Lyssna

Begravning

Begravningen är en akt av kärlek och respekt för den döde. Vi får tacka för vad den människan gett oss. Vi får be om förlåtelse och försoning för det som inte blev som vi ville och hoppades. Gudstjänstens djupaste ärende är överlämnandet av den döde i Guds händer. Nu sköter Gud hela omsorgen om den människan.
Tillsammans med prästen får vi genom texter, blommor och musik forma begravningsgudstjänsten så att den lyfter fram den döde. Att fundera över avskedet är en del av att säga farväl.

Samtidigt som man upplever sorg måste en rad praktiska problem lösas. Med dessa rader vill vi försöka underlätta för dig genom att berätta om de praktiska detaljerna i samband med begravning. Många anlitar begravningsbyrå som hjälper till med de praktiska frågorna, men man har även möjlighet att själv ordna med begravningen.

Att mista en anhörig eller nära vän är svårt. Vänd dig gärna till präst eller diakonipersonal i din församling. De kan hjälpa dig i ditt sorgearbete, inte bara före och under begravningen, utan även efteråt.

Någon skall ropa det namn jag fick i dopet.
Någon skall viska och rösten är min väns,
och jag skall väckas av viskningen och ropet,
buren i trofasthet och kärlek utan gräns.
                             Sv psalm 625
                                         
 

Bokning av präst, musiker och kyrka
sker hos pastorsexpeditionen.

Hur ville den avlidne ha det? Ville han/hon bli gravsatt? Frågorna är många och inte alltid enkla. Om den avlidne skrivit ner sina önskemål, underlättar det mycket för de anhöriga. Begravningen kan ske i någon av pastoratets nio kyrkor. Begravningsakten är inte obligatorisk, man kan avstå från den. Önskas borgerlig begravningsförrättare, kontakta kommunen. För de som är medlemmar i Svenska kyrkan och betalar kyrkoavgift ingår begravningsgudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning, det vill säga, kyrka, präst och musiker finns där för Er utan extra kostnad. om den avlidne valt att lämna Svenska kyrkan vill vi respektera dennes önskan.

Kom visa mej vägen kom håll min hand för jag är lite vilsen och ensam ibland det kan vi väl alla vara kom ge mej ett tecken jag ser och förstår en stjärna som visar vart vandringen går jag är ju en människa bara.

Atle Burman