En resa genom Stockholms musikhistoria

I projektet Kyrkornas skrivna och klingande kulturarv har en omfattande inventering av det musikaliska kulturarvet gjorts. Detta för att undersöka vad som finns i församlingarna i Stockholms stift.

− Det musikaliska kulturarvet försvinner om vi inte tar hand om det, säger Anna Pihl Lindén, stiftsmusiker.

Själv önskar hon att seminariet om kyrkomusikens framväxt ska bli ett tillfälle att få sjunga och spela sig igenom Stockholms musikhistoria. Detta tillsammans med stiftets kyrkomusiker och med början i den tidiga gregorianska sången och de äldsta noterna.

– Musiken är ett levande kulturarv som vi vill fortsätta att hålla levande. Den får inte glömmas bort.

Som stiftsmusiker tyckte Anna Pihl Lindén att även förekomsten av noter borde undersökas samtidigt som böcker och andra skrifter i projektet. Hennes förhoppning är att detta musikaliska arv framöver ska göras mer allmänt tillgängligt.

Fördröjt av pandemin

Projektet startade 2019 men blev fördröjt av pandemin med mera, berättar Rickard Isaksson stiftsantikvarie i Stockholms stift och projektledare för Kyrkornas skrivna och klingande kulturarv;

− Böcker och noter är ett bortglömt kulturarv som inte tidigare undersökts och som vi inte har haft koll på.

Målet, säger han, är att få upp materialet på församlingarnas inventarieförteckning där detta kan få lagskydd för framtida bevakning och därmed bli berättigat till kyrkoantikvarisk ersättning, KAE.

− Från början var det enbart böcker och skrifter som var intressanta, men noter kom också in lite senare. Fanny Stenback som är papperskonservator och expert på böcker har besökt församlingar med äldre kyrkor, före 1940, där man kan tänka sig att det finns ett större antal äldre böcker och skrifter.

Ekonomiskt värdefullt

Projektet har knutits till Musikvetenskapliga akademien vid Uppsala universitet via professor Mattias Lundberg som digitaliserar materialet i ett annat projekt. Det material i form av noter som Fanny Stenback hittar tar Jonas Lundblad som är konsult, forskare och musiker, hand om för närmare undersökning.

− Syftet är att identifiera värdefulla böcker, skrifter och noter för att i ett senare skede K-märka dessa. Det är ett värdefullt kulturarv, även ekonomiskt, säger Rickard Isaksson.

Materialet dokumenteras, åtgärdsbehoven beskrivs och viktiga råd om förvaring ges. Församlingen får sedan ett vård- och underhållsprogram med historik och beskrivning av materialet. Projektet avslutas i år med rapportering, en avslutande och övergripande rapport blir klar nästa år. Ett seminarium med uppföljning planeras till Kulturarvsdagen 2024.

Kuriosa, fortsätter Rickard Isaksson, är att man inte enbart funnit liturgisk litteratur utan även läkarböcker och böcker som användes i undervisning.

− Det ska bli spännande att se vad som kommer fram om prästens roll under 1800-talet, i sin roll var han även läkare och drev skolundervisningen.

Pia Strand Runsten