Ljuskrona i Tegs kyrka Foto: Ragna Tamsen/IKON
Grunden för arbetet
Svenska kyrkans krisberedskapsarbete bygger på principerna om ansvar, närhet och likhet. Det innebär att en kris, så långt det är möjligt, hanteras utifrån ordinarie ansvarsförhållanden, där den uppstått och i ordinarie arbetsformer. Församlingen, stiftet och den nationella nivån har sina respektive ansvarsområden med ansvar för sin beredskapsplanering och övning.
Arbetets olika faser
Arbetet är processinriktat och delas upp i faserna före, under och efter en händelse.
Att planera och öva innan något allvarligt händer är avgörande för att hanteringen av krisen ska fungera. Att samla och lära av erfarenheter som gjorts är också en viktig del i arbetet. För Svenska kyrkan är en god beredskap prioriterad.
Krissamordningen på kyrkokansliet
God samhällelig beredskap bygger till stor del på samverkan och samordning mellan olika aktörer. Sedan 2009 ligger ansvaret för krissamordningen på nationell nivå på ärkebiskopens och generalsekreterarens sekretariat. Krissamordningen är en resurs för stift och församlingar, och samverkar med andra samfund, myndigheter och organisationer. Arbetet bedrivs genom fortbildning, övning, planering, erfarenhetsåterföring och utveckling.
Samverkan
På nationell nivå finns ett etablerat samarbete mellan Svenska kyrkan och
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
men även med Socialstyrelsen, trossamfund och andra aktörer. Lokalt och regionalt finns ofta samverkan med till exempel polis, räddningstjänst, kommuner och länsstyrelser.