Det går fler kyrkomusiker i pension än vad som utbildas. Till år 2030 beräknas 40 procent ha gått i pension och det krävs 700 nya för att ersätta dem. För att locka fler att satsa på yrket pågår en rad initiativ runt om i landet.
År 2019 gjorde Svenska kyrkans utbildningsinstitut tillsammans med stiftsmusikerna en beräkning som visade att det behövs 700 nya kyrkomusiker till år 2030 för att ersätta de som går i pension.
– Samtidigt har det under de senaste åren bara varit i snitt 34 personer per år som blivit behöriga kyrkomusiker med Svenska kyrkans musikerexamen som finns i tre nivåer, säger Peter Sjunnesson, chef för kyrkomusikerprogrammet i Lund på Svenska kyrkans utbildningsinstitut.
Det utbildas dock fler personer per år i kyrkomusik vid folkhögskolor och musikhögskolor. En del av dem får tjänst i en församling innan de är klara med sin musikexamen från Svenska kyrkan och arbetar därmed med en kyrkomusikers uppgifter utan att ha examen.
– Vem som definieras som kyrkomusiker – vem som är behörig eller inte – finns det ingen nationell statistik på, eftersom det är församlingarna och pastoraten som själva anställer kyrkomusikerna, säger Peter Sjunnesson.
Enligt kyrkoordningen ska varje pastorat ha en behörig kyrkomusiker. Reglerna ändrades 2018 och Peter Sjunnesson noterar att fler församlingar nu pratar mer om det här frågorna.
– Många sätter ett högre värde på att kyrkomusikerna som anställs ska vara behöriga. Det är en viktig kvalitetsaspekt och då måste vi gemensamt – nationell nivå, stift och församlingar – se till att det finns fler behöriga kyrkomusiker.
Alla kyrkomusiker i Svenska kyrkan behöver avlägga Svenska kyrkans kyrkomusikerexamen, som finns i tre nivåer – A, B och C. Nivåerna motsvarar befattningarna försteorganist, organist och kantor. Examensnivån avgörs av fackutbildningen.
Det första steget i den kyrkomusikaliska fackutbildningen erbjuds via folkhögskolor respektive musikhögskolor. Sista delen av kyrkomusikerexamen består av 20 veckors utbildning i pastoralteologi vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut i Uppsala eller Lund.
– Behovet av nya kyrkomusiker är jättestort. Vi vet att vi behöver drygt 70 nya per år de närmaste åren. Det vi gör nu på barn och ungdomssidan kan bära frukt om 15–20 år.
Däremellan har vi har tack och lov många pensionärer som gärna jobbar, men det finns risk att det blir vakanser här och där, säger Peter Sjunnesson.
En möjlighet är att rekrytera folk som jobbar med musik på annat sätt idag; frilansande musiker och musiklärare som vill växla yrke.
– De är en växande grupp på kantorutbildningar, inte minst efter pandemin, konstaterar Peter Sjunnesson.
Behovet av nya kyrkomusiker är jättestort. Vi vet att vi behöver drygt 70 nya per år de närmaste åren. Det vi gör nu på barn och ungdomssidan kan bära frukt om 15–20 år.
Vad kan Svenska kyrkan göra för att locka fler att bli kyrkomusiker?
– Kyrkan behöver bli än mer synlig för unga musiker i vardande som en attraktiv arbetsplats. Vi behöver visa dem som står inför sitt yrkesval – och för dem som är villiga att växla yrke – att kyrkan är en god plats att verka som kyrkomusiker – konstnär och teolog i ett.
– Bland annat kan detta ske genom att det för barn och unga i varje församling erbjuds undervisning i piano och orgel och genom att körverksamheten för barn ges resurser och uppmärksamhet på alla nivåer. Att få nyckeln till kyrkan, både bokstavligt och bildligt, säger Peter Sjunnesson.
På vilka fler sätt kan kyrkomusik för unga stärkas?
– I många församlingar arbetar flera medarbetare kring en konfirmandgrupp medan det fortfarande ofta är en kyrkomusiker per kör. Här kan man fundera på möjligheter att stärka körarbetet med fler – anställda eller ideella.
– Jag tänker också att de barn- och unga som finns i en god musikalisk församlingskontext är lättare att värva till ett yrke som kyrkomusiker, än i en församling där det inte händer mycket för unga. Vi kan inte bara satsa på orgelundervisning, vi måste också ha barn- och ungdomskörer av olika slag i en församling och en god miljö i övrigt för barn och unga, med konfirmandverksamhet, ungdoms- och caféverksamhet, säger Peter Sjunnesson.
Text: Nils Sundström. Tidigare publicerad i Ducatus nr 4/2024
Bakom detta paraplyprojekt från 2021 står Svenska kyrkans nationella nivå där syftet är att fånga upp intresset för yrkena organist och kantor och orgeln som instrument. Ett nätverk av engagerade kyrkomusiker finns i stiften som ska ge stöd och inspiration till församlingarna. Satsningen görs i samarbete med föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi och riktar sig främst till barn och unga.
Tre målsättningar har formulerats:
1.Varje församling i Svenska kyrkan ska bjuda in alla nioåringar till orgelupplevelser.
2. Varje kyrkomusiker i Svenska kyrkan ska undervisa i genomsnitt en orgelelev.
3. Varje församling ska bjuda in till orgelaktiviteter för att visa på instrumentets möjligheter.
Läs mer på: Organisteriframkant.se
Projektet är ett samarbete mellan Svenska kyrkan, Kungliga musikaliska akademien och Sveriges kyrkosångsförbund med syfte att ge alla barn möjlighet att få utveckla sin sångröst tillsammans med andra. Satsningen är ett icke-konfessionellt projekt och förankrat i läroplanen för grundskolan där ett särskilt sånghäfte med tjugo sånger har tagits fram, varav fem är psalmer som är en del av svensk sångtradition. Projektet vänder sig till årskurserna F-3 där församlingar och pastorat erbjuder sina musiker och pedagoger åt skolor i området. Sångigång
Ny kör- och orgelskola i Växjö domkyrka sedan hösten 2023 som vill locka fler att sjunga i kör och spela orgel – instrumenternas drottning. Orgel- och körskolan vänder sig i första hand till barn och unga. Schola Cantorum
Ett helhetsgrepp kring arbetet med musicerande barn och unga i Svenska kyrkan med verktyg för att långsiktigt ge förutsättningar för ett ungt och levande musikliv i kyrkan. Satsningen betonar att kyrkans musikverksamhet är en källa till långsiktig rekrytering. Ung musikkraft, Linköping
Går det att locka fler sökande till tjänster som är svåra att besätta? Trollhättans församling gjorde tydligare och spetsigare platsannonser för att förbättra sin rekrytering. Det har gjort att det kommit in många ansökningar till tjänster som tidigare bara lockat några enstaka sökande.
Rekrytering till befattning i Svenska kyrkan är en grundläggande handbok för dig som anställer medarbetare. Nu har materialet uppdaterats.
Kyrkogårdsförvaltningen i Västerås lade ner orimligt med tid på att rekrytera säsongsanställda. Ändå var träffsäkerheten ofta låg. Så de satte sig ner, tänkte om, tänkte nytt – och har därefter upplevt sin bästa säsong på länge.
Ducatus på webben kompletterar den tryckta medlemstidningen Ducatus. Den både återpublicerar tryckt material och producerar eget, exklusivt för webben.
Ducatus i tryckt version utkommer med fyra nummer per år. Den ingår i medlemsavgiften till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Läs mer och skaffa egen prenumeration!