När Markuskyrkan bytte orgel

Nu snabbspolar vi drygt 40 år framåt, och församlingen står med ett knappt brukbart instrument. Ett med flera stämmor som inte ens kan användas.

Begränsad, är ordet Eva Karpe och Åsa Schmidt använder. De är båda musiker i Skarpnäcks församling. Dit kom de strax efter millennieskiftet, och de märkte tidigt att de hade att göra med ett begränsat instrument. 

Många problem

Det var på flera sätt en experimentell orgel man hade fått. Orgelhuset var för litet för så många stämmor, vilket gjorde det omöjligt att renovera. Att det saknades ett huvudverk var en huvudvärk, och hela orgeln hade dessutom hamnat få fel plats – längst bak i kyrkan i stället för längst fram, som hade varit arkitektens ursprungliga plan. Länsstyrelsen godkände inte den placeringen.

− Man ville efterlikna en barockorgel, och tog bort vissa stämmor, till exempel principal 8, grundstämman, säger Åsa Schmidt, som är projektledare för den nya orgeln.

Som om det inte räckte med detta så var orgeln obekväm att hantera. Organisten tvingades sitta hoptryckt, med ryggen mot åhörarna.
 
− Man satt så dåligt och ljudet blev väldigt starkt när man spelade, säger Åsa Schmidt.
 
− Och det var besvärligt att stämma. Man måste gå upp för en stege för att pilla med piporna. Det var svårt att ens att nå alla pipor, fyller Eva Karpe i.

Det blev då också Oldaeus som skötte allt handhavande med länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet, myndigheter med långa handläggningstider.  

− Det är ju en så stor investering som ska förankras så det tar tid, säger Eva Karpe.  

Vi är runt 2011 i vår historia när det äntligen börjar bli dags att bygga orgel. Det har bildats en orgelkommitté i församlingen, och in i bilden har också domkyrkoorganisten Mattias Wager kommit. Han ska agera orgelkontrollant.

− Vi hade fått tillåtelse att göra en pastisch av Lewerentz med så lika materiel som vi kunde få tag på. När den knuten var löst pratade vi ihop oss, klang- och funktionsmässigt och så. Därefter upphandling, berättar Mattias Wager.

Fyra orgelbyggare kontaktas, och av dessa bestämmer sig församlingen för att kontraktera Åkerman & Lund i Knivsta.

− De gav bäst svar, de var billigast och fanns dessutom nära, säger Eva Karpe.

Åkerman & Lund var också ”firman på modet”. Populära men upptagna. Det stod alltså andra orglar före i kön. Enligt kontraktet skulle den nya orgeln finnas på plats 2015.

Sedan går åren. En ny orgel finns inte på plats 2015. Och tillståndet från länsstyrelsen har gått ut. Så vad har hänt? Många saker. Markuskyrkan genomgår en stor renovering och hela samhället drabbas av en pandemi. Projektet tappar styrfart. 

− Här hör vi dessutom att Åkerman & Lund gått i konkurs, säger Eva Karpe. 

− Projektet gick på sparlåga under väldigt många år, och jag hade bara sporadisk kontakt med församlingen, säger Mattias Wager.

Den utvalda orgeltillverkaren Åkerman & Lund hade mycket riktigt gått i konkurs, men sedan startat om i ny och mindre skrud.

Så en dag dyker det upp ett kontraktsförslag från Bergendal & Jonsson Orgelbyggeri. De erbjuder sig att bygga orgeln med ett rekonstruerat Åkerman & Lund som underleverantör för disposition och ”det klangliga”.

− Så det löste sig ändå, konstaterar Eva Karpe.

Almanackan visar 2022 när Markuskyrkans orgel äntligen hamnat först i byggkön. Nu ska en ny orgel in i Markuskyrkan!

Men delar av Riksantikvarieämbetet är emot orgelbytet. De kan tänka sig att byta ut själva orgeln, men vill låta fasaden vara kvar. Orgelhuset var ju unikt. 

− Problemet var att projektet dragit ut på tiden och att delar av deras personal är nyanställda och inte varit med från början, säger Åsa Schmidt.

Och det spelar ingen roll − länsstyrelsen har redan givit sitt tillstånd. Och församlingen måste ha en orgel som fungerar. 

Den gamla orgeln rivs ut

När processen väl är satt i rullning igen går det fort. Den gamla orgeln rivs ut på några dagar. Piporna och fasaden tas noga om hand, några av dem doneras till konsthögskolan.

Eva Wallström från Stockholms byggnadsantikvarier, som har varit med till och från i projektet de senaste 10 åren, kallas in som antikvariskt sakkunnig. Hon börjar med att titta på ritningarna. 

− Som antikvariskt sakkunnig ser jag till så att beslut följs och kan ta tag i detaljfrågor. Om vi inte är överens, jag och församlingen, eller om det är något som går över mitt huvud, så får länsstyrelsen besluta, säger Eva Wallström.

Hon konstaterar att ritningarna behöver kompletteras med fler detaljer.

Bland annat behöver man få fram brickor och skruvar som smälter in på ett bra sätt. Det visar sig också att man inte kan använda samma träslag som den originalorgel man försöker efterlikna, eftersom jakaranda rödlistades 2015 och inte får användas.

Ny arkitekt kommer in

Eftersom Ulf Oldaeus inte längre är aktiv arkitekt, så tas arkitekten Sven Nyström från Hidemark & Stintzing arkitekter i Stockholm in, på Eva Wallströms och Ulf Oldaeus rekommendation. Sven Nyström bygger själv instrument på fritiden och förstår sig på instrumentets akustik.

Sven Nyström går igenom ett stort antal träslag innan han föreslår att prover görs med nordamerikanskt almfanér. Det är ett träslag som passar för det stormönstrade material man söker. Testet blir en succé och, efter godkännande från länsstyrelsen, blir det almfanér i det nya orgelhuset. 

Den nya orgeln, som mestadels har byggts i Bergendal & Jonssons fabrik i Småland börjar monteras ihop i Markuskyrkan påsken 2023. Något som är klart lagomtill jul.

Församlingslivet pågår som vanligt i kyrkorummet, med en ständig ström av nyfikna besökare under tiden för arbetet. Förutom ett litet problem med ytskiktet, betsningen behöver göras om, så flyter arbetet på. Många är nyfikna och har åsikter om bytet men de flesta är positiva.

− Jag har varit orolig för att fler skulle bli arga, men jag har inte hört något, säger Åsa Schmidt, och syftar på de arkitekter som besökte kyrkan nästan dagligen under arbetet.

En nyhet med den nya orgeln är det fristående, flyttbara spelbordet i koret, som är kopplat till orgeln via en dator. Nu behöver organisten inte längre sitta längst bak.  

− Det är ett jättelyft för oss. Nu har man mycket mer kontakt med dem som lyssnar. Vi kommer även att ha en liten kamera vid orgeln så att organisten kan se vad som händer i koret. Förut hade vi backspeglar, säger Åsa Schmidt.

Ovanligt är också att svälluckorna sitter i taket på orgeln. En vecka innan invigningen ser allting klart ut. Ett litet staket och textilier är det enda som ska läggas till.

20 år från idé till färdigt byte, vad har allt det här kostat?

− Vi brukar uppge kostnaden som står på kontraktet. Det är församlingen som står för hela kostnaden, säger Eva Karpe.

Det rör sig om flera miljoner som har gått åt för att få en ny orgel till Markuskyrkan. En orgel som är både vacker och användbar.

Att bygga en ny orgel är ett stort och unikt projekt för varje församling. För Skarpnäcks församling har det varit viktigt att fortsätta satsningen på ett levande gudstjänstliv för att möta alla åldrar. Musiken har här en viktig roll. Projektet har kostat flera miljoner men nu har man en orgel som är både vacker och användbar. 

− Den här orgeln kommer att hålla vår livstid. Fina orglar kan hålla i flera hundra år, säger Eva Karpe.

Vad som ska hända med den gamla orgeln är ännu oklart. Fasaden finns för tillfället hos Bergenblad & Jonsson. Och ryktet säger att det finns ytterligare ett exemplar av orgelfasaden, en som var tänkt till Markuskyrkans systerkyrka i Klippan. Den orgeln monterades aldrig upp men lär finnas nerpackad någonstans. 

Joakim Vestlund