Pengar och det goda livet

Text: Kent Wisti, präst

"Denna planet har – eller rättare sagt hade – ett problem, nämligen följande: dom flesta av dess innevånare var olyckliga större delen av sin tid. Många lösningar på detta problem blev föreslagna, men de handlade på ett eller annat sätt om cirkulationen av små gröna papperslappar, vilket var märkligt eftersom det på det hela taget inte var dom små gröna papperslapparna som var olyckliga."

Så börjar boken Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams. Det är jorden och människan som beskrivs på det sättet. På ett sätt skulle man kunna säga att det är en mytologi. Det är en bild, en berättelse som i sagans form berättar en sanning om människan och mänskligt liv.

Kristen tro handlar ytterst om det goda livet här och nu. Våra berättelser och vår egen mytologi om människans plats i tillvaron börjar just i att sätta människan i ett stort sammanhang. Bibelns skapelseberättelser sätter människan i relation till sig själv och ser på människornas relation till varandra och till jorden de trampar.

Alldeles i början finns ingenting. Egentligen borde jag skriva alldeles innan början, för det finns ännu ingen tid. Det finns inget upp och inget ner. Det finns inget höger och inget vänster. Det finns inget då, nu eller sedan. Ingen yta och inget djup.

Över kaoset svävar ett trots, en vilja och en obetvinglig skaparlust. Mytologin beskriver den som en gudsvind.

Sedan går allt fort, mycket fort. En vilja och ett ord om ljus. Vatten som ordnas i rumslighet och alldeles strax därefter två himlakroppar som väver tiden. Vattnet ordnas så att landmassor stiger fram och fröbärande örter planteras ut. Fåglar sätts i himlen och rovdjur, bytesdjur och boskapsdjur väller fram på slätterna och i skogarna. Gud konstaterar att det är bra och fint. Så tar hen en klump röd lera ur jorden och knådar en liten figur av leran. Adam betyder både människa och just röd och det hebreiska ordet används även om lera. En gud som knådar en figur ungefär på samma sätt som en av uppspelthet skrikande fyraåring på förskolan.

Så skapar Gud ännu en figur vid sidan av den första. En alldeles likadan men ändå olik. I en av berättelserna nämns att den andra figuren skapas genom den förstas revben. Ordet revben är detsamma som ordet för ”vid sidan av” och uttrycker en jämställdhet och en jämlikhet. Och sedan dess går vi lergubbar omkring under fåglarna och himlakropparna bland fröbärande örter och bland markens alla djur.

Sedan vinglar vi omkring lite vilsna på jorden, du och jag. Vi längtar, misslyckas, vinner, gör bort oss, älskar, blir avundsjuka, samlar oöppnade fönsterkuvert på hög, luktar på t-shirts så att de inte luktar för mycket svett, blir sjuka, firar födelsedagar och mycket mer. Sedan dör vi.

Uppdraget att förvalta och fördela

Bibelns skapelseberättelser skildrar hur människan får uppdraget att ta ansvar för marken, fiskarna i havet, djuren i skogen och fåglarna i himlen. Vi skall få och vi skall ge tillbaka. Det vi ser är alltså redan där ett ekonomiskt system.

Själva ordet ekonomi kommer ur ordet hus och att hushålla. Även i det är en relation inbyggd. Hur förvaltar vi och fördelar resurser som det var tänkt av Gud? Inte för rättvisans egen skull men för att alla skall få del av det liv som Gud tänkt för oss. Det goda livet. Och då inte det goda livet i bemärkelsen av snabba bilar, champagne och att lämna kreditkortet i baren. För vi kan nog alla vara överens om att vi inte lever i den paradismiljö som i Bibeln beskrivs som Guds tanke om det goda livet för människan.

I symbolisk form beskriver Bibelns skapelseberättelse hur något gick fel på vägen. Människan bråkar om makt och känner främlingskap inför den jord hon är tänkt att förvalta.

De där första lerfigurernas barn, två bröder, kom i bråk om vem som hade rätt till mest resurser av jorden och det slutade med det första brodermordet utifrån en konflikt om just resurser och ekonomi. Men det är sannerligen inte det sista brodermordet på temat resurser och pengar. Vad är det som låser våra hjärtan så till pengar? I den värld vi lever är pengar makt. Makt i sig är inget fel. Var människa skall ha makt i och över sitt liv. Men det är viktigt att hela tiden ställa frågor om hur vi förvaltar och utövar den makten i relation till varandra.

Är pengar både ont och gott?

”Men när tid nu har varit det enda jag haft 
har jag tänkt ganska mycket på allting du sagt 
om att rätten att forma sitt liv 
är en fråga om ekonomi.”

Det är Dan Hylander som sjunger så i låten Från en till en annan. I Bibeln uttrycker en av de första ledande kristna att ”pengar är roten till allt ont”, Första Timotheosbrevet 6:9–10. Det kan låta politiskt radikalt, men också arrogant och nonchalant. En förälder som inte kan köpa skor till barnens fotbollsträning skulle nog kunna tänka sig ett par hundralappar ur det rotskottet. Eller att själv inte behöva avstå från att äta för att barnen skall kunna bli mätta.

Det bli extra arrogant om man adderar ett fattigdomsideal som säger att man så lite som möjligt skall bry sig om pengar. Se på blommorna på marken och fåglarna i himlen, säger Jesus. Blommorna är så vackra av allt de får alldeles gratis av Gud och inte har fåglarna något bekymmer över räkningarna som skall i slutet av månaden. Men nog måste väl Jesus ändå ha vetat hur hårt fåglar arbetar för sin överlevnad?

Om man som kristen kommer med sådana bibelord till någon som varje månad lamslås av ångesten över att pengarna inte räcker, är det respektlöst. Då vore det många gånger mer respektfullt att spotta personen i ansiktet.

Kristen tro handlar om det goda livet och Guds vilja att det skall vara åtkomligt för var människa som lever. Det handlar om hur Gud har tänkt sig att våra liv ska vara – utan inbördes ordningar av makt och ekonomi. Långt före Jesus födelse fanns profeter som med väldigt hårda ord fördömde de rikas lyx på de fattigas bekostnad. Att vilja leva ett liv som inte domineras av kärlek till pengar går att kombinera med kravet på ekonomiska resurser som varje människa har rätt till för att leva ett gott liv. Den här dubbelheten finns i den kristna tron och i Förenta nationernas deklaration om mänskliga rättigheter.

Att vara kyrka handlar också om ekonomi utifrån förståelsen av hushåll. Många av de första kristna levde i egendomsgemenskap och många av de regler som skrevs ner i brev som skickades mellan församlingar handlar om hur vi bör hantera ekonomiska ojämlikheter i kyrkan. Det vi i kyrkan kallar diakoni handlar till vissa delar om just detta. Det handlar inte om att det i kyrkan finns friska som hjälper sjuka, starka som hjälper svaga eller rika som hjälper fattiga. Vi är en gemenskap och i den är vi alla friska och sjuka, starka och svaga, rika och fattiga.

Drömmen om det goda livet kan leda oss människor fel liksom viljan att själv vilja ta Guds plats. Det var det som kastade oss ut ur tillvaron som Gud tänkt för oss. Som människa är det lätt att alltid vilja stå överst i näringskedjan.

Pengar är en usel herre, men kan vara en utmärkt tjänare.