Walk and talk

Genom att lyssna på röster från olika delar av världen får vi höra om hur klimatförändringar drabbar olika beroende på var du bor, om vad klimatförändringarna betyder för oss människor och naturen, samt hur vi tillsammans kan agera för klimaträttvisa.

Walk and Talk – är ett sätt att vandra och samtala om klimatet tillsammans.  

Som hjälp och inspiration finns ett antal reflektionsvideor från personer runt om i världen som på olika sätt engagerar sig för klimaträttvisa. Dessa kan ni gemensamt lyssna på innan eller under dagens vandring för att sedan samtala, Walk and Talk. Lyssna på en reflektion under en vandringspaus, eller under tiden ni går. Samtalet kan sedan fortsätta under vandringen och öppna för nya tankar kring klimat och vad det innebär att vara en pilgrim. Till varje reflektion finns ett antal frågor att utgå ifrån som kan vägleda ert samtal. Använd dessa frågor i er diskussion eller tala fritt utifrån videon ni har sett. Självklart fungerar de lika bra för individuell reflektion eller för reflektioner i grupper som inte vandrar.  

Patricia, Filippinerna

Mitt i naturens och stadens brus berättar Patricia Mungcal från Filippinerna om hur hennes land drabbas av klimatförändringarna. Hennes budskap är rakt och tydligt; de som har bidragit minst till klimatförändringarna är de som drabbas först. Patricia märker redan av klimatförändringarna och uttrycker ett rop på klimaträttvisa, ett rop på gemensamt agerande och ansvarsutkrävande. 

Videon är 9:30 minuter

Reflektera över

• Hur känner du när du lyssnar på Patricias ord? Vilka känslor väcks hos dig? 
• Patricia uttrycker att hennes lands miljö och natur är plundrad. På vilket sätt plundrar vi som samhälle naturen omkring oss? Om du ser dig omkring under din vandring, kan du se tecken på detta? 
• I början av sin reflektion läser Patricia ett bibelord, från Jesaja kapitel 24 vers 4-5. I texten upplever Patricia en frustration och depression som hon känner igen i sitt land när hon ser hur naturkatastrofer drabbar om och om igen. För henne blir det en motivation till att agera. Vilka känslor eller händelser har lett till ditt klimatengagemang?  
• Patricia utmanar oss med de följande orden: ”Fattiga och exploaterade länder blöder för de rika och industrialiserade ländernas överflöd. I denna orättvisa ser vi behovet av klimaträttvisa.” Vad säger detta till oss idag?   
• Patricia uppmanar oss att agera – på vilket sätt kan vi agera för klimaträttvisa? 

Bönder, Zimbabwe

I denna video får vi möta verkligheten för bönder i Zimbabwe för vilka klimatförändringarna inte är en fråga om framtiden utan nuet. Zimbabwe är ett land som har drabbats hårt av torka de senaste 7 åren. Därför ställer nu bönder om till den nya verkligheten och använder sig av metoder som är anpassade till de nya förutsättningarna. Mycket görs redan, men i denna video får vi höra att det är mycket kvar och att ett agerande behövs, desperat. 

Videon är 4:35 minuter och textad på engelska.  

Reflektera över

• I Zimbabwe märks tydligt hur klimatet förändras. Märker du det i din närmiljö?  
• Att anpassa sig till nya klimatförutsättningar kan betyda att familjer behöver flytta eller byta arbete. Samhällen förändras och omformas för att anpassas till nya förutsättningar. Att bryta upp från den plats som är hemma och det arbete en gjort i generationer är inte lätt. Hur tror du att vi som samhälle behöver ställa om för att bli mer klimatvänliga? Kommer vi att leva och bo annorlunda i framtiden? 
• Videon visar på ett akut läge, men samtidigt finns hopp. Med nya grödor och metoder kan bönderna få större skördar och säkra familjens försörjning. Hur hittar du hopp och ork att anpassa dig och agera när vi möter situationer som kan kännas hopplösa? 
• Matproduktion är centralt i hur personerna i videon både drabbas och skapar motståndskraft mot klimatförändringar. Även om inte alla vi är lantbrukare är mat en central del i våra liv. Hur tänker du kring klimat och livsmedel? Vilken är din relation till matproduktion, och är det kopplat till ditt klimatengagemang? 

Collins, Afrika

Collins Shava har länge varit engagerad i klimatfrågan. Nu jobbar han för All Africa Conference of Churches med frågor som rör unga, däribland klimat som en påverkansfråga internationellt. För honom är det viktigt att kyrkor och religiösa organisationer ser sin roll i klimatdebatten och lyfter in etiska och moraliska perspektiv. För oss berättar han om hur hans engagemang började och utmanar oss att ta klimatförändringarna personligt.  

Videon är 16:51 minuter

Reflektera över

• Collins pratar om vikten av att klimatfrågan blir personlig och frågar oss alla; vad står på spel för dig? På vilket sätt är klimatfrågan personlig för dig? 
• Collins pratar mycket om vad som motiverar till engagemang i klimatfrågan, där tro och skapelseansvar kan vara en anledning. Hur motiverar du dig att leva klimatvänligt och att agera för klimaträttvisa? 
• I reflektionen nämner Collins hur klimatanpassning inte bara handlar om tekniska eller andra fysiska åtgärder i samhället utan att det även handlar om etiska frågor och politiska beslut. Vad betyder det för dig? Vad betyder klimatfrågan för vårt samhälle enligt dig? 
• Vi får med oss ett antal frågor från Collins, samtala gärna vidare kring dem och hur det påverkar ditt klimatengagemang:  
  Varför behöver du prata om klimatet? 
  Vad står på spel för dig? 
  Vad gör att du blir arg? 
  Vad är du trött på?
  Vad säger din tro dig?
  Vad säger dina vänner?

Sofia, Sverige 

För renar och renskötare är klimatförändringarna redan vardag. Skiftningar i årstider märks även i vårt land. Klimatförändringarna gör sig synliga, vilket lätt kan leda till en oro och ångest inför framtiden. Sofia Strinnholm jobbar som präst i Östersund och har ett stort engagemang för klimatet. I hennes reflektion möter vi klimatförändringar som sker redan idag, den klimatångest det kan leda till, och inbjuds till en diskussion kring vems ansvar det är att rädda vår planet.

Videon är 5:58 minuter.

Reflektera över

• Sofia berättar om hur det varmare klimatet påverkar renarnas vinterbete och vajornas kalvningar. Klimatförändringarna sker nu och förutsättningarna för renskötsel är ett tydligt exempel på det. Även inom vårt land påverkas vi olika av klimatförändringarna. Har du reflekterat över klimaträttvisa inom Sverige?
• Klimatförändringarna väcker existentiella frågor och funderingar. Precis som Sofia känner många klimatångest. Har du känt klimatångest? Hur gör du för att hantera känslor av oro och ångest som kopplas till klimatförändringarna?
• För Sofia blir det viktigt att inse att hela världen inte hänger på hennes axlar, utan att vi tillsammans kan göra skillnad. Ansvarsutkrävandet måste riktas mot de som har makt att förändra. Sofia skickar med en fråga kring detta: Hur har din egen brottning sett ut mellan det egna klimatansvaret och samhällets, det gemensamma klimatansvaret?

Simon, Palestina 

Simon Awad arbetar på EEC, Environmental Education Center, och tar oss med till Palestina.  Simon berättar för oss om ett klimat som blir allt svårare att leva i, men även om hopp och hur vi behöver handla på olika nivåer för att tillsammans stoppa den globala uppvärmningen. Simon tror att präster och andra religiösa ledare är väldigt viktiga i arbetet för klimaträttvisa. För oss berättar han om hur hans engagemang för klimaträttvisa tog extra fart, under ett möte i Uppsala 2008.

Videon är 8:07 minuter.

Reflektera över

• Miljöfrågan handlar enligt Simon om värderingar, men det kan även vara något tekniskt. Hur ser du på klimat- och miljöfrågan, är den mer teknisk eller värderingsorienterad? Hur påverkar det dina handlingar? 
•  Hopp är en central del i Simons reflektion. Både i form av att vi behöver globala politiska beslut som inger hopp och att vi genom egna handlingar sprider budskap om hopp. Hoppet blir något vi kan få, ge och leva i. Vad är klimathopp för dig? Hur kan dina handlingar sprida hopp? 
•  Simon tycker att klimaträttvisa är en viktig aspekt av hållbarhet. Definitionen av hållbarhet är bred och inkluderar många aspekter av samhället. Vad är hållbarhet för dig och hur definierar du hållbarhet? Skiljer sig individuell hållbarhet från mänsklighetens och planens hållbarhet?  
• Simon pratar om klimatarbetet som något som enar religioner och där religiösa ledare är viktiga. Vad vet du om andra religioners syn på klimat och miljö? Hur kan olika religiösa grupper samarbeta mer med kring miljöfrågan? Kanske har du bra exempel på saker som redan händer.  

Nushrat, Bangladesh 

Nushrat bor i Bangladesh, ett land som redan nu drabbas hårt av klimatförändringarna. Fös oss berättar Nushrat om hur detta lett till att många behöver lämna sina hem och marken de brukat i generationer för att ta sig till storstädernas slumområden. Klimatkrisen handlar om rättvisa och Nushrat lyfter vikten av stöd till de människor som drabbas hårdast av klimatförändringarna. 

 Videon är 1:59 minuter och textade på engelska.

Reflektera över

• Nushrat berättar om familjer som behöver lämna sina hem och marken de brukat när extremväder och andra klimatförändringar gör det allt svårare att bo kvar. Klimatförändringar och migration hänger ihop, och vi ser att allt fler människor tvingas flytta på sig när delar av vår planet inte längre är beboelig för människor. Idag inkluderas inte de människor som tvingas fly sina hem på grund av klimat och naturkatastrofer varken i FN:s flyktingkonvention eller andra globala överenskommelser som ger rätt till skydd och stöd. Vad tänker du kring det?
• Att sätta ett pris på någons förluster är svårt. Samtidigt är just skador och förluster (loss and damage) ett viktigt ämne under klimatförhandlingarna. Hur kan vi tillsammans stötta dem som förlorar hem, mark, inkomst och till och med relationer på grund av klimatförändringarna? En del tänker att klimatkrisen handlar om ansvar. Vad tänker du kring det? 
• Klimatkrisen handlar för Nushrat om solidaritet och om att sprida orden från de som drabbas hårdast av klimatförändringarna. På vilket sätt kan vi se på klimatkrisen som en solidaritetsfråga? Hur kan vi vara med och synliggöra rösterna från de som drabbas? 

Eva-Maria, Sverige

I denna reflektion får vi möta Eva-Maria Munck som talar till oss i rollen som förälder, förtroendevald och engagerad samt som samordnare för Myanmar-programmet på Act Svenska kyrkan. Eva-Maria talar både om engagemang i klimatfrågan och hur vi tillsammans kan vara med och påverka. Men också om hur klimatförändringarna redan är synliga i Sydostasien och hur det får konsekvenser för barns utbildning.

Videon är 5:20 minuter

Reflektera över

• För Eva-Maria blev föräldraskapet något som inte bara förändrade hennes liv utan även hennes engagemang i klimatfrågan. Har du erfarenhet av livshändelser som har påverkat din syn på klimatfrågan? Hur har ditt klimatengagemang förändrats under din livstid och varför tror du att det är så?
• Klimatförändringar har inte enbart en fysisk påverkan utan får effekter på många viktiga samhällsfunktioner, till exempel utbildning. Människor som redan lever i utsatta situationer drabbas hårdare av klimatförändringarnas konsekvenser. Vad tänker du när du hör Eva-Marias berättelse om flyktinglägret som drabbades av en översvämning?
• Insikten om att det är mänsklighetens utsläpp, våra utsläpp, som har försatt oss i den klimatkris vi nu upplever kan leda till ilska, frustration och ibland skam. Våra val och vårt agerande påverkar människor på andra platser. Samtidigt kan vi med vårt agerande vara med och bromsa klimatförändringarna. Människor har orsakat klimatförändringarna vilket innebär att vi människor också kan bromsa den globala uppvärmningen. Vilka känslor väcks hos dig och hur hanterar du dessa?

Francesca, Sydafrika 

Francesca de Gasparis jobbar på Southern African Faith Communities Environment Institute, SAFSEI. Det är en trosbaserad Sydafrikansk organisation som stöttar religiösa ledare och församlingar i att öka kännedomen om klimatförändringar och arbetar för klimaträttvisa. I sin reflektion lyfter Francesca kyrkornas viktiga roll, men även att kunskapen och lösningarna finns lokalt. I en tid som påverkas starkt av pandemin ser Francesca hur förändring är möjlig. Tillsammans kan vi göra skillnad!

Reflektera över

• Francesca uttrycker det som att  ”Faith is the radical root of justice”.  Håller du med Francescas uttalande? Påverkar tro din syn på klimatkrisen och rättvisa?
• I SAFCEI:s verksamhet blir det tydligt att lösningarna finns i de lokala samhällena. Det som saknas är ofta mandatet att handla och att ta beslut. Många av lösningarna finns redan men det saknas beslut för att verkställa dem, både lokalt och globalt. Hur kan du påverka, både lokalt och globalt? Vad har kyrkan för roll i påverkansarbetet enligt dig?
• Kvinnor och unga är två grupper som drabbas hårt av klimatförändringarna. Kvinnors försörjningsmetoder påverkas och i utsträckningen även deras säkerhet och hälsa. Samtidigt har inte kvinnor samma plats i beslutsfattandet som män. Francesca menar att det inte kommer ske någon förändring om inte unga är med. Unga har en stor påverkansmöjlighet, även om det inte alltid känns så. Ibland kan det kännas som att det man gör inte påverkar och att det är samma röster som hörs hela tiden. Vilka röster tycker du behöver höjas i klimatdebatten? Saknas några perspektiv?
• Pandemin är på många sätt ett tecken på att vi kan ställa om när det behövs. Nu behöver vi ställa om för klimatet. Francesca belyser hur vetenskapen och finansieringen finns, men att det behövs en politisk vilja. Vad tror du krävs för ett verkställande av den omställning som vår planet behöver?

Stina, Sverige

Stina är prästkandidat för Svenska kyrkan, samordnare för nätverket Skapelse och Existens samt medlem i Religions for Peace internationella ungdomskommitté. Hennes reflektion kommer direkt ifrån G20s interreligiösa forum i Bologna som hölls i september 2021. Mitt bland beslutsfattare och religiösa ledare reflekterar Stina kring interreligiöst klimatarbete och konsumtionsmönster. I hennes reflektion möter vi skärningspunkten mellan det individuella och det vi kan göra tillsammans samt utmaningar och möjligheter med att leva ett liv i enkelhet.

Reflektera över

• Ärkebiskop Bartholomoeus talar om liv präglade av överflöd och privilegier. Av en konsumtion där vi använder för mycket av våra resurser i förhållande till hur många vi är som delar på dem. Samtidigt så ser vi inte alltid hur våra handlingar påverkar andra. Hur kan vi börja ta ansvar för vårt konsumerande och hur vi använder våra resurser?
• Stina reflekterar även över enkelhet och ett liv där Gud är i centrum. Vad tänker du när du här de orden? Vad är ett enkelt liv? Hur kan vi leva med Gud i centrum och hur påverkar det hur vi tänker kring naturresurser och klimatet?
• Dr Azza Karam talar om att hon inte tror att övertygelsen om vad vi behöver göra saknas, utan snarare övertygelsen om att vi måste göra det tillsammans, genom en interreligiös dialog. Hur ser du på vikten av interreligiösa samtal kring klimatet? Hur kan dessa samtal ske även på en lokal nivå?