Sociala trygghetssystem är en nyckel till jämställdhet

När man ger pengar direkt till personer som lever i fattigdom och utsatthet så flyttar man makt – människor får själva avgöra hur pengar som satsas på deras utveckling ska användas. Men hur fungerar det i praktiken? En rad studier har visat att det i stort går mycket bra:

• Fler barn går i skolan när de inte behöver hjälpa till med familjens försörjning och när föräldrarna har råd med kläder och skolavgifter.
• Människor blir friskare och undernäringen minskar.
• Människor kan och vågar investera för framtiden genom att exempelvis satsa på nya jordbruksmetoder, söka arbete på annan ort eller starta företag.

Att det fungerar så här är egentligen inte konstigare än att barnbidrag spelar stor roll för de familjer i Sverige som har små inkomster.

Att sociala stöd ges regelbundet är viktigt eftersom det ger människor möjlighet att planera. Stöden gör inte bara att människors liv förbättras, utan också att ekonomin utvecklas i lokalsamhället och för landet som helhet. Därför menar allt fler experter att satsningar på social trygghet är investeringar i länders ekonomi.

Social trygghet ska inte förväxlas med välgörenhet, då mottagaren är helt beroende av givarens välvilja och inte har några rättigheter. Sociala stöd ska följa regler som tydligt anger mottagarnas rättigheter och myndigheternas skyldigheter. Då blir de förutsägbara och människor kan planera långsiktigt.

Rätten till social trygghet finns inskriven i Deklarationen om mänskliga rättigheter och flera internationella konventioner. 2012 kom världens länder överens om ett ”minimipaket” av socialt grundskydd som alla länder ska uppnå. Detta är också är ett av delmålen i Agenda 2030.

Det är staters ansvar att bygga upp och finansiera social trygghet. Men Act Svenska kyrkan och våra samarbetspartner bidrar till utvecklingen – genom att hjälpa människor att utnyttja de system som finns, medverka i genomförandet av dem och bilda opinion för att införa nya trygghetssystem.

Många av våra partnerorganisationer i olika länder hjälper människor att exempelvis få identitetshandlingar eller att söka bidrag – det är en naturlig del av det rättighetsbaserade arbetet.

Organisationen SPII i Sydafrika är en ledande röst i den offentliga debatten om hur de sociala stöden ska utvidgas till att omfattas de människor som idag inte får något stöd alls från samhället.

Med sin långa erfarenhet av socialt arbete – diakoni – har kyrkor och trosbaserade aktörers en särskild roll och röst i frågor om social trygghet. Detta diskuterades vid ett globalt möte 2017 som samlade deltagare från tjugo olika länder. Här kan du läsa det teologiska uttalandet från mötet: Diakonia in the Time of Inequality – Sigtuna Statement on Theology, Tax and Social Protection (pdf, 12 sidor)

Allt fler sociala stöd införs, men fortfarande saknar en majoritet av världens befolkning helt tillgång till social trygghet. Det är särskilt människor i fattiga länder som står utan.

Pensionssystem utvecklas ofta först, idag omfattas två tredjedelar av alla äldre av någon form av pension. En tredjedel av alla barn får del av någon form av barn- eller familjebidrag. Nästan tre av fyra personer som har allvarliga funktionsnedsättningar får inget ekonomiskt stöd alls.

Under coronakrisen expanderade alla världens länder de sociala stöden, och ungefär 1,3 miljarder fler människor fick tillgång till stöd – de allra flesta var tillfälliga. Ungefär 2,7 miljarder människor saknade fortfarande allt skydd.

System för social trygghet kan vara kraftfulla verktyg för att öka jämställdheten och stärka kvinnors rättigheter. De kan också stärka tilliten och den sociala sammanhållning i samhället. Men det är inte säkert att det blir så. Beroende på hur systemen utformas kan de istället förstärka traditionella könsroller och orsaka konflikter.

En avgörande fråga handlar om hur man väljer ut de som ska få olika bidrag. Det är viktigt att människor själva förstår om de har rätt eller inte till olika stöd. Då minskar också risken för korruption, eftersom människor kan klaga om de inte får de stöd de har rätt till.

Tyvärr är de urvalsmetoder som används idag ofta missvisande. Det leder bland annat till att många som egentligen har rätt still stöd utesluts.

Det bästa är att utforma system som omfattar alla inom tydliga kategorier av människor, till exempel alla barn, sjuka eller äldre. De generella stöden behöver sedan kompletteras för människor med särskilda behov.

Alla regeringar har ansvar för att skapa social trygghet. Detta ska finansieras av länderna själva, framför allt genom skatter.

Men det internationella biståndet spelar också en viktig roll. Dels genom att bidra till att bygga upp till exempel administrativa system, dels genom att medfinansiera bidrag i de allra fattigaste länderna.

År 2020 anslöt sig Act Svenska kyrkan till en internationell kampanj för att starta en global fond för social trygghet. En sådan fond skulle sätta frågan om social trygghet högt på den internationella dagordningen, stärka den internationella solidariteten och bidra till bättre samordning och långsiktighet.

Folkpension för alla äldre infördes i Sverige 1913. Under hela 1900-talet bidrog uppbyggnaden av beredskapsarbeten, sjukförsäkring, barnbidrag med mera till att fattigdomen minskade dramatiskt. Det bidrog också till att Sverige blev ett rikt land.

På Youtube kan du se Försäkringskassans film om det svenska barnbidraget och vad det har betytt (4 min 55 sek)

År 2013 uppmärksammade Act Svenska kyrkan den svenska pensionens hundraårsjubileum med en internationell konferens.