Det är Gud som skapat världen, inte jag. Gud har skapat allt och inte nog med det
– skapelsen fortsätter. Så länge jorden består fortsätter Gud sitt skaparverk. Allt ligger i Guds hand. Vi kan välja om vi vill samarbeta eller motarbeta.
Att motarbeta Gud kan tyckas vara helt idiotiskt när man tänker på det. Ändå är det kanske det vanligaste sättet att leva? När vi medverkar till nedsmutsning, till att konflikter uppstår, till slitage på skapelsen etcetera, motverkar vi det som de flesta av oss inser är skapelsens fortsättning. Detta gör att många grupper höjer sina röster för vad som behöver göras. Kanske tröttnar vi på ropen? De kan kännas både överdrivna och hopplösa. Kan vi ens ändra på en negativ utveckling? Kan det bli fred? Är det möjligt att nästan utdöda djurarter eller växter kan räddas? Svaret är ja! Men det handlar inte om mänsklighetens förmåga utan om något mycket större.
Det går också att fundera över hur mycket skada vi människor kan orsaka. Kan vi till exempel orsaka jordens undergång? Forskarna i Manhattanprojektet, som utvecklade atombomben, var lite oroliga att de skulle göra just det. Max Tegmark, AI-forskare, menar att AI kan utplåna allt liv. Många menar att människan genom sitt destruktiva slitage på planeten kommer att orsaka en total klimatkollaps som kan utplåna det mesta liv som vi känner det.
Jag tror att de har fel. Människan kan orsaka sig själv, och kommande generationer, mycket onödigt lidande men knappast en total utplåning – såvida inte Gud vill det. Att motarbeta Gud är att ha den starkaste av alla motståndare. Det kan orsaka mycket smärta och elände och det går inte att vinna. Ingen kan besegra Gud.
Hur är det då att samarbeta med Gud? För den som samarbetar med Gud finns bara möjligheter. Som människa är vi utrustade med uppfinningsrikedom och en kreativitet av svårutforskat slag. Guds möjligheter och kreativitet är oändliga. Det samarbetet är något att räkna med! Med tanke på allt Gud skapat, och fortsätter att skapa, är det omöjligt att begränsa förväntningarna på vad ett samarbete med Gud kan leda till. Det finns exempel där biologer dömt ut möjligheterna att återställa förstörd natur, där det ändå visat sig möjligt att åter höra fågelsång och humlors surr.
Om vi ställer om våra liv till att harmoniera med natur, luft och djur kan mycket hända som vi inte ens anar. Det går att möta de hot människan skapat eftersom Guds skaparkraft inte upphört! Jorden går inte under så länge Gud inte vill det – och när Gud vill det går den under, med en ny värld redo.
Att vara optimist innebär enligt min mening inte att ha en tro på att allt ordnar sig, utan snarare att ha en tro på att det går att ordna upp problemen. Det går att lösa problemen, med gemensamma krafter och tillsammans med Gud. Därför kan vi hoppas och därför kan vi arbeta tillsammans – optimistiskt. För mig betyder hopp något mer än att tro. Det betyder att ana en möjlighet som ännu inte syns. Hoppet hjälper mig att fortsätta mot den lösning jag ännu inte ser men på något sätt vet finns där.
Ibland kan kärleken vara svag. Tron likaså. Men hoppet består. Och hoppet väcker både tron och kärleken till nytt liv.
Johan Tyrberg
Biskop i Lunds stift