Återigen ska vi få fira gudstjänst och mötas i Älvsborgs kyrkorum. Många är glada över det och jag vet att många också är glada över att vi fått tillbringa hösten i Furåsens kyrka. Vi har mötts där för att fira gudstjänst och veckomässa, döpa barn, undervisa konfirmander och möta de små och deras föräldrar i Öppna förskolan, och mycket mer.
När du läser dessa rader kanske julen ligger precis runt knuten eller så har den redan passerat. I jultider pratar vi ofta om julefrid och det är något som för en del verkar infinna sig av sig självt. Julkänslan verkar vara så stark hos somliga. Som att den liksom bara blir starkare och starkare ju mörkare vädret blir. För andra är det precis tvärtom, man tycker att mörkret känns tungt och man upplever inte ett spår av julkänsla någonstans och vill kanske helst att det hela bara ska vara överstökat.
I alla tider har mörkret funnits i människans liv av olika orsaker och när mörkret ligger som tätast runt oss kan vi behöva påminna varandra om julens budskap för att blicka framåt. Kanske kan ljusen vi tänder i våra hem och i våra kyrkor även få tända ett hopp inom oss. Ett hopp som påminner oss om Jesus som älskade vår jord så mycket att han sökte sig bort från himlens ljus och blev ett barn som växer i bland oss (som vi sjunger i psalm 856 ”Tänd ljus, ett ljus skall brinna”). Oavsett hur du upplever den här tiden på året så är Bibelns budskap om julen bestående och oföränderligt; Gud som är från evighet till evighet blev människa i Jesus Kristus. Den heliga natten när Jesus föddes upplystes världen av det sanna ljuset.
”Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det”. Ord som vi får bära med oss och tro på än idag.
Jag önskar er alla ett välsignat och gott nytt år!
Jenny Magnusson,
församlingsherde
januari 2024.
