Ukrainas sak är vår. Det är en självklarhet att kriget i Ukraina är i centrum för regeringens första utrikespolitiska deklaration. Men det innebär inte att man kan undvika att lyfta andra globala utmaningar som i hög grad också påverkar Sverige.
– Det ökande antalet människor som lever i akut hunger och fattigdom, klimatrelaterade katastrofer och det krympande demokratiska utrymmet i stora delar av världen behöver vårt stöd mer än någonsin. Vår förhoppning är att Sveriges stöd till Ukraina i framtiden inte kommer att ske på bekostnad av människor som lever i extrem utsatthet i andra delar av världen, säger Erik Lysén.
I det mycket korta stycke i utrikesdeklarationen som nämner den geografiska omfattningen av Sveriges engagemang i biståndssammanhang nämns inte Latinamerika.
– Om det innebär att biståndet till Latinamerika kommer att avvecklas helt är det mycket alarmerande. Biståndet till Latinamerika bidrar till uppbyggnad av rättsstatens principer, mot straffrihet, för demokratiutveckling och försvar av MR-försvarare. Frågor som påverkar stabiliteten i hela regionen, säger Erik Lysén.
Regeringen slår fast att ”kärnstödet riktas om från multilaterala organisationer till civilsamhället". Att civilsamhället ska prioriteras högre har regeringen uttalat upprepade gånger – ändå minskar stödet i regeringens budget för 2023. Act Svenska kyrkan beklagar att de multilaterala kärnstöden skärs ned.
– Det är olyckligt att regeringen ställer civilsamhället mot FN, eftersom de i stället samverkar och är beroende av varandra. I många sammanhang är FN:s närvaro helt avgörande för att civilsamhället ska kunna verka, säger Erik Lysén.
Regeringen betonar civilsamhället som genomförare av bistånd men lyfter inte betydelsen av civilsamhället som självständig kraft för fred, mänskliga rättigheter och utveckling.
– Vi välkomnar att flera ledamöter i debatten har påtalat bristen på dialog med civilsamhället i regeringens arbete med att förändra inriktningen av biståndspolitiken, säger Erik Lysén.