Diakoni Gruppen
Gruppen med särskilt diakonal inritkning är Diakoni Gruppen, som hjälper till som gudstjänstvärdar på våra vårdinrättningar, ordnar med servering vid olika samlingar och själva gör besök hos enskilda på vårdinrättningar och i hem.
Leva vidare-gruppen
Vi brukar bjuda in till samtalsgruppen LEVA VIDARE, när man förlorat sin livskamrat, men pga pandemin, kan vi inte träffas i grupp just nu, det får anstå tills längre fram. Har du sorg som du vill samtala kring är du varmt välkommen att kontakta oss.
Malin Hjertquist, diakon tel. 0472-177 80
Elisabet Cárcamo Storm, kyrkoherde tel. 0472-177 86
Läs mer här om Leva Vidare-gruppen
Själavård och tystnadsplikt
Om du vill samtala med en präst eller diakon är du välkommen att kontakta den församling där du vill ha ditt samtal. Du behöver inte vara medlem och det kostar inte pengar. Prästen har absolut tystnadsplikt när du biktar dig eller ber om ett enskilt samtal
Bikt
Den som vill bikta sig vill bekänna sådant inför Gud som man misslyckats med i livet och ångrar och få ta emot Guds förlåtelse. Tag kontakt med en präst som du önskar bikta dig inför, och bestäm en tid.
Enskild själavård
Den enskilda själavården är till för dig som vill samtala om livsfrågor eller problem. Du kan komma själv, som par eller i en mindre grupp. Samtalet bygger på en förtroendefull relation mellan prästen, eller diakonen, och dig. Ni kan träffas vid ett eller flera tillfällen. Diakonen har tystnadsplikt och prästen har absolut tystnadsplikt. Enskild själavård handlar ofta om att i samtal bearbeta det du bär på. Prästen eller diakonen lyssnar på dig och i samtalen får du möjlighet att hitta dig själv, lösa ditt problem eller får stöd om problemet inte kan lösas.ad innebär tystnadsplikt
Tystnadsplikt och sekretess innebär att exempelvis läkare, lärare, poliser, diakoner, advokater och psykologer inte får informera om människor de arbetar med mot deras vilja. Men de får informera om sådant som faller under tystnadsplikten för dem som arbetar med personen, till exempel kollegor. De har även skyldighet att vända sig till polis om det framkommer att brott har begåtts som skulle kunna ge två års fängelse eller mer.
Hur skiljer sig diakonens tystnadsplikt från prästens?
Diakons tystnadsplikt är till skillnad från prästens inte absolut. Det innebär att diakonen får lämna ut uppgifter om vad samtalet rört sig om, när den som begärt själavård medger detta. Diakonen har också vittnesplikt och måste lämna ut uppgifter om man kallas att vittna under ed inför domstol eller när diakonen enligt lag har skyldighet att anmäla, lämna uppgifter eller information.
Vad innebär absolut tystnadsplikt?
I Sverige är det endast präster som har absolut tystnadsplikt. Den regleras av Rättegångsbalken 36 kap. 5 § och gäller två typer av situationer: vid bikt och vid enskild själavård. Prästens tystnadsplikt vid bikt och enskild själavård är absolut, och unik i sin omfattning. Prästen får aldrig säga något om vad som har sagts och inte heller kommentera om ett samtal har ägt rum eller inte. Lagstiftningen skyddar tystnadsplikten till exempel genom att en präst inte får kallas till domstol om det som skett i ett själavårdande samtal eller bikt, myndigheter får inte avlyssna och ta del av sådana samtal etcetera. Prästen är för hela livet bunden till denna tystnad, och till skillnad från till exempel socialarbetares tystnadsplikt finns det inga omständigheter som kan lösa prästen från denna tystnad – inte ens av den person som själv deltagit i samtalet. Tystnadsplikten gäller även om det senare upptäcks att samtalet innehållit lögner eller haft andra syften än att vara själavård. Prästens uppgift är att i mötet vara närvarande och lyssnande, och att vara ett stöd till upprättelse, förlåtelse och försoning. En människa ska inte bara kunna lita på tystnadsplikten utan också på att man blir mött med professionalitet.
Källa: Svenskakyrkan.se och Växjö stift.
.jpg?DoProcessing=&w=1680)
