Svenska Kyrkans Mission kom tidigt till Rhodesia, nuvarande Zimbabwe, som då kontrollerades av British South Africa Company under Cecil Rhodes ledning. De första missionärerna utsända av Svenska kyrkan till Zimbabwe kom dit år 1903. Det var i de södra delarna av landet, sydost om staden Bulawayo, som missionsverksamheten etablerades. Hjärtat av den svenskkyrkliga missionsverksamheten utgjordes av landsbygdsdistrikten Mberengwa, Gwanda and Beitbridge Districts. Sedan år 1903 har cirka 300 missionärer – diakoner, präster, lärare, sjuksköterskor och läkare – varit utsända av Svenska kyrkan för att arbeta inom den Evangeliska Lutherska kyrka i Zimbabwe (ELCZ), som den heter idag. Förutom verksamheten på landsbygden har ELCZ idag också församlingsverksamhet i städerna. Missionsverksamheten präglades av institutionerna kyrka, skola och sjukhus och samhällskontakterna som Svenska Kyrkans Mission hade i landet var många och med tiden väletablerade. Den svenska missionen är på många sätt fortfarande en viktig del av ELCZs identitet, då kyrkan växte fram ur den svenska missionen och det inte heller var andra lutherska samfund som var aktiva med mission i Zimbabwe. Trots att ELCZ alltså är en självständig kyrka sedan år 1963 så har beroendet och banden till Svenska kyrkan fortsatt vara mycket starka och missionärer fortsatte att vara verksamma i Zimbabwe också efter kyrkans och landets självständighet.
Det sammanhang som missionärerna verkade inom – Svenska kyrkans mission i Zimbabwe – behöver förstås i relation till den koloniala maktordning som dåvarande Rhodesia präglades av, samt den förändring som Zimbabwes självständighet innebar för invånarna, för kyrkorna, för landet som helhet, liksom för missionärerna. Denna förändring – från brittisk koloni till självständig nation – formade relationer mellan individer, påverkade kyrkornas roller i samhället, liksom missionärernas roller och positioner. Samtidigt innebar inte självständigheten nödvändigtvis att invanda roller och positioner förändrades. Jag tar således mig an frågan om missionärers berättelser och minnen utifrån ett postkolonialt perspektiv, med utgångspunkten att den kristna missionen inte kan frånkopplas den koloniala maktordningen, samt dess efterverkningar på relationer och samhällen idag.
Jag har en kvalitativ ansats på studien, innebärande att de metoder som jag kommer att använda mig av är djupintervjuer samt litteraturstudier. En viktig utgångspunkt för den här studien är en förståelse av kolonialtiden och de koloniala relationerna som komplexa, och inte svart-vita. Relationer mellan koloniala aktörer/missionsaktörer och lokalbefolkningen tog sig olika uttryck. Forskningsfältet ”Anthropology of colonial legacies” tar sig an den koloniala kontexten och dess arv just utifrån komplexitet på olika nivåer. Det är ett perspektiv som inte främst handlar om att slå fast ”vad som hände” (även om det inte är oviktigt), utan som snarare fokuserar på hur det koloniala tolkas och omtolkas, förhandlas, ifrågasätts, återskapas, glöms eller förnekas. Det handlar således om hur det koloniala arvet påverkar nutida relationer och självbilder. Med de här perspektiven som utgångspunkt blir det viktigt för den här studien att utforska vad som kommer fram i missionärernas berättelser vad gäller förståelsen av missionen roll i Zimbabwe, både under kolonial och postkolonial tid. Hur påverkades relationer och självbild? Hur påverkar det relationer idag?
Jag förstår berättelser som praktiker, som centrala delar av mänskligt agerande, för meningsskapande, för rättfärdigande, och för att skapa ordning. Individuella berättelser behöver också förstås i relation till officiella berättelser. För den här studien är det organisationen/kyrkan Svenska kyrkan inom vilken det under många år har formats berättelser kring missionsverksamheten i olika länder. Vad präglas den officiella berättelsen gällande missionen i Zimbabwe av? Kontrasteras den berättelsen av det som de enskilda missionärerna berättar? Vilka händelser är viktiga att berätta? Vad är det som inte berättas/nämns? Hur representeras det förflutna? Dessa är ytterligare frågeställningar som är viktiga för projektet.
Projektet genomförs i samarbete med Kajsa Ahlstrand, professor i missionsvetenskap vid Uppsala universitet, som inom ramarna för projektet genomför arkivstudier gällande Svenska kyrkans mission i Zimbabwe.