Lyssna

Tåstarps kyrka

Tåstarps kyrka ligger mellan Munka Ljungby och Hjärnarp, och rymmer 140 personer, varav 120 sittandes.

 
Tåstarps kyrka har rötterna i tidig medeltid. År 1144 grundades Herrevadskloster av cictercienserna. Sannolikt grundades Tåstaps kyrka av munkar från Herrevadskloster. Allt tyder på att klostret ägde mark i Munka Ljungby och därigenom skapades god jordmån för kyrksamheten.
Enligt källorna saknade Munka Ljungby kyrkoherde. Antagligen tog sig munkar från huvudklostret till annexkyrkan. Enligt Lunds stifts landebok fanns smärre jordegendomar, som tillföll den som fullgjorde prästtjänsten på orten.
Även i Tåstarps socken saknas uppgift om självständig kyrkojord. Socknen föres till Norra Åsbo härad, vilket talar för samhörighet med Munka Ljungby. Man kan anta att de båda kyrkorna hörde till Herrevadskloster och att de prästerliga tjänsterna bestreds av prästmunkar från huvudklostret.

Tåstarp stavades fram till 1940 Tostarp. 1375 möter man namnformen Tostadstorp, dessförinnan finns namnformen Tostæthorp belagd.
Huvudparten av jorden i socknen löd i äldre tid under Skäldinge gods. Namnformen -arp, -torp går tillbaka till vikingatiden eller tidig medeltid. Bebyggelsen kring Tåstarp är synbarligen av gammalt datum.
I byn dominerar den höjd på vilken kyrkan uppförts. Traditionen vet berätta att man redan under hedentid helgat platsen till offer och gudstjänst. När kristendomen börjar få fäste i trakten, har det säkert varit naturligt att grunda en kyrka på en plats, som man vant sig vid att förknippa med gudsdyrkan.
Det finns anledning att tro, att munkarna från Herrevadskloster, eller Munka Ljungby, under 1100-talets slut och 1200-talets början uppförde kyrkan och som en av grundstenarna utnyttjade den "offersten" som återfinns i kyrkans andra valvslut på norra sidan.

I sin äldsta utformning bestod kyrkan av ett långskepp 25 alnar långt och 18 alnar brett. I sin östra del anslöt långskeppet till ett kor, som höll måttet 10 alnar och var något lägre än långskeppet. Längst österut var en absid uppförd.
På södra långsidan fanns ett vapenhus, genom vilket man kom in i kyrkan. Om mönstren från andra kyrkor följts, fanns en ingång också i norr i så fall kvinnornas ingång, medan männen hänvisades till södra porten.
Ursprungligen saknade kyrkan valv. Sådana slogs antagligen under 1400-talet, då tekniken blev allmänt känd. De två främre valven i dagens kyrka, de äldsta, har försetts med vackra bårder längs valvribborna. Dessa påminner starkt om motsvarande prydnader i Barkåkra kyrka. På samma sätt noteras att kring urtappningshålen i det östra valvets nedre kant på norrsidan återfinns ett kvinnoansikte.
På norra väggen i det främre valvet kan svagt skönjas två solkors, vilka har med invigningen av kyrkan att skaffa. De markerar platsen där biskopen stöter kräklan och platsen för vigvattnets apterande. I första valvet på norra sidan finns också rester av texter omöjliga att tyda. I ursprungligt skick har kyrkan förmodligen varit prydd med ytterligare nu försvunna målningar.
Koret täcks av ett vackert bemålat stjärnvalv. I vardera hörnet hänger en järnring. Under den katolska tiden hängde från dessa ringar rökelsekar i långa länkar. Om man följt det gängse mönstret när kyrkan uppfördes, är korpartiet och absiden - platserna för det rituellt viktiga mässoffret - kyrkans äldsta delar.
Dopfunten av sandsten syns vara i ålder med kyrkan. Cuppan är rund. Kring foten skymtar vädur- och människoansikten.

När reformationen infördes, fick gudstjänsten en ny tyngdpunkt, där det talade predikoordet spelar stor roll. Kyrkans predikstol byggdes 1619 och är försedd med den dåvarande danske kungens namnchiffer (C IV), Christian den fjärde. På predikstolen finns de fyra evangelisterna "i fullkroppsställning" som formuleringen lyder i en beskrivning från 1830. De är också markerade med symbolerna ängeln, lejonet, oxen och örnen.
Texten är välfunnen. Den är hämtad från 5 Mosebok 6 kapitel vers 6: "Dessa ord, som jag bjuder dig i dag, skall du lägga på hjärtat". Predikstolen är försedd med en badakin, där den traditionella duvan har sin plats.
Altartavlan från 1600-talet, renoverad 1776, är ett praktfullt arbete med tre motiv från Jesu lidandes historia: Getsemaneepisoden skildrad i det övre fältet samt i de nedre fälten korsfästelsen och uppståndelsen.
Den tredje prydnaden som dominerar kyrkan är krucifixet som antagligen varit placerat i triumfbågen.

Till 1700-talets första hälft hör också den gravsten som återfinns på korets norra vägg. Ursprungligen låg den över den gravplats, som iordningsställts framför altaret och där de jordiska kvarlevorna efter de båda döda fortfarande finns kvar. Inskriptionen lyder:
"Her leiutnant Peder Pedersen Larf vid Norra Skånska Regementet jemte des kära fru välborna Emerentia Zwarten anno 1710 Memento mori".
Runt stenen löper orden: "Är väl min make god och kjär barnen söta. Hvi gråter I för mig hvad kan det Eder båta Ack fröjdens heller nu, ty jag är sluppen väl från denna falska verlden till Himla Glädjens sal".
"Lotten är os fallen i det lustiga
Oss är en skön arfvedel tillfallen
Pietas - Justitia!

ENHETLIG BEGRAVNINGSAVGIFT FR.O.M. 2017 FÖR ALLA FOLKBOKFÖRDA I SVERIGE

Om enhetlig begravningsavgift
Riksdagen har beslutat om en enhetlig begravningsavgift, en lagändring som trädde i kraft 1 januari 2016. Lagändringen innebär att alla betalar samma begravningsavgiftssats i de fall då det är en församling eller ett pastorat inom Svenska kyrkan som är huvudman för begravningsverksamheten.
Nivån på den enhetliga avgiften beslutas av Kammarkollegiet i november 2016, tas ut från 2017 och syns på skattsedeln från 2018.
Avgiften finansierar begravningsverksamheten för alla folkbokförda i Sverige, oavsett religionstillhörighet.

Varför införs enhetlig begravningsavgift?
Anledningen till att en enhetlig begravningsavgift har införts är en byråkratisk åtgärd som har att göra med att personer inte längre folkbokförs på församling utan i första hand på sin bostad, till exempel på lägenhetsnummer. Regeringen framhåller även ekonomiska skäl och utjämningsskäl.
Den enhetliga begravningsavgiften berör inte Stockholms kommun eller Tranås kommun.

Hur stor blir den enhetliga begravningsavgiften?
Den blir ca 24 öre per hundralapp. För en person som tjänar 250 000 kronor per år (i kommunalt beskattningsbar inkomst) innebär det en begravningsavgift per år på ca 600 kronor, det vill säga ca 50 kronor per månad.

Fråga: Hur räknas avgiftssatsen ut?
Svar: Den enhetliga begravningsavgiftssatsen räknas ut så här:
Den för år 2017 budgeterade totala nettokostnaden för begravningsverksamheten, som begravningshuvudmännen inom Svenska kyrkan lämnat till Kammarkollegiet, divideras med den
totala beskattningsbara inkomsten för invånarna i Sverige för 2015 (dessa uppgifter publiceras av Skatteverket i november 2016).

Uträkningen kan också illustreras så här:
Total nettokostnad för begravningsverksamheten enligt budget 2017 Total beskattningsbar inkomst i Sverige (beskattningsåret 2015)
= riksgenomsnitt på begravningsavgiftssats

Fråga: Hur hanteras slutavräkningen på begravningsavgiften från tidigare år?
Svar: Slutavräkningen på tidigare års begravningsavgift kommer under 2017 och 2018 att hanteras lokalt, det vill säga varje begravningshuvudman inom Svenska kyrkan får en egen slutavräkning på begravningsavgiften för åren 2015 och 2016. För att få fram rätt enhetlig begravningsavgiftssats för 2017 måste det totala budgeterade nettokostnadsunderlaget för begravningsverksamheten minskas med det belopp som motsvarar totala summan av slutavräkning på begravningsavgiften för 2015. Detta hanteras dock i särskild ordning av Kammarkollegiet.

Vad är egentligen begravningsavgift? Vad går den till?
Begravningsavgift betalas av alla som är folkbokförda i Sverige och som har en kommunalt beskattningsbar förvärvsinkomst.
I huvudsak ingår följande i begravningsavgiften:
 gravplats under 25 år
 gravsättning
 vissa transporter
 kremering
 lokal för förvaring och visning
 lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.
Det är huvudmannens (oftast en församling eller ett pastorat i Svenska kyrkan) skyldighet att anordna och hålla allmänna begravningsplatser för dem som är folkbokförda inom huvudmannens förvaltningsområde. I uppdraget ingår att tillhandahålla särskilda begravningsplatser för dem som inte tillhör något kristet trossamfund.
För att kunna utföra detta krävs till exempel personal, maskiner, redskap, administration och ett förtroendevalt organ med förvaltningsansvar, oftast styrelsen för församlingen eller pastoratet, kyrkorådet. Därför betalar vi en begravningsavgift.
Begravningsavgiften täcker inte kostnader för kremering eller gravsättning utanför Sveriges gränser.

Kan en församling ansöka om att använda begravningsavgiften till annat, till exempel församlingsverksamhet?
Nej, begravningsavgiften får inte användas till något annat. Därför särredovisas intäkter och kostnader för begravningsverksamheten.

Hur bestäms nivån på begravningsavgiften? 
De kyrkliga begravningshuvudmännen ska redovisa sina kostnadsberäkningar för begravningsverksamheten. Utifrån detta underlag fastställer den statliga myndigheten Kammarkollegiet den enhetliga begravningsavgiftssatsen.

Vem ska betala begravningsavgift i Sverige?
I begravningslagen anges att den som är folkbokförd i Sverige ska betala en avgift för begravningsverksamheten till den huvudman inom vars förvaltningsområde personen är bosatt.
Begravningsavgiften beräknas på grundval av den avgiftsskyldiges (till kommunal inkomstskatt) beskattningsbara inkomst. Har en person som är folkbokförd i Sverige ingen kommunalt beskattningsbar inkomst betalar personen noll kronor i begravningsavgift.
Begravningsavgiften är en årligen återkommande avgift. På skattebeskedet syns det hur mycket var och en betalar i begravningsavgift. Procentsatsen varierar över landet. Från och med januari 2017 blir den gemensam för de kyrkliga huvudmännen.
Begravningsavgiften har inget att göra med medlemskap i Svenska kyrkan.Begravningsavgiften och kyrkoavgiften (det som ofta kallas medlemsavgift) är därför separerade på skattsedeln.

Kontrollfunktioner
Hur kontrollerar samhället att avgiften används på rätt sätt? Länsstyrelserna har tillsynsansvar. Det innebär att länsstyrelserna har rätt att inspektera kyrkogårdsförvaltningens verksamhet. Kammarkollegiet fastställer begravningsavgiften.
Hur går en tillsyn till?
Den kan ske på lite olika sätt, genom skriftväxling, inspektion och besök.
Hur kan jag ta reda på hur min begravningsavgift används? Enklast är att ta kontakt med församlingen eller pastoratet där du bor.
Vad är ett begravningsombud? 
När en församling eller ett pastorat i Svenska kyrkan är huvudman ska länsstyrelsen förordna en eller flera personer per kommun att vara begravningsombud.
Ett begravningsombud utses för en tid om fyra år och vid tillsättningen tar länsstyrelsen hänsyn till det blivande ombudets kunskaper i ekonomi samt kunskap och förståelse som rör religioner, livsåskådningar och begravningsseder.
Ett begravningsombud kan vara ombud för flera församlingar.
Vad gör ett begravningsombud? 
Ett begravningsombud har i uppdrag att, för de personer som inte tillhör Svenska kyrkan, granska hur församlingen eller pastoratet tar till vara deras intressen.
Detta sker bland annat genom att ombudet har rätt att närvara vid möten och ställa frågor och göra påpekanden. Ombudet har också tillgång till alla handlingar som rör begravningsverksamheten.

Övrigt
Det är inte ovanligt att personer som varit folkbokförda i Sverige i många år väljer att flytta utomlands till exempel efter pensioneringen. Många av dem önskar begravas i hemlandet, även om de avlider utomlands. Det är viktigt att de känner till att de (dödsboet eller anhöriga) då behöver stå för de kostnader som uppkommer.
Rätten till gravsättning utan kostnad hör samman med var man är folkbokförd när man avlider.

Källa: Begravningslagen samt jurister vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och kyrkokansliet i Uppsala