Frågor som rör Svenska kyrkans skogsbruk har diskuterats livligt de senaste åren och föranlett flera kyrkomötesmotioner. 2021 fick kyrkostyrelsen i uppdrag från kyrkomötet att utreda hållbarheten i Svenska kyrkans skogsbruk. Enligt direktiven ska utredningen göra en översyn av förvaltningen av prästlönetillgångarna och utformningen av kyrkoordningens bestämmelser för att säkerställa en så ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt andligt och existentiellt hållbar skogsförvaltning som möjligt.
Våren 2023 tillsattes Göran Enander, f.d. landshövding i Uppsala län, som särskild utredare. Kaisa Syrjänen Schaal, senior policyrådgivare på kyrkokansliet, har varit huvudsekreterare. Betänkandet som överlämnas idag består av drygt 400 sidor och bygger på de många dialoger, rundabordssamtal, medskick från stift och församlingar och studier som genomförts.
Skogens andliga, ekologiska och sociala värden uppgraderas
Ett av utredningens huvudsakliga förslag handlar om en omställning till ett mer naturnära skogsbruk, som i högre grad beaktar skogens andliga, ekologiska och sociala värden. Idag har kyrkans skogsbruk huvudfokus på att generera ekonomisk avkastning, vilket föranlett kritik inom kyrkan och från civilsamhället. Ett varsammare skogsbruk och ett tydligare hållbarhetsarbete i förvaltningen av prästlönetillgångarna föreslås. Det är i linje med de ställningstaganden Svenska kyrkan redan gjort dels för klimatomställning, dels för försoning i relation till samerna.
- Svenska kyrkans skogsbruk behöver vara andligt och existentiellt hållbart. Det innebär bland annat att i högre utsträckning värna skogens andliga värden. Därför föreslår vi åtta vägledande principer för tolkning av andlig hållbarhet i förvaltningen av skogen, säger utredaren Göran Enander.
Ansvarstagande som omsätts i handling
Utredningen föreslår en omställning där kyrkans skog bidrar till större klimatnytta och ökad biologisk mångfald. Den största klimatnyttan från skogen under de närmaste årtiondena fås, enligt klimatforskare, med åtgärder som förstärker skogens kolsänka genom måttligare avverkning, mindre intensiv gallring, förlängda omloppstider, skydd och avsättning av skog och anpassning av skogsbruksmetoder för att öka skogens motståndskraft mot skador.
- Svenska kyrkans budskap om ansvarstagande för klimatet behöver gälla på samtliga områden och tydligare omsättas i handling inom förvaltningen av skog och mark, säger Göran Enander.
Konkret föreslås att 20 procent av skogsarealen skyddas för biologisk mångfald och kolinlagring, att jämföra med dagens 11 procent, och en tredjedel av arealen ställs om till naturnära skogsbruk. På resterande arealen anpassas skogsbruket bland annat med ökad generell hänsyn till biologisk mångfald, minskad hyggesstorlek och högre ålder på skogen innan den får avverkas.
Stärkt internt samarbete
En annan del i förslagen handlar om att stärka samarbetet mellan församlingar och egendomsförvaltningarna och att församlingar involveras mer i beslut som rör förvaltningen av skog i deras geografiska närområde. Svenska kyrkans skogsbruk behöver också leva upp till urfolksrättens principer och de nordliga stiftens skogsbruk anpassas till rennäringens behov, som ett led i kyrkans försoningsarbete.
- Det är min förhoppning att de nya målsättningarna ska bidra till att sänka konfliktnivån och att Svenska kyrkan inom något år ses som ett föredöme när det gäller hållbar skogsförvaltning, säger Göran Enander.
Gemensam och övergripande målskrivning
Utredningen menar att det finns svagheter i nuvarande skrivningar i kyrkoordningen, bland annat i relation till de utmaningar som handlar om skogens möjlighet att vara till större klimatnytta, ett mer omfattande skydd av biologisk mångfald och ansvaret för ursäkten till samerna, vilka behöver hanteras gemensamt inom Svenska kyrkan. Därför föreslås att det tas fram ett gemensamt nationellt mål för skogsbruket, som sätter riktningen och samtidigt tar hänsyn till respektive stifts naturgivna och geografiska förutsättningar i skogsinnehavet. Särskilda omställningsmedel och utbildningsinsatser ska underlätta omställningen. Utredningen bedömer även att det behövs ökad transparens och tydligare uppföljning av den fortsatta förvaltningen.
Efter att utredningen nu överlämnats är det brukliga att kyrkostyrelsen skickar ut betänkandet på remiss till stift, församlingar och andra aktörer. Därefter bereds förslagen och remissvaren vidare på nationell nivå, innan ett förslag kan lämnas till kyrkomötet för beslut.
Ladda ned betänkandet Kyrkan och skogen – Ansvar, handling och hopp.