I nästan alla Sveriges kyrkor finns en stor ljusstake där besökare kan tända ljus. Ofta är de formade som en glob och det är för att de symboliserar hopp för världen. Den här ljusstaken kallas för ljusbärare.
Traditionen med ljusbärare i kyrkan är inte så gammal utan kom till i Uppsala domkyrka 1968. Det skulle hållas ett stort möte med representanter från världens alla kyrkor och där skulle även Martin Luther King delta. Samma år innan mötet mördades Martin Luther King. Efter den händelsen och för att hedra medborgarrättskämpens minne, tog prästen Martin Lönnebo initiativet till att skapa en stor ljusstake, en så kallad ljusbärare, med titeln ’’folkförsoningens träd’’.
Ljusbäraren blev en succé, spred sig över hela Norden och på kort tid blev en stor ljusstake för små andaktsljus så gott som standard i Sveriges kyrkor.
I Adolf Fredriks kyrka kommer det nästan hela tiden in människor och tänder ljus. Man tänder ett ljus för någon man vet har det svårt i livet, för att minnas någon som har dött. Vi ser också att vid större katastrofer och händelser i världen att ljusbäraren snabbt fylls med tända ljus. I Sverige har ljuständning blivit den kanske vanligaste religiösa ritualen- att tända ett ljus har blivit ett sätt att be en bön. Bara i Adolf Fredriks kyrka tänds omkring 10 000 ljus per år.
I Adolf Fredriks kyrka finns två ljusbärare, en stor som står framme i koret och en mindre i vårt sidokapell. Den stora skänktes till församlingen av Adolf Fredriks kyrkliga syförening och invigdes år 2000. Smidd av Kurt Lundgren Eke är den är formad som en tulpan och har sjuttio ljushållare i form av blad.
Den lilla ljusbäraren kom till tidigare, 1980, vid kyrkoherde KB östers avgång då man hade en insamling för att skaffa den. Den är formgiven av arkitekt Andreas Björklund och tillverkad i brännlackerat svetsat stål.
Se filmen
