Det var i november 2022 som den nya kormattan i Ransäters kyrka invigdes. Församlingen hade mottagit en gåva efter Elvi Olsson bortgång som gjorde det möjligt att köpa in en nya matta. Elvi hade alltid haft ett starkt band till sin hembygd, Ransäter. Nedan kan du läsa några minnesord om henne. Konstnären Karin Hedberg fick förtroendet att designa och väva kormattan.
Här kan du läsa Karins ord om arbetet med att formge kormattan.
Under invigningsgudstjänsten riktades ett extra tack till kyrkvärd Ulla Axelsson i Ransäter som varit drivande i arbetet för att projektet skulle genomföras.
Denna bön, skriven av Jonas Wärja, kyrkomusiker, bads vid mottagandet:
Välsigna alla kärleksförbund som kommer att ingås på denna matta, alla avsked som tas; och alla barnafötter som kommer att springa eller krypa över denna matta.
Nu ska vi snart börja öva barnens julspel i Ransäter: då är det här på mattan det händer!
Det är här på mattan Jesus föds på julafton, det är här på mattan vi firar den sista nattvarden på skärtorsdag och det är här på mattan vi ropar i glädje: ja han är sannerligen uppstånden.
Välsigna oss och alla framtida generationer som söker närhet, tröst, gemenskap och glädje i Ransäter kyrka.
Amen
Några minnesord om Elvi Olsson
Min faster Elvi föddes i Tjärne den 4 november 1924. Hennes föräldrar var Johan Olsson, som kom från en av gårdarna i Tjärne, och Elvina Andersson från Gersby. Johan hade byggt ett nytt hus som de bosatte sig i. Där föddes deras fem barn, äldsta dottern Astrid 1907 och sedan tre pojkar. Man kan föreställa sig den stora glädje som yngsta barnet Elvis födelse innebar, men knappast den djupa tragedi som följde några dagar senare då mamma Elvina oväntat dog. Elvi togs då om hand i granngården, där pappa Johans bror bodde med sin familj, men hon hade daglig kontakt med sin pappa och sina syskon.
Elvis föräldrar kom från familjer med stora barnaskaror. Flera av hennes mors syskon hade tidigt i livet utvandrat till Amerika. Ett par av deras barn, som alltså var äldre kusiner till Elvi och hennes syskon, kom att intressera sig för hennes framtid och erbjöd henne ett nytt hem hos dem nära Seattle i nordvästra USA. Hon ville gärna följa med dem, och resan över Atlanten inleddes i Bergen i augusti 1937. Då hade Elvi ännu inte fyllt 13 år. Hon skrev ett par vykort från Oslo och Bergen som fortfarande finns bevarade. ”Allt väl”, försäkrar hon. De är adresserade till hennes far: ”Herr Johan Olsson, Tjärne, Ransäter, Värmland, Sverige, Europa”.
Kusinerna adopterade henne och gav henne en god utbildning upp till universitetsnivå. I breven till Sverige berättar hon om sådant som piano- och fiollektioner, studier i svenska, körlektioner, skidåkning, simning, utflykter, julfester och goda kakor som hon bakar. Sedan hon avlagt examen våren 1947 arbetade hon som lärare i historia och engelska under hela sitt yrkesverksamma liv. Kusinerna och Elvi hade det gott ställt, och när andra världskriget var över företog de resor till Europa, då även besök i den gamla hembygden i Sverige ingick, men också till mer exotiska platser som Galapagosöarna och Antarktis.
Elvi hade många vänner i både USA och Sverige, och var alltid den självklara medelpunkten. Hon var humoristisk och slagfärdig, och hade en naturlig respekt med sig. Hon var en populär lärare och höll kontakten med många av sina gamla elever högt upp i åren. Hon gifte sig aldrig, men tog hand om de båda kusinerna när de blev äldre. Hon avled efter ett långt och rikt liv den 23 september 2019 i en ålder av nära 95 år.
Elvis föräldrar och syskon vilar alla sedan länge på Ransäters kyrkogård. Trots det stora avståndet till den värmländska jorden bestod hennes band till hembygden in i det sista. Ett vackert bevis på detta är hennes gåva till kyrkan som invigdes den första advent.
Gunilla Ransbo, Uppsala
Elvis brorsdotter