Kyrkan förfogar över medeltidens Facebook: kyrkklockorna. De har i många hundra år förmedlat information vid glädje, sorg, samling eller fara i våra bygder. Ljudet av kyrkklockor är ett av få ljud vi kan dela med tidigare generationer och som inte ersatts eller försvunnit.
Här är de vanligaste anledningarna att vi ringer i klockorna:
GUDSTJÄNST
Klockorna kallar till gudstjänst. På söndagar och helgdagar ringer vi en timme innan, en halvtimme innan och vid gudstjänstens start. Anledningen till att man ringer två gånger före gudstjänsten är att förr i tiden behövde de som till exempel arbetade på fälten veta att det var dags att gå hem och tvätta av sig och förbereda sig för gudstjänsten. När det ringde igen var det dags att ta sig mot kyrkan. Vid vigsel och dopgudstjänst ringer det bara vid gudstjänstens start och vid begravning ringer det både när gudstjänsten startar och slutar.
SJÄLARINGNING
Vid dödsfall i församlingen ringer vi i klockorna kl. 11.00. Vanligtvis rings det i den närmsta kyrkklockan sett till var personen bodde, men det är de anhöriga som bestämmer vilken kyrka och vilken dag det ska ringa.
HELGSMÅLSRINGNING
Varje lördag kl. 18.00 ringer det till vila i alla kyrkorna.
TACKSÄGELSERINGNING
Varje församlingsmedlem som dött hedras och minns i gudstjänsten genom klockringning och ljuständning samt att namnet och ålder nämns.
NYÅRSRINGNING
På nyårsnatten rings det gamla året ut och det nya in i församlingens alla klockor.
PÅSK OCH JUL
Natten mot påskdagen och natten mot juldagen ringer vi i alla klockorna vid midnatt för att fira Jesu uppståndelse/Jesu födelse.
Andra gånger kyrkklockorna ringer kan vara vid landssorg eller extraordinär fara för att påkalla uppmärksamhet.
MEN MÅSTE VI RINGA I KLOCKORNA MITT I NATTEN NÄR DET ÄR PÅSK?
- Det gör vi för att markera Jesu uppståndelse som ju är en spektakulär händelse, säger Maria Kroon, kyrkoherde. Som tur är uppstår han bara en gång om året!