Julen - ett förstoringsglas som förstärker allt

Mycket är annorlunda när man rör sig utanför komfortzonen och beger sig ut i okänd terräng. Jul i främmande land är alltid något speciellt. Det nya, det okända, det vi inte har kontroll över – kanske är julen i år precis så för dig? Något är nytt och okontrollerbart?

Everything’s big in Texas är ett slagord staten ofta slänger sig med. Julen var inget undantag. Det var extra stort, extra dyrt, extra blinkande och extra allt. Minimalismen hade inte slagit rot i den delen av USA.

Kyrkorna tävlade om att få ut sitt budskap så hela världen kunde se vad julen verkligen handlar om. Stora skyltar längsmed vägen proklamerade ut sina välformulerade slagord: : ”He’s the reason for the season” - ”Han är orsaken till högtiden” (nej, det låter verkligen inte lika bra på svenska…) eller ”Christmas starts with Christ” ”Julen börjar med Jesus”, som ju på engelska också är bokstavligen sant.

Det som också är sant är att julen är den högtid som gör oss människor mest sårbara. Kanske ännu mera i år, pandemins år, som vi nu snart tar farväl av. Vi vet vad vi lägger bakom oss, men vad går vi till? Hur blir 2021? Det vi vet idag är att advent och jul blir annorlunda. Själv har jag inte fått träffa någon ur min norska familj på ett helt år. Med stängda gränser blev det båda sommar, sonens konfirmation och min mottagning i Västra Frölunda pastorat utan föräldrar eller syskon närvarande. Nu blir det också så långt in i 2021.

Julen är som ett förstoringsglas – allt förstärks. Det som redan är fint och gott blir under advent, jul och nyår oftast ännu bättre, ännu vackrare. Det som till vardags är jobbigt och fult, det har en tendens att under julens högtid slå ut i full blom. Är man fattig är julen något av det mest smärtsamma att ta sig genom. Är ensamheten stark till vardags, blir den gärna ännu starkare under högtiden. Är familjens eller släktens relationer redan jobbiga, blir det sällan bättre av en jul tillsammans, eller på avstånd för att vi inte kan eller orkar vara tillsammans.

När vi nu i dessa dager tänder det tredje ljuset och julen nalkas oss där framme, så låt oss förenas med stjärnan som en klar ledtråd. Den visade de vise männen vägen. Den strålade på en nattsvart himmel. Den värmde ända ner i stallets kyla. Stjärnan har kraft än i dag. Det tror jag på. Det håller mig uppe när det mörknar omkring mig.

Till dig, var du än befinner dig i livet – En välsignad jul är vad jag önskar för dig!

Kyrkoherde Ingvild Fallegård