Så berikar förskolan församlingen - och vice versa

I småländska Tranås kommun med runt 19 000 invånare efterfrågar många barnomsorg i närheten av sina hem, oavsett om de bor i stad eller landsbygd. Tranås pastorat har förskola i såväl tätorten som i de mindre församlingarna Linderås och Adelöv, där den numera väl inarbetade förskoleverksamheten startade i början av 2000-talet.

– Det fanns ett ökat behov av barnomsorg på landsbygden. Vi började i mindre skala i pastoratets två små församlingar och tog sedan ett steg till med en förskola även i tätorten Tranås. Drivkrafterna var desamma: Kommunen saknade platser. Vi hade stora församlingshem och kunde relativt enkelt friställa lokaler till förskole-verksamhet. Så vi löste kommunens problem med tre förskolor som är kvar och har utökats med fler platser fram till i dag, säger Stefan Gustafson, som var med som för-troendevald redan vid starten av förskolorna och nu är kyrkorådsordförande i Tranås pastorat.

HAN POÄNGTERAR ATT GRUNDEN till beslutet om barnomsorg i kyrkans regi var att möta kommunens behov, men att kyrkorådet också såg – och fortfarande ser – ett stort värde i att driva förskola.
– Det är ett sätt att nå ut i samhället. Vi sänker trösklarna så att det blir lättare att nå oss i kyrkan. På rätt sätt utifrån läroplan, skollag och kyrkoordning gör vi kyrkans budskap och historia mer känd. Det blir som en inkörsport med nöjda föräldrar och barn som gärna återvänder till vår verksamhet som vuxna, förklarar Stefan Gustafson. Om det verkligen fungerar så  i praktiken är svårt att mäta, men uppenbart är att pastoratets förskoleplatser är eftertraktade med högt söktryck. Kyrkorådet är också enigt om att en verksamhet med så högt värde får kosta en del.
– Vi vill ha en bra förskola med lite högre personaltäthet än kommunens, och skjuter därför till visst medel från pastoratets budget utöver det som täcks av kommunens skolpeng. Å andra sidan gör vi också samordningsvinster av att kunna utnyttja gemensamma lokaler och resurser i förskola och församlingsverksamhet. Vi har till exempel stora byggnader med församlingshem, och tack vare förskolorna behöver vi inte fundera på att avyttra dem som många andra gör, säger Stefan Gustafson.

SOM REKTOR HAR MARIA i uppdrag att leda det pedagogiska arbetet utifrån svensk skollag och läroplan. I information till föräldrar framhålls att alla konfessionella inslag är frivilliga och att alla är välkomna till pastoratets förskolor oavsett om man är troende eller inte.
– Vi har genom åren haft ett antal föräldrar som väljer vår verksamhet, men inte vill att barnen deltar i de konfessionella inslagen, som bordsböner, bibelsamlingar och kyrkobesök. På landsorten ser många att vår förskola gynnar bygden, och i tätorten finns en mångfald där pålästa föräldrar lockas till vår verksamhet för att  vi har gott rykte. Det finns stora fördelar med att vara en del av Svenska kyrkan, med tillgång till stödjande funktioner inom exempelvis diakoni, säger Maria Lindh.
Kyrkorådsordförande Stefan Gustafson håller med:

– Vi är stolta över vår förskola. Den har gott renommé och vi får ett mervärde av att folk känner till att Svenska kyrkan erbjuder en barnomsorg med hög kvalitet.