Det är en utmaning att predika, men roligt

Margareta Nordlund i Husum, 79 år och pensionerad sjuksköterska och vårdlärare har venia och predikar med jämna mellanrum i Grundsunda församling. Hon är engagerad i kyrkan och verksam både i Svenska kyrkan och Centrumkyrkan, som är en samarbetskyrka mellan EFS, EFK och Pingst. Förutom att predika i gudstjänst är Margareta ledamot i Örnsköldsviks norra pastorats kyrkoråd och hon sitter också med i församlingsrådet i Grundsunda församling. 

- Att undervisa är “min grej” och så har det alltid varit tror jag, berättar Margareta. Jag har ju jobbat som vårdlärare på Mittuniversitetet och Umeå Universitet och jag tycker att det är så roligt lära ut. När jag jobbade som sjuksköterska på sjukhuset brukade man skicka nyanställda till mig, eftersom jag tycker att det är så roligt att berätta och förklara saker. Jag tycker att det är viktigt att folk förstår. 
 

Hon har sina rötter i EFS, Evangeliska Fosterlands Stiftelsen som är en lekmannarörelse inom Svenska kyrkan och hon har mer än 40 års erfarenhet av att vara ledare och att predika. Margareta har gått bibelskola på Hagabergs folkhögskola och i EFS regi har hon gått helgkurser i teologi. 
 

Hur blev du veniat i Grundsunda församling? 

- För några år sedan fick jag frågan av Kurt Enberg som tidigare var kyrkoherde i Grundsunda om jag ville bli veniat och jag svarade Ja på det, berättar Margareta.
 

Hur ofta predikar du? 
- I Grundsunda kyrka och i Kyrkans Hus predikar jag ungefär en gång i månaden men jag gör det även på andra ställen, som till exempel Centrumkyrkan i Husum och EFS i Gullänget och Bjästa. Så det blir att jag åker runt en hel del, skrattar Margareta. 

Hur förbereder du dig för en predikan? 

- Eftersom det vilar ett stort ansvar på mig som predikant förbereder jag mig väl. Det kan ta tid att göra predikan, men det är ju viktigt att det jag säger är förankrat i Guds ord. Jag tycker att det är en sådan styrka att Svenska kyrkan har ett kyrkoår och att man följer bestämda texter och årgångar. Man måste ta sig det som är svårt och man inte bara kan välja ut sina älsklingsverser. Det är bra, och jag utgår ifrån kyrkoårets texter även när jag är i andra kyrkor och predikar.  
 
- Det är en utmaning att predika och det kan vara en vånda att förbereda sig, men jag tycker att det är enormt roligt, säger Margareta! Förutom bibeln försöker jag läsa så mycket uppbyggelselitteratur som möjligt och jag breddar mig också med olika bibelöversättningar.  

Har du någon berättelse i bibeln som du tycker särskilt mycket om? 
- Ja, den om Filippus i Apostlagärningarna, då han fick Guds kallelse att ta sig ifrån Samaria och ge sig ut på en öde och tom väg mellan Jerusalem och Gaza. Tänk att Filippus inte argumenterade med Gud och frågade “Ser du inte att jag är upptagen med annat? Vad ska jag ut på en folktom väg att göra”? Men han lyder och går iväg utan att protestera. Helt plötsligt när dyker det upp en människa