Undvik konfrontation och skapa en oenighetens gemenskap

Demokratin kan inte tas för given och inte heller bara ses som ett tekniskt system när medborgare väljer representanter till olika beslutande organ. Den kräver också något av oss, särskilt i tider av ökad polarisering.
– Vi behöver bli ännu mer upp­märksamma på hur vi talar med varandra och var gränser går för uttryck och ageranden. Den libera­la demokratin som vi känner den utmanas från många olika håll. Det innebär att de som arbetar i för­samlingar och pastorat bör ha god kunskap om den kristna värde­grunden, vilka värderingar som är centrala för kyrkan och i förläng­ningen också vilka värderingar som inte är det, säger Petter Karlsson, som förutom sin roll som stifts­adjunkt och kris-­ och beredskaps­handläggare i Västerås stift också är samordnare för hela Svenska kyrkans arbete mot våldsbejakande extremism – en satsning som in­leddes i samband med att Nordiska motståndsrörelsen (NMR) trap­pade upp sina aktiviteter i Dalarna för 4–5 år sedan.

I SITT JOBB stöttar han lokala för­samlingar i att hantera hat och hotfulla situationer på olika sätt. Händelser som den i Högsbo i Göte­borg sticker ut som typexempel på oacceptabla ageranden som ska polisanmälas. Men gränsdragningarna för vad som ryms inom ramen för yttrande­frihet är inte alltid så tydliga och allt handlar inte om extremism, poängterar Petter Karlsson. Han tycker ordet bör användas med viss försiktighet, dels för att det inte finns någon allmängiltig definition av vad som är extremt och dels för att det kan spela de grupperingar vi vanligen benämner som extrema i händerna.

– Att de känner sig nedtryckta och utanför är en del av den berät­telse som många av de här grup­perna och individerna målar upp. När vi möter dem i olika samman­hang är det därför otroligt viktigt att undvika en konfrontativ pro­cess, som riskerar att öka på kon­fliktnivåer. De mer erfarna och vana ledamöterna, arbetsgivarna och anställda bör istället alltid vara korrekta och hålla sig till de regler som vårt samhälle och församlingen har satt upp. Gör man det grund­jobbet tillsammans, så klarar man också av att ha en oenighetsgemenskap inom ramen för en demokratisk diskussion, äger Petter Karlsson.

I BEGREPPET oenighetsgemenskap lägger han att vi ska kunna samtala och argumentera utifrån tydliga regler och riktlinjer, men ändå kunna tycka väldigt olika. En god demokrati kan härbärgera en mas­sa varierande åsikter, men själv­klart finns det yttringar som är mer 
utmanande att hantera.
– Det är svårt att jobba med tillit, demokrati och yttrandefrihet. Det innebär att vi måste jobba mer med detta – och det finns resurser och stöd att få från såväl stift och nationell nivå som andra aktörer i  kommunen där församlingen verkar. Viktigast är att i samverkan med andra få koll på lägesbilden lokalt, finna sin roll i det förebyggande demokratiska arbetet, men också våga agera baserat på den kunskap som byggs upp, säger Petter Karlsson.

HAN POÄNGTERAR ATT kraftiga uttryck från extrema rörelser, till exempel nazistiska symboler eller antisemitisk aktivism, inte uppstår över en natt utan som regel har legat och grott under längre tid. I områden där det finns starka rasist­iska strömningar fångas oroväckan­de signaler ofta upp av skolpersonal och församlingspedagoger som reagerar på ökad främlingsfientlig­het eller nedsättande uttryckssätt i ungdomsgrupperna.

– det behöver inte alltid vara jättedramatiskt, utan kan märkas på hur det pratas eller vad som sprids i sociala medier. Men det gäl­ler att i ett tidigt skede både reage­ra och agera på detta och säkerstäl­la att man verkligen samtalar om sådana frågor i ungdoms­ och kon­firmandgrupper på ett klokt sätt, säger Petter Karlsson och återkom­mer till vikten av att inte konfron­tera, utan snarare vara ”empatiskt nyfiken” och lämna plats för ung­domars berättelser:
– Som ung måste man få prova sina tankar och testa gränser. Ibland går man över en gräns. Då ska jag som vuxen inte passera nästa gräns, utan lyssna och ta diskussionen. Att inkludera och hålla kvar relationen utan att för den skull acceptera överträdelser är en svår balansgång. Det behöver vi träna på i alla möjliga samman­hang, såväl i ungdomsgrupper som i arbetslag och kyrkoråd.

Ducatus på webben kompletterar den tryckta medlemstidningen Ducatus. Den både återpublicerar tryckt material och producerar eget, exklusivt för webben. 

Ducatus i tryckt version utkommer med fyra nummer per år. Den ingår i medlemsavgiften till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Läs mer och skaffa egen prenumeration!