Precis vid Kungliga slottet, mitt i huvudstaden, reser sig sedan 700 år Storkyrkan. Här döper de boende i Gamla stan och i övriga Stockholm sina barn, här gifter de sig och begraver sina döda. Hit strömmar också över 4 000 turister dagligen under sommarmånaderna. I Storkyrkan har kungar krönts och prinsar och prinsessor gift sig. Och här erbjuds riksdagsmännen att samlas före Riksmötets öppnande varje år i september. Vid stora nationella katastrofer, som till exempel Estonias förlisning och tsunamin i Thailand, söker man sig till Storkyrkan för att finna tröst och gemenskap.
En kyrka för tolerans och förnuft
Storkyrkan är toleransens och förnuftets kyrka. Här fick häxprocesserna ett slut genom prästernas ansträngningar för att sätta stopp för angiveri och religiös hysteri. I Storkyrkan samlades man också 1925 för det stora ekumeniska mötet dit kyrkoledare från hela världen inbjudits av ärkebiskop Nathan Söderblom för att diskutera fredsfrågor. År 2025 firas hundraårsminnet av denna för kristenheten så viktiga händelse, och kyrkoledare från hela världen väntas delta.
Sevärdheter i Storkyrkan
I kyrkan finns storslagna minnesmärken från fornstora dar. Äldst är Sjustaken som är medeltida, troligen från staden Liège och kanske är den tillverkad så tidigt som sent 1100-tal. Även statygruppen St Göran och draken är medeltida. Idag är detta Europas största träskulptur, den enda praktpjäs från den blomstrande tyska träsnidartraditionen som överlevt till våra dagar. Bataljen mellan Göran och draken beskriver kampen mellan ont och gott, men den minner också om maktkampen här uppe i norr. Riksföreståndaren Sten Sture den äldre hade gjort sig till ovän med självaste påven i Rom som i sin ilska hotade att förbjuda svenskar att bli begravda i vigd jord. För att återställa lugnet uppmuntrade Stens hustru Ingeborg Thott honom att lyda påvens uppmaning om ett korståg mot det ortodoxa Ryssland. Hon betalade tyska träsnidare att komma till Stockholm, förmodligen fanns Bernt Notke från Lübeck bland dem, och skära ut en väldig statygrupp över korstågsfararnas helgon St Göran. När ryktet om statyn når Rom blir påven så nöjd att han skickar reliker av helgonet till Stockholm. Strax efter att statyn invigts 1489 där påven och det blir aldrig aktuellt med något korståg. Under reformationen tömdes Storkyrkan på helgonbilder men St Göran blev kvar eftersom Gustav Vasa tyckte att den kunde berätta om hans tappra kamp mot danskarna som nu blev draken.
Ett annat föremål som minner om maktkamp är Vädersolstavlan, ett uttryck för kampen mellan Gustav Vasa och reformatorn Olaus Petri som hade olika åsikter om hur långt kyrkan skulle reformeras. 1540 lät han sätta upp tavlan som en påminnelse om de vädersolar som synts på himlavalvet. För att alla skulle tolka tavlan som en varning till kungen gjordes kyrkan betydligt större och kungliga slottet betydligt mindre än i verkligheten. En propagandabild var skapad.
Storkyrkans historia
Under 1300-talet började en större tegelkyrka byggas på Stadsholmen mitt i Strömmen. Här hade ett ekonomiskt centrum börjat växa fram eftersom man kunde lägga skatt på trä och malm som transporterades via Mälaren och sedan såldes till tyska handelsmän vid det som i dag är Skeppsbron. I mitten av 1400-talet hade Storkyrkan fått ungefär den form den har idag.
Storkyrkan var den kyrka där man för första gången firade mässa på svenska, under ledning av Olaus Petri under Reformationen.
På 1670-talet, när Karl XI skulle gifta sig med en dansk prinsessa och göra ett slut på konflikterna med Danmark, beställdes magnifika troner till dem båda. Dessa kungsstolar används än i dag när kungen är i Storkyrkan som statschef.
Till sin kröning 1772 ville Gustav III ha en ny vacker orgel. Det fanns inte pengar, så istället placerades en vacker orgelfasad framför den gamla orgeln. Denna storslagna gustavianska orgelfasad pryder ännu västväggen.
Först på 1940-talet blev Storkyrkan domkyrka och fick egen biskop.