Inventarier och kuriosa

De som har besökt Knutby kyrkogård har kanske tänkt på soluret som står snett framför vapenhuset. 

Tid har alltid varit viktig inom den svenska kyrkan, och så även på kyrkogården. Detta vackra solur i midjehöjd är från år 1778 och är gjord av gotländsk sandsten. Visaren är gjord av koppar. 

När soluret var nytt vilade den på en rejäl ekstubbe, den stubben höll fram till år 1933, då ersattes den med en nästan identisk ny stubbe. Den stubben höll fram tills 1:a  September 2021 då fick uret en ny stubbe skänkt av bonden Gustaf Berglund från Ösby. 

Och ja, uret visar rätt tid. Man får vrida fram det när det blir sommartid igen bara.

Veckans inventarie är en utav två vackra silverljusstakar ifrån Almunge kyrka. 

Dessa testamenterades som gåva 1942 från Alma och Knut Nyman i Uppsala. 

Valde denna vecka ljusstakar eftersom på Söndag firar vi Kyndelsmässodagen i Almunge kyrka (2/2 kl 16). Kyndel betyder nämligen ljus och ljus har en kraftig symbolik i den kristna tron. På kyndelsmässodagen tänder vi massa ljus i kyrkan och utanför så den mässan är speciell.Ibland välsignas alla ljus som skall användas resten av året. 

Kyndelsmässodagen kallas också för Marie kyrkogångsdag, dagen då Jesus bars fram av Josef och Maria på hans fyrtionde levnadsdag. 

Förr brukade man säga att just denna dag då vänder sig Björnen i idet. 

Vad betyder ljusen i kyrkan:

Tex i dopgudstjänsten så säger prästen efter dopet: ”Tag emot detta ljus. Det är en påminnelse om Jesus som sade : jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan att ha livets ljus” .

Kristusljuset är en symbol för att döden inte är slutet.,att vi genom Jesus  och att han dog och uppstod har evigt liv. 

På altaret står det olika antal ljus beroende på vad som händer i Kyrkan. Vid fest eller högtider är det oftast 6 st altarljus. 

Ljus är symbolen för hoppet. 

Mänskligheten har i alla tider varit trötta.. Vissa har somnat lite då och då och speciellt under långdragna och tråkiga föredrag eller som i detta fall predikningar.

I Danmark infördes kyrkstöten av Kristian IV 1644.
En kyrkstöt är en riktigt lång käpp som skall räcka hela kyrkbänkens längd. Den använde man förr för att väcka folk som tagit en tupplur i kyrkbänkarna.. Förr var predikningarna mycket längre än de var idag och att en och annan trött stackare somnade var kanske inte så konstigt. Men kyrkan rådde bot på det och utsåg en person möjligen kyrkvaktmästaren eller kyrkvärden som fick gå och leta efter olovliga sömntutor. Då stötte man helt enkelt till dom med kyrkstöten tills dom vaknade.

Kyrkstöten på bilden är ifrån Knutby kyrka, tyvärr avbruten. Någon som sov riktigt tungt kanske??
Idag ingår det inte i våra arbetsuppgifter att väcka församlingen som tur är. Men om så skulle vara så finns det verktyg att ta till

Timglas

Har ni också funderat över varför det finns timglas uppe på predikstolen i kyrkorna?
Kyrkor och klockor hör samman. De gjutna kyrkklockorna kallar till gudstjänst, ringer in helgmålsbönen och ringer för de själasörjande. Men också klockor i form av tidmätare har länge varit viktiga inventarier i kyrkorna. Det äldsta kända astronomiska uret i Sverige finns i Lunds domkyrka och antas vara byggt på 1380-talet.
I äldre kyrkor har det förekommit (och i vissa är den kvar) att det på predikstolen fanns en anordning med fyra sammankopplade timglas, som kunde vändas alla på samma gång. Ett av timglasen tömdes på 15 minuter, ett annat på 30 minuter, det tredje på 45 minuter och det sista på 60 minuter. Sammanlagt alltså en timme med markering varje kvart. Prästen kunde på så sätt hålla kontroll på predikans längd, så att han inte improviserade alltför mycket….
Med reformationen och predikan blev sanduren, de så kallade timglasen, en standardinventarie knuten till predikstolen och det hävdas att benämningen timglas just är knutet till dess användning i kyrkorna. Predikan skulle begränsas till en timme..
Timglasen var vanliga långt fram i 1700-talet, då de kom att ersattes av de mekaniska uren.
Om ni tittar noga på bilden så kan ni se att det står 3/4 på ett av timglasen. När det glaset blivit tomt då hade förmodligen inte prästen så långt kvar på sin predikan..
Bilden är ifrån Knutby kyrka.
”Källa” wikipedia och jönköpings läns museum”.

”Enhörningen.. Hur passar den in i kyrkans värld?”

I Almunge kyrka har en Enhörning avbildats sittandes i knäet på självaste Jungfru Maria.  Enhörninge har inte bara blivit en symbol i sagornas värld utan är också i den kristna läran en symbol för skönhet och oskuldsfullhet.  Det sades att ingen kunde tämja en enhörning utan den skulle endast finna trygghet hos en jungfru. 

Till de medeltida föreställningarna ansågs enhörningens horn ha magiska egenskaper såsom att kunna rena dricksvatten och neutralisera gifter.

Enhörningen och bibeln:

Finns då enhörningen omnämnd i bibeln? Både ja och nej. 

”Gud förde dem ut ur Egypten, han har som det vore en Enhörnings styrka”

-4 Mosebok 23:22. 

Moderna bibelforskare tror dock att det är felöversatt. Att det är ett annat djur . På Hebreiska kallade Enhörningen för ”monokeros”. Men man tror inte det handlar om något fabeldjur utan om den utdöda Uroxen som var ett storvuxet kraftfullt nötkreatur. Uroxen avbildas oftast från sidan och dess två horn såg då ut som ett och därav Enhörningens horn i pannan.

Men det  hindrar inte Enhörningen från att leva vidare i myter och legender. 

Titta gärna in i Almunge kyrka och beskåda Jungfru Maria med enhörningen i knäet och med på bilden är även jakthundarna Caritas,Veritas och Humilitas som betyder Kärlek,sanning och ödmjukhet. Jägaren på bilden är Gabriel.

I Knutby kyrka finns det också en Enhörning. Den finns på Didrik Wrangels magnifika begravningsvapen längst fram i koret till höger om altaret.

Se bild nedan.

Veckans inventarie i Almunge pastorat handlar denna vecka om en av de vackra träskulpturerna i Faringe kyrka. De fanns från början i ett helgonskåo och det var totalt 7 helgon. De är från slutet av 1400 talet. Helgonet på bilden är St Eskil. Men vem var han?
Eskil var en Engelsk munk född på 1000 talet. Han blev under sin kristna mission stenad till döds av den hedniske kung Blot-Sven. . Hans kristna förkunnelse uppväckte folket som byggde nya, kristna helgedomar medan de gamla avgudatemplen revs och de hedniska offerlundarna höggs bort. Blot-Sven återinförde dock de hedniska traditionerna.
En stor blotfest anordnades i Strängnäs och dit begav sig Eskil för att hålla en straffpredikan. Orädd stod han mitt bland folket, tills de började smäda hans ord. Han bad då Gud om ett himmelskt under och med ett dån utbröt en väldig snö-, regn- och hagelstorm som förstörde deras offeraltare, allt medan Eskil själv inte ens blev träffad av en enda droppe. Hedningarna blev då mycket vredgade och en spåman slog en sten i hans huvud och en annan drämde till med en yxa. Svårt sårad släpades Eskil till Blot-Sven som dömde honom till döden, och han stenades i en backe som än idag kallas Munkbacken. Hans döda, sargade kropp bars därefter hemåt för att jordas i hans egen kyrka. Vidare nämner Brynolf att ”då de kom till den plats, som nu kallas Eskilstuna, förmörkades luften av en tjock dimma så att de ej kunde gå längre, och så tung blev kroppen att de alls ej kunde rubba den. Samma natt blev det uppenbarat för den som kastat första stenen på honom, att på samma ställe skulle byggas en kyrka till martyrens ära, vilket också skedde”.
St Eskil är tillsammans med st Botvid skyddshelgon över Södermanland. St Eskil är även Närkes apostel.

Veckans inventarie:

Helgonskåpet i Bladåkers kyrka, St Apollonia.

kyrkans främsta medeltida inventar är ett helgonskåp med jungfru Marias bild.  På dörrarnas insida är det fyra heliga jungfrur avbildade men bara en är känd. 

Det är nämligen St Apollonia.  I sin hand håller hon en tång med en tand i. Titta noga så ser ni. Hon är Tandläkarnas skyddshelgon och brukade tillbes vid tandvärk. Skåpet renoverades 1926. 

Visste ni att alla kyrkorna i Almunge pastorat har brudkronor man kan få låna till sitt kommande bröllop?

Faringe kyrka behöver verkligen inte skämmas för sin otroligt vackra brudkrona från 1950.  Den är gjord av förgyllt silver med pärlor och fasettslipade stenar i ljusblå,rosa,grön blå och röd färg. 

Fast det mest unika med den är att det medföljer en bok. En bok också den från 1950 där det finns foton på de lyckliga brudar som en gång burit den. På de flesta bilderna får även makarna vara med.  

Hela 22 st par finns med i boken från 1950-1994, men det gjordes ett hopp mellan 1975-1994. Misstänker att boken kanske var på villovägar då eller så tänkte man helt enkelt sluta med att införa bilder på kronan och dess brud. För nog måste kronan fått varit med under de åren, eller? Någon som vet med sig att de burit den mellan 1975-1994?Eller kanske även efter 1994?

 Efter 1994 är det nämligen tomt i boken men det finns gott om plats i den för kommande giftermål. Säg bara till om ni önskar låna brudkrona och vill vara med i Faringe brudkronas fantastiska bok.