En på den tiden välkänd bildhuggare, Jonas Berggren, har utfört två skulpturer, nummertavlorna och predikstolen. Vena kyrka ståtar dessutom med ett av de mest praktfulla orgelverken bland landsortskyrkorna i stiftet.
Från början rymde kyrkan närmare 1 200 personer och är Linköpings näst största landsortskyrka efter Lofta kyrka i Norra Tjust.
Efter ett par restaureringar, då man tagit bort bänkar fram- och baktill och de väggfasta bänkarna runt om långskeppet, rymmer kyrkan ca 700 personer.
I Vena kyrka finns också en läktarorgel som har en del av ursprungspiporna från 1802 kvar i orgelfasaden.Kyrkorådet i Vena har tillsatt en orgelkommitté och startat en orgelfond , för att i en eventuell framtid renovera orgeln till ursprungsskick.
VENA KYRKA
invigdes 1803 men stod färdig redan 1799. Kyrkan är byggd runt om den gamla, som sedan revs. Vena kyrka är en oegentlig "tegnérlada" (dessa kom ju först på 1820-talet i samband med biskop Tegnérs i Växjö påbud om nya och större kyrkor). Arkitekten J Wulff utförde ritningarna i en stil som då ansågs äventyrlig, nämligen nygotik. Egentligen är det bara vissa element som är nygotiska som utformningen av fönster och dörrar. Kyrkans interiör är något ovanlig genom att koret har två altartavlor med ett träkors emellan.
VENA FÖRSAMLING
har alltid varit betydande både till yta och folkmängd. Under visserligen kort tid tillhörde även Lönneberga socken Vena.Under seklernas gång har även många betydande präster varit kyrkoherdar och prostar i Vena. Den mest kände under senare tid, prosten J.A. Andrae, var tillika den siste kyrkoherden, som själv skötte pastoratets jord- och skogsbruk.
Under senare delen av 1800-talet gick en väckelse fram över Venabygden, som resulterade i bildandet av Nordöstra Smålands Missionsförening, som fortfarande verkar i Vena.