Boktryckarkonsten och äldre böcker

Luthers ord i tryckta böcker

reformationen spreds med rekordfart i europa

Boktryckarkonsten som fick sitt stora genombrott i Tyskland på 1400-talet genom Johan Gutenberg, var ju ingen ny uppfinning. I Kina hade böcker tryckts redan på 500-talet. Det som var nytt var tekniken. Från att ha snidat ut hela boksidan i trä kom man nu på att gjuta varje bokstav separat i metall.

Till Sverige kom några tyska boktryckare med mobila tryckerier och tryckte böcker på begäran. Men det var ett fattigt land och bildningen var inte så hög, så efterfrågan på böcker var låg. Den förste kringresande tryckaren tros vara Johan Snell som kom till gråbrödraklostret på Riddarholmen i Stockholm. År 1483 trycktes där en bok på latin, 314 sidor till stöd för präster och munkars predikningar, Dyalogus creaturarum moralizatus (Skapelsens sedelärande samtal).

Bibeln blev naturligtvis snabbt den mest tryckta boken. Luther, reformationen och protestantismen hade gjort att bibelns ord både skulle tolkas på ett nytt sätt men också vara tillgängligt på folkens eget språk och inte bara på latin. Spridningen blev både snabb och omfattande i hela Europa.

Men år 1523 startade den katolske biskopen Hans Brask ett tryckeri i Söderköping. Hans avsikt var att bekämpa den lutherska läran med boktryckarkonstens hjälp. Om vi tror att ordkrig och nedsättande bilder på personer och åsikter är ett nutida fenomen kan man konstatera att det är en gammal konst och vana. På 1500-talet spreds pamfletter, affischer och småskrifter med de mest kränkande bilder och påståenden om Martin Luther eller om katolska företrädare. Dessa trycksaker haglade över gator och torg med hjälp av den nymodiga tryckpressen.

Gustav Vasa la mycket kraft på att den nya bibeln trycktes och spreds i hela landet. År 1526 startade han ett tryckeri i Stockholm. Där anställdes bara svenska typografer och här trycktes bland annat nya testamentet på svenska och även en svensk psalmbok. Bibeln var på 1504 sidor och trycktes i en upplaga av ett par tusen, den kom ut mellan åren 1540 – 41. Gustav Vasas bibel som den kallas är inte alls ovanlig idag och i Östra Skrukeby finns ett exemplar att titta på i glasmonter. Att läsa i gamla böcker kan vara lite ansträngande och ovant men ger man sig i kast med texten i t ex vasabibeln upptäcker man snart att vissa delar inte skiljer sig så väldigt mycket från dagens bibeltexter.

Provläs ett gammalt typsnitt, s k frakturstil,  på bilden nedan. Texten är hämtad från Ewighetswinkar; Predikningar öfwer kyrkoårets texter av W. Rudin, U.L Normans Boktryckeri-Aktiebolag, Stockholm 1875.

Det finns många böcker i våra kyrkor, Linköpings stift tog för några års sedan ansvaret att inventera alla böcker i församlingar och pastorat. På hösten 2018 kom historiker Martin Kjellgren till Åkerbo på uppdrag att inventera de äldre boksamlingarna. Nu har alla böcker undersökts och man kan konstatera att allt inte kommer att kunna sparas. Det rör sig framför allt om tjocka inbundna böcker, t ex ”Svensk författningssamling”, det vill säga påbud från kungar och myndigheter som fanns i varje kyrksocken och skulle förmedlas av prästen till menigheten. De som är i gott skick före år 1825 kan sparas är instruktionen från Martin. Men många böcker är också i dåligt skick, till exempel med hälsovådligt mögel, så de har tyvärr passerat möjligheten att sparas. Men några guldkorn hittades och kommer att konserveras åt oss. En av dem kan du läsa om i församlingsguiden 1/21.

VAD GÖR EN BOK UNIK?

Det är inte enbart ålder och skick som gör en bok mer eller mindre värdefull och unik. Martin Kjellgren delar upp böcker i fyra kategorier, kategori 1 och 2 är församlingen skyldig att vårda och bevara enligt Kulturmiljölagen. Sammanlagt har Åkerbo 37 böcker i kategori 1 och de klassas som s.k kulturhistoriskt värdefull kyrklig inventarier.

I kategori 2 har Åkerbo 234 böcker, de kan bedömas som ovanliga eller representativa för något, t ex handskrivna koralböcker.

Törnevalla kyrka har till exempel en unik samling handskrivna koralböcker av Nils Petter Nelsén, organist och även Vårdsbergs kyrka har koralböcker av organist Per Waernelius som är värda att uppmärksamma.

Kyrkoherde Olof Wigius var kyrkoherde först i Lillkyrka församling och sedan i Gistad och har lämnat avtryck genom sina många anteckningar i flera böcker som är intressant att bevara och visa upp. Hans anteckningar säger inte bara något om vad han ansåg om saker och ting utan även om tiden, platsen och förhållanden och kan därför vara mycket värdefulla för framtida forskning. 

Det är alltså anteckningarna på försättsblad och marginaler som gör skillnad i en boks värde.  Läs mer om vilka fynd Martin Kjellgren gjort i bland annat Åkerbo församling.

Källor

Historiesajten.se

Porträtten av kyrkoherden och hans hustru hänger i sakristian i Gistad kyrka, båda har böcker i händerna en kännetecknande symbol för boklig bildning.