Tillgänglighet
Rampar finns i kyrkan- läggs ut vid behov, ”Bakdörren” är anpassad för rullstol, men även där behöver man hjälp att öppna
Toalett– utedass, ej anpassade för en rullstolsbunden
I kyrkan finns plats för 180 personer
Vad ser jag i kyrkan? (Utvalda bilder och föremål)
På korets södra vägg hittar man en väggmålning föreställande S:t Kristoffer och Jesus.
S:t Kristoffer (Kristusbärare) är ”de vägfarandes skyddshelgon”. På bilden (vars motiv är det vanligaste av S:t Kristoffer) bär han ”ett barn” över en flod, för varje steg han tar känns barnet tyngre och tyngre tills mannen känner det som om han bär hela världen på sina axlar. Han frågar då barnet vem han är och får svaret: Jag är Jesus som bär all världens synder. Och så döpte Jesus mannen och gav honom namnet Kristoffer.
På kyrkans södra sidoaltare finns en träskulptur föreställande S:t Olof. (Den riktiga skulpturen finns på fornsalen och denna kopia gjordes 1965, av Bertil Nyström i Slite).
S:t Olof var från början kung över Norge när han dog 1030 började underverk ske vid hans grav och han helgonförklarades.
Olof blev Nordens första och mest populära helgon (efter Maria). Många kyrkor i Småland och på Gotland helgades till honom. Anledningen att det blev just Gotland som gjorde det var att Olof blev skyddspatron över handeln på Östersjön och är sjömännens och böndernas skyddshelgon.
Byggnadshistoria
Från år 1050-1150 uppfördes på platsen en romansk stenkyrka. Stenarna i den återanvändes 100 år senare då den nuvarande kyrkan började byggas.
Exteriört
Den nuvarande sakristian och koret byggdes på 1260-talet. 1350 byggdes det nuvarande långhuset.
Från 1800-talet finns ritningar av en ny fyrkantig takryttare. 1833 togs den medeltida och antagligen mycket förfallna takryttaren ned och byttes ut med en ny. 1895 byttes faltaket på långhuset ut mot spån.
1912 skadades takryttaren i ett åsknedslag. Den nya takryttare , med åtta sidor tillkom.
1954 byttes spåntaket på långhuset ut, och det fick återigen ett faltak. Ett faltak fick även koret (som tidigare haft ett tegeltak)
1956 togs pannrummet under sakristian bort och det nya pannrummet byggdes i ett uthus.
2002-03 Restaureras kyrkan utvändigt. Mycket av träet i tex Takryttaren och taken behövde bytas ut, kyrkan fick nu hängrännor och stuprör. De norra och östra fasaderna putsades om.
Interiör
Dopfunten anses ha funnits i den tidigare romanska kyrkan och är således äldre än den nuvarande kyrkan.
På sent 1100-tal eller under 1200 tillverkades triumfkrucifixet. När koret byggdes i slutet av 1200-talet målades valvet i koret och ett väggskåp sattes in i väggen. I korgolvet och i långhusets golv finns flera gravstenar från 12-och 1300-tal.
På 1400-talet fick kyrkan en träfigur föreställande Anna själv tredje, figuren stod i ett skåp av trä. Den finns nu på historiska museet i Stockholm. Nu målades även kyrkan invändigt och bilder av apostlarna och S:t Kristoffer tillkom både i koret och på långhusets vägg. Sent på 1400-talet tillkom en passionsfris på långhusets norra vägg.
På 1600-talet tillkom dopfuntslocket, altarringen, predikstolen och altaruppsatsen av sandsten.
1775 byggdes en läktare, den bemålades tillsammans med predikstolen och altaruppsatsen några år senare av Johan Weller. Han tillverkade och målade även siluettfigurer av Maria och Johannes som antagligen travesterade triumkrucifixet i triumfbågen. Kyrkan fick under 1700-talet sin bänkinredning.
1858 byggdes och målades läktaren om. Och lite senare både predikstol och bänkinredning.
1927 restaurerades kyrkan, då togs bland annat de medeltida kalkmålningarna fram. Bänkinredningen moderniserades och kyrkan fick centralvärme med ett pannrum under sakristian.
1950 togs de figursågade träfigurerna ner från triumfbågen. Några år senare revs läktaren, predikstolen byggdes om och krucifixet hängdes i kedjor. Kyrkan fick elektricitet och norra långhusportalen stängdes igen invändigt.
1972 ersattes trägolvet i koret till ett i kalksten. Under 80-90-talen konserverades mycket av interiören.
Kyrkklockor
Kyrkklockan göts om.
1933 gjuts stora kyrkklockan om av K G Bergholtz & Co i Stockholm.
1967-1968 fick kyrkan en liten kyrklocka, vilket göts av Gösta Bergholtz i Sigtuna.
Orgel
1856-60 fick kyrkan en orgel byggd av O. Lindquist i Visby. Orgelns fasad byggdes efter en ritning av Ludvig Hedin. 1956 fick kyrkan en ny flygel byggd av Werner Bosch från Kassel.
Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kristoffer_(helgon)
Utas, Jan (2007) Eksta kyrkas Vård- och underhållsplan Arkitekt Jan Utas
Läs mer:
Lagerlöf, Erland; Svahnström, Gunnar (1991). Gotlands kyrkor : en vägledning (4., omarb. uppl). Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 118.
Bergman, Mats (1978). Eksta kyrka, Hablinge ting, Gotland. Sveriges kyrkor ; 178 ; Gotland. Stockholm: Almqvist & Wiksell international
Carlsson, Sten-Åke & Johansson, Tore, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar
Strelow; Hans Nilsson.(1633) Cronica Guthilandorum