Nya avtalet ger tydligare löneprocess

Det nya kollektivavtalet, Avtal 23 som undertecknades i början av maj, kan delas in i två delar. Utöver de båda löneavtalen – Svenska kyrkans löneavtal 23
Kommunal respektive Svenska kyrkan 23 löneavtal övriga arbetsorganisationer
– ingår också en del med allmänna bestämmelser som bland annat berör arbetstid.
Avtal 23 har påverkat den nya löneprocessen genom att arbetsgivaren nu ska ha dialogen om lön direkt med medarbetarna och att de fackliga organisationernas roll
blir mer inriktad på att se till att löneöversynen görs på rätt sätt.
– Vi har velat förenkla processen och ordningen i den. Därför har vi tillsammans med de fackliga parterna jobbat bort en del av de tidigare stegen i processen, säger Mari Burell, förhandlare och rådgivare på Skao.

LÖNEUTRYMMET I ÅRETS (2023) avtal räknas för tjänstemännen fram genom att med 0,04408. Inom Kommunals avtal multipliceras antalet heltidsarbetare
med 1 293 kronor. Förutom löneutrymmet finns ett antal andra faktorer att ta hänsyn till:

• hur arbetstagaren har bidragit till verksamheten under året
• om det tillkommit nya arbetsuppgifter
• hur hen ligger till i lönestrukturen
• en helhetsbedömning
• arbetsgivarens lönepolitik.

– Det kanske är enkelt att ha lönesamtal om allt har varit toppen, men betydligt svårare om den aktuella medarbetaren inte presterat så bra och borde få en liten
löneökning eller ingen alls. Arbetsgivarna ska ju sätta lön efter prestation och inte smeta ut löneutrymmet jämnt på alla. Det är egentligen inget nytt. Det blir dock
mer konkret nu än när man talade med fackliga företrädare om medarbetarna,
säger Mari Burell. 

FÖR ÄVEN OM löneutrymmet utgår från märket får det inte bli en normalnivå som alla kan utgå från att de ska få.
– Nej, för då blir det ju inga pengar kvar att fördela på ”spjutspetsarna”, de medarbetare som uppnått sina mål och till och med överträffat arbetsgivarens förväntningar, säger Mari Burell.

Trots förändringarna i löneavtalen tycker hon inte att fackens inverkan på löneprocessen har minskat, snarare har den förändrats.
– Var facken har sitt inflytande har ändrats en del. Nu är tanken att arbetsgivarna ska berätta vid den första överläggningen hur de tänker övergripande vad gäller
lönesättningen. Därigenom får de fackliga tidigt en chans att påverka och tycka till. På så sätt blir avstämningen sedan mer av en kontrollfunktion, och nu får ju
deras medlemmar själva större möjlighet att säga vad de tycker om sin lön, säger Mari Burell.

HON BETONAR VIKTEN av att på utvecklingssamtalen tala om mål, utveckling och hur personen bidrar till verksamheten – och att på lönesamtalet utvärdera hur det gått.
– Då kan lönen bli ett styrverktyg som hjälper arbetsgivarna att belöna det som varit bra. Det förutsätter förstås också att alla medarbetare vet vilka lönekriterier som gäller, oavsett om man använder de kriterier som finns i avtalet eller om man har skrivit egna, och vad de innebär. Alla ska till exempel veta vad det innebär att ta initiativ, ha ett bra bemötande och att göra rätt saker på rätt sätt, säger
Mari Burell.

Ducatus på webben kompletterar den tryckta medlemstidningen Ducatus. Den både återpublicerar tryckt material och producerar eget, exklusivt för webben. 

Ducatus i tryckt version utkommer med fyra nummer per år. Den ingår i medlemsavgiften till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Läs mer och skaffa egen prenumeration!