Bomb, Oslo, regeringskansli. Först lite tveksamma, försiktiga rapporter som bryter in i ordinarie sändningar och sen bara mer och mer. Så plötsligt efter ett par timmar ett nytt scenario. Ungdomsläger, Utöya, en gärningsman som skjuter vilt omkring sig. Vi fortsätter att lyssna intensivt på radion, nu i svärmors sommarstuga. Allt är overkligt.
- Hur kan det här hända, i Norge, varför får de inte stopp på galningen?
När han är gripen och vi börjar förstå vad som har hänt letar vi upp den Youtube-sida där Breivik lagt upp ett bildspel över sin ideologi. Vi sitter där och ser på något som ger ut för sig att vara ett korståg för ett kristet Norge och ett kristet Europa. Allt verkar galet och hade det inte varit natten den 22 juli skulle vi kanske bara skrattat åt tokigheterna, men nu, på natten den 22 juli är man bara tyst.
Andlig klarsyn, falska profeter, bra eller dålig frukt. Teman som är lika aktuella idag som både på Gamla som Nya testamentets tid. Vi lever i en tid då andlighet står högt i kurs, ibland verkar det som om allt är andligt, eller i alla fall vill vara andligt. Typiskt för vår tid verkar vara en tveksamhet till religion, men en nästan total okritiskhet inför andlighet.
Brevik och många med honom ser sig som en slags profeter. Man säger sig värna om gamla traditionella värden. Ofta kallar man dem svenska/norska och kristna. Man ger sig ut för att vara försvarare av den kristna/europeiska världen.
Bra eller dålig frukt? Det verkar så enkelt att ha det här som bedömningskriterium och ändå hamnar vi kristna så lätt i diskussionen om vad som är viktigt och vad vi ska lyfta fram som den goda frukten.
Det plingar till i mobilen. Jag öppnar meddelandet och läser överskriften: Will you love your Muslim neighbor? (Kommer du att älska din muslimske granne?) Det är den kristna organisationen Sojourners som ställer frågan efter ett attentat mot en moske i Missouri, USA på självaste nationaldagen den 4 juli. Man uppmanar kristna att följa Bibelns ord om att älska sin granne som sig själv. Man menar att detta blir ett starkt vittnesbörd också till stöd för de kristna minoriteter som utsätts för förföljelse i länder som Nigeria, Egypten, Somalia och Kenya.
Att älska sin granne. Är det kanske så enkelt, detta med bra frukt? Eller så svårt? Herre hjälp mig att leva i kärlek!
Per Kristiansson, kyrkoherde Källstorps församling