Foto: Magnus Aronson

Här får långtidsarbetslösa en chans att komma vidare i livet

I Järfälla församling tas långtidsarbetslösa emot för arbetsträning som en del av den diakonala omsorgen. Syftet är att ge människor återupprättelse och ökade möjligheter till en framtida anställning. Trots samverkan med bland annat kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan saknas budget för arbetet. För att arbetet ska kunna fortsätta krävs nya sätt att finansiera verksamheten.

Innanför porten i Maria kyrka i Järfälla råder lugnet denna torsdag förmiddag. Reporter och fotograf är på plats för att få veta mer om församlingens Mary-verksamhet. Den så kallade Marymetoden är framtagen av Svenska kyrkan i syfte att stötta människor som står utanför arbetsmarknaden, som en möjlighet att komma vidare i livet och hitta en långsiktig lösning på sin försörjning.

Att gå bredvid och se någon ta sig vidare – det ger otroligt mycket.

− Vårt arbete handlar om att ge människor en andra chans, och kyrkans uppdrag är att återupprätta människor. Alla ska ha en plats i samhället, säger nytillträdda kyrkoherden Hanna Lönnerborg. 

Hanaa Hendo, Hanna Lönnerborg, Jenny Nensén och Jessica Kempka i caféet. Foto: Magnus Aronson

Jessica Kempka är projektledare och ansvarig för Mary-verksamheten. Hon har en bakgrund inom pedagogik, religion och arbete på myndighet inom offentlig sektor. Genom ett projekt tillsammans med kommunen, församlingen och näringslivet kom hon i kontakt med kyrkan och har nu arbetat i församlingen flera år. 

 − Arbetet med Mary tilltalar läraren i mig och jag får arbeta med att bygga relationer. I den här miljön måste jag våga möta den som är sårbar, kunna känna in. Att gå bredvid och se någon ta sig vidare – det ger otroligt mycket. 

 Av 90 anställda i församlingen är ett 30-tal utbildade handledare i Mary-metoden, av dem arbetar 15 handledare aktivt. I verksamheten finns idag elva personer som arbetstränar, ett litet överintag. Innan de börjar i verksamheten kommer deltagarna in på ett förutsättningslöst studiebesök. 

 − Eftersom vi har kö och inte vill växa för fort har vi tagit det stegvis, för att se vilken väg som är bäst framåt och vilka behov som finns, säger Jessica.  

 Jessica och Hanna visar runt i lokalerna, förbi deltagarnas omklädningsrum och uppehållsrum, längre in i huset där gemensamhetsytorna finns; Retro recycling och återbruk, syateljé, yogasal, här finns böcker att låna, det ordnas stick- och språkcafé med möjlighet till fika, gemenskap och att spela musik. 

Shokrieh Khanjari, Jessica Kempka och Mary Hanna i syateljén. Foto: Magnus Aronson

Bland deltagarna har vi en bred folklig förankring i alla åldrar, kvinnor och män, olika religioner, språk och bakgrunder.

Gott hembakat, och på torsdagar erbjuds sopplunch och gudstjänst. Foto: Magnus Aronson

Måndagar och onsdagar är extra välbesökta. Många olika nationaliteter finns representerade, i SFI-grupper diskuteras högt och lågt. Deltagarna kan ställa frågor, samlas kring olika teman och lära sig mer om samhället. På onsdagar kan det vara upp till 150 personer i olika verksamheter. Varje torsdag bjuds det på soppa och gudstjänst. 

I syateljén intill samlingsrummet produceras bland annat askpåsar, en egen design som är framtagen i dialog med kyrkogårdspersonal och säljs inom kyrkans område. Av återvunnet tyg sys även shoppingpåsar, lunchväskor, necessärer och kuddfodral. Produkterna säljs i församlingen, och kommer även att vara till salu på den lokala gatumarknad som kommer att hållas under våren. I ateljén arbetstränar personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetet leds av utbildade sömmerskor och verksamheten är på väg att bli ett socialt företag. 

 Materialet som används till askpåsarna är resttyger som annars skulle ha kastats bort av de stora tygproducenterna. Tyger i nyanser från beige till olivgrönt av ekologisk bomull, lin, ull eller lyocell, ett miljövänligt tyg som är träbaserat. Alla material är biologiskt nedbrytbara.  Endast certifierade och kvalitetssäkrade produkter som tillverkas i verksamheten får använda varumärket S:t Mary på sina etiketter. 

Jessica Kempka är ansvarig för Mary-verksamheten i Järfälla församling. Foto: Magnus Aronson

I rehabiliteringen ligger att våga göra någonting nytt, eller att utveckla ett eget intresse.

Järfälla har fungerat som Mary-församling i två år. Sedan hösten 2023 har kontakterna med myndigheterna kommit i gång så att människor kan slussas till församlingens arbetsträningsplatser. Tidigare har det inte varit lika strukturerat och planerat, berättar Jessica.  

En utmaning är att verksamheten behöver vara ekonomiskt hållbar. Församlingen får en viss ersättning per deltagare, lite olika beroende på vilken myndighet som är avsändare. Dessa bidrag ändras emellanåt beroende på politiska beslut och ligger mellan 3 000–5 000 kronor per månad och deltagare. Under arbetsträningen får deltagarna en personlig handledare motsvarande en tio procents tjänst, men bidragen täcker inte församlingens personal- och lönekostnader.  

Mary-verksamheten samverkar med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, frivården, kommunen och Samordningsförbundet, som är sändande myndigheter bakom deltagarna. Under arbetsträningen bedöms hur stor deltagarnas arbetsförmåga är. Meningen är att de ska kunna komma ut i arbetslivet igen. 

 − Vi vill att deltagarna ska ta chansen att prova på något nytt, och inte fortsätta att ägna sig åt sin tidigare yrkeserfarenhet som kanske inte fungerade så bra. I rehabiliteringen ligger att våga göra någonting nytt, eller att utveckla ett eget intresse, menar Jessica.  

Foto: Magnus Aronson

När det gäller uppföljning av deltagarna finns en systematik i Mary-verksamheten med sändande myndighet, deltagare, församlingen, regelbunden handledning, daglig uppföljning och verksamhetsledning. 

 − Bland deltagarna har vi en bred folklig förankring med deltagare i alla åldrar, kvinnor och män, olika religioner, språk och bakgrunder. Den enda gemensamma nämnaren i gruppen är att de inte har haft en anställning de senaste åren, säger Jessica. 

Församlingens Mary-verksamhet är en oas när det gäller att bryta isolering och vänja sig vid sociala koder i en lämplig och snäll miljö, berättar Jessica. Hon säger att Mary är en strategi och ett förhållningssätt som genomsyrar församlingens lednings- och styrdokument. Alltifrån fullmäktige och kyrkoråd till kyrkoherdens arbete med församlingsinstruktionen och att skapa förutsättningar genom att kompetensutveckla personal. För dem som vill starta upp en verksamhet i sin församling kan det vara bra att veta att det inte är nödvändigt att arbeta i så stor skala.  

 − Det går att skala ner till någon enstaka arbetsträning, det finns inga krav på volym. Det här är en verksamhet vid sidan om det ordinarie församlingsarbetet. Tanken är också att alla medarbetare hjälps åt med verksamheten, det är inte enbart diakonernas uppgift. 

Text: Pia Strand Runsten  

Materialet som används har skänkts till församlingen, eller är resttyger som annars skulle ha kastats av de stora tygproducenterna. Foto: Magnus Aronson

Fakta om Mary

Svenska kyrkans arbete med praktik och arbetsträning är en del av församlingens diakoni. Därför har Svenska kyrkan tagit fram den så kallade Marymetoden. Den syftar till att stötta människor som står utanför arbetsmarknaden att komma vidare i sitt liv och hitta en långsiktig lösning på sin försörjning. 

Grunden är en kristen människosyn och mångårig erfarenhet av att stötta människor som står långt från arbetsmarknaden; varje människa är viktig och värdefull, med kapacitet och förmågor som kan komma andra till nytta. Genom Marymetoden vill Svenska kyrkan bidra till att stärka människors egenmakt och delaktighet i samhället oavsett utsikterna till fast anställning på den öppna arbetsmarknaden.

Mary baseras på väletablerad kunskap och ansluter sig till Socialstyrelsens definition på evidensbaserad praktik.

Ordet Mary är skapat av begynnelsebokstäverna i de värdeord som förklarar metodens kärna:

Meningsfullhet

Varje deltagare finns med i ett meningsfullt sammanhang och erbjuds meningsfulla arbetsuppgifter. Varje arbetsdag ska vara meningsfull utifrån deltagarens mål och personliga utvecklingsplan. 

Arbetsgemenskap

Ingen jobbar ensam. Församlingen som arbetsplats och församlingens medarbetare utgör deltagarens arbetsmiljö. 

Rehabilitering

Mary utgår från varje deltagares förmåga och livssituation. Arbetsuppgifter, stödjande samtal och hälsostärkande inslag syftar till att stärka deltagarens väg mot egenmakt, god hälsa och egen försörjning. 

Yrkesstolthet

När en deltagare känner stolthet och glädje över arbetets resultat och arbetets gemenskap är det ett kvitto på att Mary-metoden fungerar. Det är deltagarens upplevelse och utveckling som bestämmer metodens värde. 

Maryutbildad personal

I en Maryförsamling har verksamhetsansvariga och handledare utbildats i metoden.

Deltagarens situation, erfarenhet och önskemål ligger till grund för tiden i församlingen. Till stöd för verksamhetsledare och handledare finns checklistor, dagliga rutiner och en plan med personliga mål. 

Människors grundläggande behov är desamma. Att skapa meningsfulla sammanhang med god arbetsgemenskap som främjar hälsa och yrkesstolthet är målet för en Maryförsamling.

Foto: Magnus Aronson

Klosterträdgård under uppbyggnad i Järfälla församling

Tanken med att anlägga en klosterträdgård är att skapa en plats där biologisk och social mångfald gynnas, där det som odlas och byggs ska vara hållbart och långsiktigt, samt fungera för många olika behov. 

Platsen vill inspirera till vila och kontemplation. Gudstjänster ska firas i den blivande ute-kyrkan. Örter och växter med läkande förmågor kommer odlas, torkas och finnas till försäljning.

Trädgården kommer även vara en plats för arbetsträning och rehabilitering i linje med forskning som visar hur läkande trädgårdssysslor är för hälsan.

Foto: Magnus Aronson