Beslutet att naturminnesmärka träden vid Stora Slågarps kyrka togs den 13 maj 1947 efter ett förslag från Skånes Naturskyddsförening. Beslutet skickades till församlingen i Stora Slågarp för att offentliggöras under en gudstjänst den 18 maj 1947.
Naturminnet i Stora Slågarp bestod till att börja med av fyra träd. En väldig ek, som kallades Tvillingeken, var en av de största ekarna i länet med en omkrets på 6,8 meter. Dock fick Tvillingeken en spricka mellan stammarna och riskerade att falla omkull på prästgården. 1959 skrev kyrkorådet i Västra Alstad (det pastorat som Stora Slågarp tillhörde) till Länsstyrelsen och bad om att fridlysningen av trädet skulle hävas. Så skedde också och trädet sågades ner.
I Skåne län finns det 51 naturminnen och de allra flesta av dem är gamla träd med grova stammar. Nu för tiden anses märkningen något föråldrad men trots det känns det nästan mer aktuellt idag än tidigare.
Förutom att de naturminnesmärkta träden är vackra att titta på och ett allt ovanligare inslag i vår vardagsmiljö, är det väldigt många insekter och växter som trivs i de grova stammarna. Insekterna äts av fåglar och andra djur, vilket innebär att träden är en viktig del av den biologiska mångfalden.
Eken vid parkeringen mätte 2,7 meter i omkrets och linden 3,5 meter vid den senaste mätningen. Enligt deras skötselplan, som skrevs 1983, ska träden skötas som ”solitärer”. Det innebär att det ska finnas ett avstånd till annan växtlighet så att träden får plats att utvecklas och bli större.
Källa: Länsstyrelsen i Skåne
