Amiralitetskyrkan - Ulrica Pia
När Karl XI efter slaget vid Lund 1676 vågade betrakta Skåne och Blekinge som definitivt förenade med Sverige beslöt han att flytta örlogssflottans huvudstation från skärgården kring Stockholm till sydligare och mera isfria vatten. I november 1679 besökte han Blekinge tillsammans med generalamiralen Hans Wachtmeister och fortifikationsgeneralen Erik Dahlbergh. Strax därefter började man bygga den nya flottbasen och staden Karlskrona på den klippiga ön Trossö.
Kyrkans läge och konstruktion tyder på att hon uppförts som en temporär kyrka i väntan på att bli ersatt av en mera monumental kyrka av sten. Trots upprepade försök har denna tanke aldrig blivit förverkligad. Lyckligtvis vill man säga. Ulrica Pia förmedlar nu en stämning från den karolinska tiden som knappast kan upplevas på något annat håll.
Ulrica Pia ansluter sig till den nya kyrkoarkitektur, som under den svenska stormaktstiden introducerades i Stockholm av Jean de la Vallé med förslaget till Katarina kyrka. Grundplanen består av en kvadrat, c:a 20x20 meter, varifrån fyra lika stora korsarmar strålar. Taket uppbärs av fyra ståtliga pelare, sammantvingade av fyra bjälkar, som - liksom övrigt timmer - en gång forslats hit från Riga.
Kyrkans arkitekt är anonym. Men då de fina proportionerna röjer en mästares hand har man utpekat Erik Dahlbergh. I sin enkla karolinska dräkt är Amiralitetskyrkan en fattig men ädel släkting till barocktidens pompösa kyrkor.
Fattigbössan Rosenbom
Utanför Amiralitetskyrkan står Gubben Rosenbom. Han har stått där med sin persedelsäck på ryggen sedan 1793, kanske längre och vädjar om en slant till de fattiga. Genom Selma Lagerlöfs bok Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige är han känd i hela vårt land. Rosenbom är den sydligaste fattiggubben i Skandinavien, och har sina rötter från Österbotten i nuvarande Finland. Utanför kyrkorna i just Österbotten finns ofta en fattiggubbe. Antalet fattiggubbar i Österbotten är 120 stycken. Kronoby socken och Pedersöre Storsocken blev genom kontrakt skyldiga att förse den svenska flottan med båts- och skeppttimmermän. Dessa båts- och skeppstimmermän tjänstgjorde i Karlskrona i samband med stadens tillkomst. Naturligt var att de tog med sig traditioner hemifrån. Flera platser i Karlskrona vittnar om dessa mäns närvaro i Karlskrona, och inne på Marinbasen finns en byggnad som kallas "Finska kyrkan", en byggnad där båts- och skeppstimmermännen bodde. Rosenbom har säkerligen sina rötter från just Österbotten.
Originalet förvaras numera i norra vapenhuset. Kopian som står utanför är gjord av "Hästö-Kalle" 1956. Mer av "Hästö-Kalle"
På tavlan som Rosenbom håller står:
"Ödmjukas jag er ber, fast rösten är nog matt.
Kom lägg en penning ner, men lyften uppå min hatt.
Säll är den som låter sig wårda om den fattige.
Kon. Dav. 41:2"
