Knivsta, pastoratet som vågar tänka utanför boxen

Knivsta kommun ligger mitt i tillväxtregionen Stockholm-Uppsala med goda kommunikationer och natur runt knuten. En av de växande tätorterna i kommunen är Alsike där Knivsta pastorat invigde multihuset S:ta Maria år 2010.  I huset med fyra våningar finns förskola, skola, kök, café, lägenhe-ter, gruppboende och servicelägenheter inom LSS samt ett kapell.

När planerna på multihuset togs fram diskuterades saken länge bland de förtroendevalda. Går det att kombinera en profilerad kyrklig verksamhet med att tjäna pengar? 

– Svaret blev ja – om vi använder pengarna på ett gott sätt och tjänar Gud i detta, säger Lacka Linder som då var ensam kyrkokamrer i pastoratet.
– När vi räknade på olika koncept för huset visade det sig att det var det största alternativet som gick ihop ekonomiskt och praktiskt. Bygget av hyreslägenheter ovanpå förskolan och skolan var ett sätt att i någon mening fylla ut och hantera riskspridningen med projektet, säger Lacka Linder som berättar att även externa konsulter togs in för analysen.

BESLUTET ATT BYGGA multihuset krävde att de sex kyrkoråd och den kyrkonämnd som då fanns i pastoratet var tvungna att ställa sig bakom satsningen.
– Det innebar ett risktagande på 120-130 miljoner kronor och det fanns inget annat pastorat som gjort det här innan som vi kunde fråga, säger Martin Valman.
Beslutet om satsningen togs köpt och pastoratet hade lovat kommunen att förskolan och skolan skulle stå klara 2010. Men när pastoratet kom till bankerna visade det sig att det var omöjligt att få banklån; finanskrisen 2008 hade ändrat lånevillkoren.
– Det slutade med att jag och Anders Johansson, vår kyrkoherde, som tidigare hade jobbat inom Nederluleå församling stegade in till Nederluleås kanslichef och bad att få låna pengar. Med Anders goda namn och rykte kunde vi låna fem miljoner. Att vi kunde visa att någon trodde på oss gjorde att bankerna ville låna ut, säger Lacka Linder.

ÄVEN KNIVSTA PASTORAT har på grund av medlemstappet tvingats ta bort tjänster inom den grundläggande verksamheten. Men den större kritiska massan som de nya verksamheterna skapat har samtidigt gett utrymme för flexibilitet  i organisationen och i fördelningen av arbetsuppgifter. Det kan locka medarbetare, tror Samuel Öhlin.

– Vi har som arbetsgivare attraherat människor som både har sin professionella kompetens och som vill göra kyrka. Jag har varit med i julspel, hållit andakt och burit kistor. Vill man som kyrka göra skillnad gäller det också att bygga verksamheten så att det fortfarande är en kyrka, säger han.

Martin Valman ser denna vilja och engagemang som bärande för pastoratets resa mot nya satsningar.
– Finns det en önskan att gasa så måste man hitta på nya saker. Om man bara gör som man alltid gjort och förvaltar så betyder det i praktiken egentligen ett nedmonterande, säger Martin Valman.
– Vi har sex församlingar i pastoratet och det firas gudstjänster i alla de församlingarna. Det har aldrig varit tal om att rucka på det, utan resurserna till det måste finnas hela tiden. Det är lätt att villa bort sig om man startar olika saker men nallar på den kyrkliga verksamheten.

Text: Nils Sundström