Lyssna

Färlövs kyrka

I Färlöv låg ursprungligen en så kallad stavkyrka. Helt byggd i trä, uppförd någon gång på 1000-talet.

Då den gamla huvudleden mellan göingeskogarna och slättlandet i söder gick genom Färlöv blev byn ofta utsatt för härjningar.  

Man beslöt då att bygga en mer hållbar kyrka i sten och denna byggdes ca 1180, varifrån den äldsta delen av den nuvarande kyrkan stammar, nämligen långhuset och koret. Det var stenhuggare från Jylland som byggde kyrkan, hitsända av ärkebiskop Absalon i Lund. Det som är från den ursprungliga kyrkan är långhuset och koret.  

Den norra korsarmen tillkom 1770 och den södra omkring hundra år senare då valven i långhuset revs och det plana trätaket lades.  

Det var ovanligt under tidig medeltid att kyrkor byggdes med torn, än mindre vanligt att det byggdes två torn. Det finns en legend om hur de två tornen tillkom.  

I Färlöv bodde en mäktig riddare som vid kyrkans byggande var tvungen att ge sig ut på krigståg. Hans hustru väntade deras barn. Riddaren gav order till sina tjänare att om hans hustru fick en son så skulle han bekosta byggandet av torn på kyrkan. När han återkom och på långt håll fick se de två tornen förstod han att hans hustru fått tvillingpojkar.      

Altaruppsatsen i ek är från tidigt 1600-tal. Korgmålningarna i kyrkans fyra valv upptäcktes i slutet av 1800-talet och är daterade till mitten av 1400-talet.  

På fatet i gotiska bokstäver: "Låt barnen komma till mig och förmenen dem icke …". Fatet från 1905.    

För att utmärka att dopet är ingången i Kristi kyrka ställdes dopfunten förr alltid nära kyrkans huvudportal. Så också här i kyrkan. Den stod där orgeln nu är till långt in på 1600 talet. Kallas för Lejonfunten i Färlöv därför att fyra lejon står runt dopskålen. Lejonen vakade över det helgade dopvattnet. Man kan lägga märke till att konstnären som högg lejonen aldrig hade sett ett lejon.   

Kyrkans äldsta inventarium. Huggen i granit år 1180. Invigd samtidigt som kyrkan.  

Kyrkans långskepp och kor är från den ursprungliga kyrkan.  

Petrusskåpet i Färlövs kyrka Petrusskåpet är ett nordtyskt arbete från slutet av 1400-talet. Petrus är skuren i ek. Skåpet talar i sin helhet om martyrerna. Från väster: Sankt Olav, Norges skyddshelgon, Aposteln Paulus, Andreas, en av Jesu lärjungar samt Laurentius, diakon i Rom och Lunds domkyrkas skyddshelgon.    

Epitafium från 1600-talet föreställande kyrkoherde Mathias Rubenius och hans båda hustrur. Hans tillträde 1687 och hans första uppgift var att i kyrkan hänga upp det svenska riksvapnet med Carl XI:s monogram.

Litteratur: Kring Färlövs kyrka, Nils Sjöstrand (Häfte)

Kyrkans äldsta inventarium. Huggen i granit år 1180. Invigd samtidigt som kyrkan.