Foto: Fanny Stenback, Scriptum

Nya upptäckter förvandlar musikhistoria till nutid

Inventeringen av böcker och noter i Stockholms stifts projekt ”Det skrivna och klingande kulturarvet” har öppnat dörren till en skattkammare. − Historien är nutida, inte förgången tid. Nya saker upptäcks hela tiden och källorna blir fler och fler. Vi vet mycket mer om kyrkomusikens historia idag än för 20 år sedan, säger Jonas Lundblad.

Jonas Lundblad är doktor, organist samt forskare vid Musikvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Hans forskning rör bland annat musikestetik och musikhistoria. Den 16 oktober berättar han om kyrkomusikens framväxt i Stockholm på ett seminarium för stiftets kyrkomusiker.

Tillsammans med Rickard Isaksson, stiftsantikvarie och projektledare, Anna Pihl, stiftsmusiker och Fanny Stenback, papperskonservator ingår Jonas Lundblad i projektet som inventerar böcker och noter i Stockholms stifts församlingar. Dessutom är han en av huvudförfattarna till ett stort bokverk om kyrkomusikens historia i Sverige under 1 000 år.

Stora samlingar av noter i innerstadsförsamlingarna 

− Gustav Vasa är en av kyrkorna med viktigt handskrivet material. Där verkade profilen Otto Olsson, professor vid musikkonservatoriet, som församlingens förste organist. I Engelbrekts församling finns en liknande betydelsefull samling efter organisten och tonsättaren Oskar Lindberg.

I innerstadsförsamlingarna finns flera samlingar kvar, fortsätter han. De har blivit till ett slags arkiv i kyrkorna. I Oscars församling finns de största samlingarna;

− Alf Linder som var professor vid Musikhögskolan verkade där, och många adepter har skickat sina manuskript med dedikationer till honom i förhoppningen om att få sina verk spelade. Hans noter innehåller anteckningar om klanger och annat som ger en unik inblick i efterkrigstidens musikhistoria. Det är en skattkammare!

 

Jag hittade handskrivna arrangemang för orgel av operamusik från 1830–1940-talen. De låg i en gammal kasse tillsammans med bråte och fotokopior.

Jonas Lundblad

I Oscars finns även mängder av tysk musik från 1800-talets andra del, trots att kyrkan själv kom till först på 1900-talet. Jonas Lundblad berättar att det då blev möjligt att börja ordna konsertverksamhet i församlingarna, man hade råd och intresse och innerstadskyrkorna blev ett nytt musikcentrum *. Även domkyrkoförsamlingen har stora samlingar. I Tyska kyrkan finns handskrivna noter från 1700-talet, bland annat tornmusik för blåsare.

− De gamla småkyrkorna på Mälaröarna hade också unikt äldre material. Jag hittade handskrivna arrangemang för orgel av operamusik från 1830–1940-talen. De låg i en gammal kasse tillsammans med bråte och fotokopior.

Tysk musik dominerade

Den engelska kyrkomusiken blev populär på först under 1900-talets senare del, men tysk musik var länge dominerande;

− Under 1600–1700-talet hade vi många tyska organister som flyttade runt, då fanns inte nationalstatsgränser på samma sätt som idag. Sverige var ett tyskt centrum för handel vilket även avspeglas i musiken, berättar Jonas Lundblad.

Några speciella förväntningar på materialet som kan tänkas dyka upp har han inte.

− Det roligaste är upptäckarglädjen, spänningen, att inte ha en aning om vad som kommer fram.

Noter är värdefulla; ett handskrivet, unikt material som bara finns i ett exemplar och där musiken går förlorad om noterna försvinner. Foto: Fanny Stenback, Scriptum

Olika influenser utifrån och nya upptäckter förändrade synen på kyrkomusiken över tid. Under 1910-talet skapades ny liturgisk musik, men den antogs inte av kyrkomötet. Denna nya musik var influerad av gamla tider, den innehöll musik för bönegudstjänster och speglade kyrkoårets dagar. Bland annat togs en stor samling körhymner fram. Böckerna bestod av 2 band om 400 sidor var och det här materialet finns fortfarande kvar på många platser. Satsningen antogs som sagt inte formellt, men det var frivilligt att använda sig av musiken. Jonas Lundblad intygar att det finns mycket mer att upptäcka;

− De stora tonsättarna är inte så genomgångna som man kan tro. Otto Olsson var störst i svensk kyrkomusikhistoria, men allt är inte genomgånget och det finns saker som inte är kända ännu.

Resultatet sammanställs och presenteras nästa år

Inventeringen av noter skapar noggrannhet och bredd, nya årsringar och nya perspektiv. Den här inventeringen görs för att undersöka vad som finns, menar Jonas Lundblad;

− Det här materialet, och musiken, riskerar att försvinna om vi inte tar hand om det.

Inventeringarna är precis avslutade och resultatet ska sammanställas i en samlad rapport under nästa år. En rapport och rekommendationer kommer också att återbördas till respektive församlingar.

− Vi utgår från Kulturmiljölagen. Det här är ett unikt projekt och i de fall material tas upp i kyrkans register Sacer blir det för första gången lagstadgat att ta hand om värdefulla noter i församlingar. Det kan finnas en viss skepsis mot detta eftersom konservering medför kostnader, det är inte direkt uppskattat av alla. Men vi har ett uppdrag att skydda och bevara vårt kulturarv. Kostnaderna är också små i förhållande till andra inventarier.

Musiken går förlorad om noterna försvinner

Projektet presenterar en ny ansats som höjer statusen på musikens plats inom kyrkans kulturhistoria. Inventering av böcker har gjorts tidigare och många äldre exemplar anses värdefulla. Noter har aldrig betraktats på samma sätt; ett handskrivet, unikt material finns dock endast i ett exemplar och musiken går förlorad om noterna försvinner, fortsätter Jonas Lundblad;

− Organister har över tid haft en ganska liberal syn på sina egna och arbetsplatsens noter, det har blivit ett bruksmaterial som man tar med sig till nästa arbetsplats. Sedan förvarar man dem i sitt arkiv, i bästa fall kanske de så småningom doneras till ett musikarkiv. Noter har lätt att förkomma och försvinna.

Enligt Jonas Lundblad har projektet och inventeringen har lett till en djupare förståelse för svensk musikhistoria, men även avslöjat förbluffande och tidigare okänt material som har varit bortglömt genom tiderna. Kvinnliga tonsättare har upptäckts. Projektet har dock inte funnit någon ny musik av dessa kvinnliga tonsättare, de uppmärksammas på andra sätt. Aktuella personer i nutiden är Laura Netzel och Valborg Aulin.

*Under 1800- och 1900-talet förändrades den musikaliska arenan

Under 1800-talet föddes en ny och kontroversiell tanke: att hålla särskilda konserter i kyrkor. Idén, som på den tiden diskuterades och ifrågasattes, banade väg för en stor förändring inom musikens värld. Föreningslivet vid tiden blev en grogrund för nyskapande idéer och bidrog till början på en ny era för musiklivet.

Under 1900-talet ökade konsertlivet snabbt. Fler konserthus och orkestrar kompletterade körsällskap och musikaliska salonger. Samtidigt kom musiken att finnas på många olika platser, inklusive restauranger där folk kunde njuta av livemusik. Musiken blev en källa till underhållning för människor i alla samhällsskikt.

Under den här perioden började kyrkan anpassa sig till den förändrade musikscenen. Med tiden accepterades idén om musikevenemang och konserter av många kyrkor, vilket ledde till en större utveckling där kyrkan aktivt medverkade i det musikaliska landskapet under 1900-talet.

Pia Strand Runsten

Intervju med Jonas Lundblad i P2 Hemma

Den 6 november sände radions P2 en intervju med Jonas Lundblad i programmet P2 Hemma, Klingande kulturarv i kyrkans kassar, där han får berätta om sitt arbete med Kyrkans klingande kulturarv. Avsnittet börjar cirka 31 minuter in i programmet.

Mer om det skrivna och klingande kulturarvet

En resa genom Stockholms musikhistoria

Sedan 2019 har gamla böcker och noter letats fram ur kyrktorn, i påsar, bakom orglar och i dammiga hyllor. Nu ska denna upphittade, kanske bortglömda, skatt bli levande kyrkomusik igen.

Unik bok- och musikskatt dammas av

Som bokkonservator och kulturvårdare utför Fanny Stenback bokinventeringar av äldre böcker i Svenska kyrkans olika stift och församlingar. I två år har hon arbetat på uppdrag av Stockholms stift tillsammans med sin musikvetarkollega Jonas Lundblad i projektet Kyrkornas skrivna och klingande kulturarv.