Den senaste EU-undersökningen Eurobarometern visar att svenskarna sitter mer stilla än övriga i Europa – och det får konsekvenser. Stillasittande ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och flera vanliga cancerformer.
I dag har var tionde svensk även obesitas eller fetma – en hälsofarlig och kostsam sjukdom som definieras av ett BMI på över 30.
– Fetman ökar i alla grupper oavsett ålder, kön, utbildningsnivå, eller socioekonomisk status, vilket tyder på att det är samhällsfaktorer som driver utvecklingen, menar Marita.
Svenskarnas totala energiintag har ökat, samtidigt som vardagsmotion som att gå till posten eller resa sig för att byta tv-kanal, har försvunnit. I dag behöver vi inte ens lämna soffan för att handla mat och kostnaderna för de en miljon svenskar som har fetma är över 70 miljarder årligen.
Att många svenskar når rekommendationen om 150 minuters pulshöjande aktivitet varje vecka är bra, men det kompenserar inte vårt stillasittande. Trots att Sverige toppar listan över länder där man tränar varje vecka, överväger de negativa konsekvenserna.
– När vi jobbar vid en skärm slits axlar, rygg och handleder med fel ergonomi och vår ökade skärmtid har även lett till att vår ögonhälsa försämrats och närsyntheten ökar, säger Marita.
Därför uppmuntrar FHM arbetsgivare att inkludera rörelsevariation i arbetsmiljön.
– Att det finns möjlighet till återhämtning och variation ska ingå i arbetsmiljöarbetet på samma sätt som luftkvalitet och bullernivå. Arbetsgivaren kan också stimulera till fysisk aktivitet genom friskvårdsbidrag och friskvårdstimme under arbetstid.
Målet är att få in mer rörelse och återhämtning kontinuerligt under dagen.
– Det kan vara att ta ett möte gående i stället för att sitta still, lunchpromenader med kollegor och tillgång till cykelförvaring och omklädesrum på arbetsplatsen. Andra sätt att få in rörelse och variation under arbetsdagen är att använda gåband, kontorscyklar eller stolar som möjliggör ett dynamiskt sittande.
En ny utmaning är att många arbetar hemifrån.
– Vid hemmasittande får man inte naturligt avbrott med fikapaus, eller att man går till skrivaren eller går och pratar med kollegor. Enligt de nya riktlinjerna måste rörelsevariation under arbetsdagen inkluderas mer, genom dialog och samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare, menar Marita.
– Fysisk aktivitet bidrar till en ökad fysisk och psykiskt hälsa, minskad stress, förbättrad koncentrations- och inlärningsförmåga och bättre sömnkvalitet. Det minskar risken för högt blodtryck, kärlkramp, diabetes, benskörhet och depression och används därför behandlingsmetod inom vården, och borde även uppmuntras av arbetsgivare och företagshälsovården.
Text: Sofia Zetterman, publicerad i tryckt version av Ductus nr 1/2024
