I Rystads kyrkas yttervägg ligger en runsten av granit, som grundsten till sakristian. Bland runvetare är stenen känd som Ög ATA5503/61. Den upptäcktes 1961, i samband med en restaurering av kyrkan, och befriades från väggputs. Var den stått rest innan den togs i bruk som byggmaterial är inte känt, men förmodligen var det någonstans i närheten. Den äldsta kända kyrkan i Rystad byggdes på medeltiden, men kanske har här funnits en kyrka eller annan samlingsplats ännu tidigare. Man reste gärna runstenarna på platser där de kunde ses av många, däribland vid kyrkor och deras föregångare. Vi ser inga direkta tecken på kristendom på denna sten, men de inblandade kan mycket väl ha varit kristna. Det framgår av ristningen att denna runsten saknar sin topp, som inte osannolikt ligger inmurad någon annanstans i kyrkan.
Såväl ornamentik som runformer tyder på att 1000-talet är seklet då stenen ristades och restes. Runorna är ristade i en ormliknande slinga och vi ser en stungen (prickförsedd) u-runa, som gör att man kan skilja mellan y (y, øy, ø) och u (u, o, v).
Inskriften på stenen lyder i translitterering, ett ersättande av varje runa med den bokstav som motsvarar dess grundljud, på följande vis:
: þurstin : -… … …R : frystin : faþur : sin :
Bindestrecket står för en runa som inte kan identifieras och trepunktstecknen för det saknade toppavsnittet.
Stenens runor tros representera följande runsvenska mening (normalisering):
Þorstæinn … …[æ]ftiR Frøystæin, faður sinn.
Tecknen þ och ð representerar tonlöst respektive tonande läspljud (som th i engelskans thing respektive this), medan versalt R står för ett speciellt r-ljud som fanns i språket vid denna tid, men som senare sammanföll med det vanliga r-ljudet, r.
Översatt till modern svenska blir det som står på runstenen i Rystad:
”Torsten … [efter] Frösten, sin fader”.
Det saknade avsnittet har med största sannolikhet innehållit ord med betydelsen ”reste stenen”, ”gjorde minnesmärket” eller något med liknande innebörd.
Text: Anders Lavas
Källor:
• E-postsvar 2014-01-14 från Magnus Källström, Runverket
• Samnordisk runtextdatabas, Rundata 2.5 (2008): http://www.nordiska.uu.se/forskn/samnord.htm