Välkommen till Ekshärads kyrka.
Kyrkan är ett helgat rum, avsett för bön, gudstjänst och stillhet. Det är också ett rum fyllt av historia och människor i bygden har under olika tider bidragit till dess utformning och utsmyckning.
Den kyrka du befinner dig i nu började byggas 1686 och invigdes 2 år senare, 1688.
Här har funnits två kyrkor tidigare.
Den första kyrkan, 1200-tals kyrkan eller Pilgrimskyrkan, låg i byn Hara 5 km norrut och övergavs under digerdöden på 1300-talet. Den återfanns enligt legenden av en bågskytt som var ute och jagade i skogen.
1400-tals kyrkan låg nere vid nuvarande brofästet över Klarälven men övergavs då älven bröt en ny älvfåra och hotade kyrkan. Bönderna beslöt då bygga på en säkrare plats uppe där den nu ligger. På platsen för kyrkan står ett kors nu och det finns en gravhäll över kyrkoherden i Klarälvdalen Benedictus Erici och Magdalena Svensdotter Brunia, föräldrar till Svenno Benedict Elfdalius, född i Ekshärad och som blev Karlstads Stifts första superintendent, motsvarande biskop, då stiftet bildades 1647
På södra väggen hänger ett senmedeltida altarskåp från 1400-tals kyrkan. Motivet kallas ”Anna-själv-den tredje” och föreställer Jesu mormor Anna med både Maria och Jesus i sin famn. Altarskåpet är ommålat och efter reformationen tillkom den latinska skriften på nederkanten ”Maria vördar vi – Kristus tillber vi”.
På norra sidan finns predikstolen från 1662 som flyttades med från 1400-talskyrkan. Den är gjord i sen renässansstil med så kallad plattsättning.
Framme i koret står kyrkans dopfunt. Foten och skaftet är från den första kyrkan och gjord på 1200-talet i norsk täljsten, en påminnelse om kontakten med Norge och pilgrimsleden till Nidaros, nuvarande Trondheim, som gick förbi Ekshärad under medeltiden.
Altaruppsatsen från 1697 är gjord av bildhuggaren Anders Svensson Ekeberg och skänktes till kyrkan av kapten Kaspar Kristoffer von Gerstorf, som var livländsk officer i Karl XI tjänst och gift med änkan efter Anders Karlström, Uddeholmsbolagets grundare. Altaruppsatsen har en sk Calvariegrupp som centralmotiv, Jesus på korset med Maria och lärjungen Johannes på var sida. På altaruppsatsens övre del återfinns en framställning av Kristi uppståndelse. På spå sätt sammanfattar altartavlan Kristendomens mest centrala berättelse om död och uppståndelse.
Kyrkan renoverades grundligt på 1920-talet och då tillkom de två främre av de målade korfönstren av Olle Hjortsberg. De två senare, mer färggranna, är också av Olle Hjortsberg men tillkom på 1950-talet. Kyrkorummets nuvarande färgsättning och vägg och takmålningar tillkom också vid den stora renoveringen då man försökte återskapa kyrkans 1600-tals karaktär. Kyrkan hade haft takmålningar tidigare som tyvärr förstördes. De nuvarande målningarna utfördes av dekorationsmålare Erik Sköld från Stockholm.
I kyrkans bakre del återfinns orgelläktaren som byggdes 1764. På läktarbröstet finns en ovanlig porträttsvit målad av Christian Thon d.y. – konterfejare i Stockholm på 1680-talet. Porträtten föreställer svenska kungar och drottningar från den siste unionskungen Christian II, som i Sverige brukar kalla Christian Tyrann, fram till Karl XI och hans familj. I mitten syns drottning Kristina, hon som abdikerade från Sveriges tron och konverterade till Romersk Katolska kyrkan.
Den nuvarande orgeln är en Setterquistorgel från 1927 och har 29 stämmor. Fasaden är dock från en äldre orgel byggd 1865.
Den södra dörren leder till textilkammaren. Dörren flankeras av porträtten föreställande kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika. Ovanför dörren syns Simon Gustav von Kothens vapen uppsatt till minne av sonen Reinhold som dog 9 år gammal 1702.
Inne i textilkammaren förvaras några verkliga klenoder. I Sydöstra hörnet står ett sakramentsskåp från sent 1400-tal, kallat “munkskåpet” i folkmun. Det lär finnas ett liknande till i Sverige bevarat. Här förvarades troligen nattvardssilvret, bröd och vin och kanske även mässböckerna. Den medeltida ljuskronan i taket kommer från 1400-tals kyrkan. De kanske värdefullaste föremålen i kyrkan återfinns i den stora montern till höger. Några små bitar bevarat broderi från 1200-talet, troligen en altarbrun; alltså från den äldsta kyrkans tid. Broderierna är av franska ursprung, troligen från ett cistercienserkloster. Enligt riksantikvarieämbetet är de av hög klass och av internationellt intresse.
Mitt emot dörren till textilkammaren finns dörren in till sakristian.
Inne i sakristian förvaras kyrksilvret i en larmad och skottsäker monter. Den stora brudkronan är tillverkad i Kristinehamn 1821. De mindre är från 1900-talet. Den gamla vinkannan är tillverkad av guldsmeden Henrik Pfeiff, som var mästare i Stockholm under andra hälften av 1600-talet , och lär vara ett riktigt mästerverk. Den gamla kalken har fot och nod från mitten av 1600-talet medan cuppan, oblatasken och paten är tillverkade av Niclas Warneck i Karlstad på 1740-talet.
På utsidan av kyrkan är tornuret värt att nämna. Det konstruerades från början av Mäster Tinglöf, en man som sades ha ingått förbund med djävulen. När församlingen inte ville betala det han ville ha för uret, sa han att det skulle stanna vid hans död. Och det gjorde det och stod still i nästan 200 år. Orginaluret finns nu på Hembygdsgården.
Naturligtvis måste också den stora kulturskatten på kyrkogården nämnas. De omkring 400 smideskorsen som egentligen är livsträd med spelande löv, en påminnelse om paradiset och livetsträd. De äldsta är från 1700-talet. Mästersmederna i Stjärnfors smedja håller den obrutna traditionen vid liv och än idag tillkommer nya smideskors.