
Att jag kom att tänka på mitt poesialbum med sina önskningar om lycka och kärlek för livet, hänger ihop med bibelordet som av en ekumenisk arbetsgrupp för bibelläsning valdes som 2024 års bibelord, liksom ett motto, ett ledord eller en överskrift för året som ligger framför oss. Ordet står i slutet av första Korintierbrevet som skrevs av Aposteln Paulus: Låt allt hos er ske i kärlek. Det är ett av bibelorden, jag nämner i mina tal till brudpar, till två människor som planerar en framtid tillsammans, som lovar varandra respekt och omsorg, att vara tillgivna och beredda att förlåta varandra. Just kärleksfulla vill de tillsammans möta framtiden.
På det sättet skulle detta bibelord också kunna vara en god föresats för oss alla: med allt som vi säger, gör eller låter bli att göra, gäller det att pröva, vad som är vår motivation bakom det. Det skulle kunna vara ett giltigt uppdrag för alla – kristna eller inte. Den så kallade gyllene regeln finns i nästan alla sammanhang och religioner: Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Vill vi inte alla bli värdigt och kärleksfullt behandlade?
"Jag önskar dig lycka, skor som ej trycka, ljust när det skymmer, och lagom med bekymmer!”
Gud välsigne dig och ditt 2024! önskar Kirsten Alm