Här kan du läsa en kort beskrivning av hur Svenska kyrkan engagerade sig utomlands under 1800- och 1900-talen. Under beskrivningen finns listor med arkiverat material som finns tillgängliga i arkivet på Svenska kyrkans nationella kyrkokansli i Uppsala.
Arkiv över Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen och andra organ
Arkiv över utlandsförsamlingar och sjömanskyrkor
Svenska kyrkans mission
År 1874 bildades Svenska kyrkans missionsstyrelse, sedermera Svenska kyrkans mission, SKM. Snart inledde missionsstyrelsen missionsarbete, först i Sydafrika, sedan i Indien. Det var ett traditionellt missionsarbete, som bestod av undervisning och sjukvård.
Med tiden utvidgades missionsfältet till att bland annat omfatta Kina, Zimbabwe (dåvarande Rhodesia), Tanzania (dåvarande Tanganyika) och Malaysia.
Under senare delen av 1900-talet ersattes det traditionella missionsarbetet alltmer med nödhjälpsarbete. Från och med år 2000 arbetade SKM på uppdrag av kyrkostyrelsen.
Föreningen för Israelmission
Svenska kyrkan bedrev även mission bland judar i Europa. Därför grundades år 1875 Föreningen för Israelmission, som under 1934–1970 bytte namn, först till Svenska Israelmissionen och senare till Riksorganisationen kyrkan och judendomen, RKJ. Organisationen blev 1976 en del av SKM.
Ursprungligen riktade föreningen in sig på att omvända judar till kristendomen, men under judeförföljelsernas tid blev det också viktigt att rädda judar undan förföljelser. Längre fram sattes fokus på att informera om och bearbeta relationen mellan Svenska kyrkan och judendomen.
Svenska teologiska institutet
Riksorganisationen kyrkan och judendomen ansvarade även för verksamheten vid Svenska teologiska institutet, STI, i Jerusalem, som grundades 1946. Institutets främsta syfte var – och är – att skapa förståelse och vänskap mellan kristna och judar. På senare tid omfattas även muslimer.
Stöd för svenskar i utlandet
Svenska församlingar
Sedan 1600- och 1700-talet fanns svenska församlingar i Paris och London. Syftet var att ta hand om svenskar bosatta utomlands. Under 1900-talets tidiga år bildades också svenska församlingar i Berlin, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Buenos Aires.
I början av 1930-talet ansåg många i Svenska kyrkan att verksamhet bland svenskar i utlandet behövde stärkas.
Sjömanskyrkor
Svenska sjömän ansågs också vara en grupp som hade behov av stöd och hjälp från Svenska kyrkan. Det tog lång tid för ett fartyg att lossa och lasta, så sjömännen, ofta inte mer än pojkar, stannade som regel kvar i hamnarna i många dagar.
Mot slutet av 1800-talet började Svenska kyrkan därför etablera sjömanskyrkor i utländska hamnar som trafikerades av många fartyg med svenskar i manskapet. Till en början bedrevs arbetet på uppdrag av missionsstyrelsen, men 1933 grundades Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse, som senare bytte namn till Svenska kyrkan i utlandet, Skut. Från och med år 2000 arbetade Skut på uppdrag av kyrkostyrelsen.
Lutherhjälpen och Svenska kyrkohjälpen
Efter andra världskriget var hjälpbehovet i Europa stort och i samband med att Lutherska världsförbundet bildades 1947, bildades också Lutherhjälpen och Svenska kyrkohjälpen. Dessa hjälporgan verkade sida vid sida under ett drygt årtionde innan Svenska kyrkohjälpen fick bli en del av Lutherhjälpen. Från och med år 2000 arbetade Lutherhjälpen på uppdrag av kyrkostyrelsen.
I och med att transporter fortfarande var besvärliga i krigets efterdyningar grundades Nordiskt missionsflyg, för att på ett säkert sätt kunna föra missionärer till och från missionsfälten.