Mo socken är en av Dalslands minsta socknar. Kyrkplatsen är medeltida och här har legat flera äldre träkyrkor. Om dessa minner en kyrkklocka, en så kallad lillklocka, från 1200-talet. Romanska lillklockor, till vilka Mos klocka hör, är små, smala och har en mjukt svängd profil.
Den nuvarande kyrkans äldsta delar är från 1685, men från denna tid återstår sannolikt inte mer än delar av tornet och vapenhuset. Kyrkans nuvarande utformning tillkom efter en stor ombyggnad 1881. Troligen nybyggdes då både långhuset och sakristian. Kyrkan är byggd i en tidstypisk stilblandning av nyklassicism och nygotik, något som förstärkts ytterligare genom senare förändringar. Kyrkan har också, genom sin enkelhet, drag av ett missionshus från tiden kring sekelskiftet 1900.
Vid en renovering 1957 genomgick interiören en omgestaltning efter beskrivningar av arkitekt Harald Thafvelin från Stockholm. Kyrkan målades om, taket och bänkgavlarna försågs med en ny konstnärlig utsmyckning, fönstrens ytterbågar fick färgat glas och samtidigt tillkom ett nytt altare samt en baldakin till predikstolen.
Den senaste renoveringen år 2000 syftade till att delvis återställa kyrkans 1800-talskaraktär. Färgsättningen i kyrkorummet förändrades återigen efter ett förslag från konstnär Björn Carlén från Åmål.
Sevärt inne
Bakom altaret finns ett stort korfönster av blyinfattat glas med symboler för treenigheten – ett kors, en duva och ett allseende öga.
Predikstolens korg är från 1800-talet och utförd i renässansstil.
Taket är tredelat och klätt med slätpanel, som är bemålad med olikfärgade fält vilka bildar en skeppssymbol.
Kyrkbänkarnas gavlar visar bibliska motiv föreställande bland annat Moses stentavlor, nattvardskalken och segerlammet. Målningarna tillkom i samband med 1957 års renovering. Orgelfasaden i empirestil pryds av bland annat pilastrar och akantusslingor.
Över det så kallade ”dopaltaret” till höger om koret finns ett textilt konstverk från 1971 med symboler för treenigheten. Detta har vävts av Agda Österberg från Varnhem.
Kyrkogården
Kyrkogårdens äldsta delar ligger söder om kyrkan, men kyrkogården har utvidgats i omgångar. På de äldre delarna finns några grusgravar och gravar med järnstaket. I kyrkogårdsmuren mot väster finns en minnessten över ”hedersmannen” P A Larsson (1872-1967) från Öjersbyn, som var filosofie hedersdoktor i botanik och församlingens stora donator.
Mo Church
A small church bell from the 13th century comes from the old medieval wooden churches. The oldest parts of the present church – probably only parts of the tower and the porch - are from 1685. The present design, a mixture of neo-Classicism and neo-Gothic, came about in the extension in 1881.
Worth seeing inside
Behind the altar is a big lead window with symbols of the trinity – a cross, a dove and an all-seeing eye. The lower part of the pulpit is from the 19th century in Renaissance style.
The paintings on the sides of the pews from 1957 picture Moses’ stone tablets, the chalice and the victory lamb.
Over the baptismal altar on the right side of the choir is a textile from 1971 with symbols of the trinity.
The churchyard
The oldest parts are to the south of the church. Here are some gravel graves and iron-fenced graves. In the western wall is a memorial stone for the major donor to the parish.