Dop

Att vara fadder

Att vara fadder är ett stort förtroende. Det enda som krävs är att man är döpt.
”Tänk att någon har ett så stort förtroende för just mig” är en vanlig tanke när frågan ställs. Det man blivit tillfrågad om är en mycket gammal tradition. Ända sedan de allra första kristna kyrkorna har faddrar förekommit. Det är kul att vara fadder och det innebär ett visst ansvar. Man ska vara en förebild för den döpte, prata med barnet om vad kristen tro innebär, vara en vän som finns där när man behöver prata, vara den som bryr sig och ibland den som ger råd. Fadderskapet handlar alltså om en vilja att finnas för den som döpts, som stöd och inspiration för att den döpte ska kunna växa och mogna som människa och kristen. Att vara fadder, gudfar eller gudmor som det också kallas, är ett livslångt uppdrag. Alla som är döpta får lov att vara fadder, det finns inga andra regler. Personen ska vara döpt i Svenska kyrkan eller i någon annan kristen kyrka eller samfund. Det finns ingen gräns för hur många faddrar man får ha, vanligt är två personer. Vid barndop är det ibland faddern som bär barnet. Att läsa en bibeltext eller en bön i dopgudstjänsten är något som faddrar ofta gör. Här finns lite konkreta tips på vad en fadder kan göra:

 Fira barnets dopdag, skicka gärna ett brev på dopdagen.

 Bjud på en dag då bara ni är tillsammans, det kanske till och med kan vara på just dopdagen. Åk till kyrkan där dopet skedde. Prata om vad dopet betyder. Prata om
Gud. Ät något gott. Dela tankar om livet. Bara fantasin sätter gränser på
vad man kan hitta på.

 Var aktiv under fadderbarnets konfirmationstid och försök att vara
delaktig på konfirmationen.

 Gå i gudstjänst tillsammans.