Förklädd gud: en svensk klassiker
När kören Trekvart tillsammans med projektkören i Araslövs församling under Ulrika Fajermos ledning framför Lars-Erik Larssons Förklädd gud den 11 maj, är det ett av den svenska musikhistoriens mest populära och älskade körverk som klingar i Önnestads kyrka. Det finns flera skäl till detta.
Verkets musikaliska uttryck är anslående, både vackert och lyriskt till sin natur. Lars Erik Larsson hör till en av våra mest älskade kompositörer och skrev både orkester-, kör- och kammarmusik. Född i Åkarp 1908 var han barn av den nationalromantiska eran och även om vissa delar av hans kompositioner också präglades av andra stilideal så finns det i flera verk en tydlig nationalromantisk ådra. Vid sidan av hans vackra Pastoralsvit är det nog Förklädd gud som hör till Lars Erik Larssons allra mest spelade verk. Många skulle nog vilja kalla Larssons musik till verket för stämningsfull, romantisk och till och med väldigt svensk och just detta epitet använder sig också författaren och debattören Göran Greider av[1]:
”Vari det svenska består är omöjligt att säga, men jag tror att de allra flesta skulle instämma i den karaktäristiken. Kanske kan man beskriva “Förklädd gud” som det sista och finaste utflödet av nationalromantiken.”
Texten till verket, skriven av Hjalmar Gullberg är både gripande och talande på samma gång och kommer fram på ett särskilt sätt eftersom Gullbergs poesi framträder i form av en ensam berättarröst som varvas med musiken. Kung Carl 16 Gustaf framhäver också Gullbergs texter när kungen för några år sedan berättade om verket[2]:
”Förklädd Gud har följt mig hela livet. En ambitiös musiklärare på skolan i Sigtuna övade in stycket med oss elever. Jag blev inte uttagen förstås men musiken fastnade. Sedan dess har den ständigt återkommit. Det är inte bara musiken, det är undertonen i Hjalmar Gullbergs text. Den är djupare än man tror”
Till detta kommer också det sammanhang i vilket verket kom till. Förklädd gud är ett radioverk på det sättet att både Gullberg och Larsson arbetade på Sveriges radio vid tiden för andra världskrigets utbrott. Verket uruppfördes i radion den 1 april 1940, en vecka innan Nazityskland ockupation av Danmark och Norge.
Hjalmar Gullbergs text är hämtad ur hans diktsamling Kärlek i tjugonde seklet från 1933. Då hade Hitler precis övertagit makten i Tyskland och Gullberg var på resa genom landet och berördes stark av den antisemitism som redan då var uppenbar för alla som förmådde se den. Redan verkets inledning talar in i detta:
Ej för de starka i världen men de svaga,
ej för krigare men bönder som har plöjt
sin jordlott utan att klaga,
spelar en gud på flöjt.
Gullberg inspirerades av den grekiska mytologin: guden Apollon straffas genom att få vandra förklädd bland människor på jorden under ett års tid. Det är alltså han som är den förklädde guden och textens medmänskliga budskap talade härigenom direkt in i sin av världskrig präglade samtid.
Varmt välkomna att ta del av en svensk klassiker, ja ett av våra mest älskade musikverk över huvud taget – den 11 maj i Önnestad kyrka.
Medverkande
- Matilda Nygren, sopran
- Lars Hedström, baryton
- Projektkören
- Kören Trekvart
- Musiker från bl.a. Malmö Symfoniorkester och Christianstads Symfoniker
- Anders Nilsson, recitatör
- Ulrika Faijermo, musikalisk
- Ledning Sofia Jönsson, präst